Kategorier
#1/2020 Omslag, innehåll och ledare

Omslag, innehåll och ledare

FpV nr 1/2020, s. 1-3

Karin Magnander, Per Undeland

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

ATT SKÅDA MED OMTANKE DEN 15 NOVEMBER fick jag syn på en svarthakad buskskvätta i Torslandaviken. Ett speciellt fynd då de vanligen inte övervintrar här. Efter första obsen försvann fågeln men fyra dagar senare hittade jag den igen, ett par hundra meter därifrån. Den födosökte ivrigt i några stora rishögar efter larver och kanske en eller annan spindel. Det visade sig att fågeln valt en trivsam plats, den blev kvar och i Artportalen (AP) kan vi konstatera att antalet rapporter om fågeln nu närmar sig 300, att antal publicerade bilder är över 250 och att fågeln i skrivande stund sedan den 19 november varit utan besök endast två dagar; den 17 december och på julafton (källa AP). I övrigt har den tappra lilla varelsen behövt stå ut med en strid ström av besökare – i ur, skur och minusgrader. MÅNGA RAPPORTER I AP motsvarar förstås flera skådare och vi vet att långt ifrån alla rapporterar sina fynd, så att den svarthakade buskskvättan under dessa två månader haft uppemot tusen åskådare är nog ingen orimlig gissning. Området fågeln valt är begränsat. Triangulärt. Cirka 100 x 50 meter och omslutet av asfalt, stängsel och den hårt trafikerade Öckeröleden. Trots det, och trots att fågeln varit oerhört aktiv och väl synlig från gångvägen, är det lilla reviret idag nedtrampat och fullt av stigar. MED FÖRHOPPNING OM större hänsyn och omtanke om ovanliga vintergäster framgent. Februari är inte sällan en kall månad i Göteborg. 03 LEDARE Svårt att rekrytera unga 04 FÅGELNYHETER FRÅN VÄSTKUSTEN Nyår med trutar 08 BOKRECENSION Skönhetens evolution 10 FÅGELLOKALER Oas att spana in – här rastar otippade gäster 16 FÅGELSKYDD Märkning på hög nivå – ännu en lyckad häckning 20 FÅGELLIV I FÖRÄNDRING Antika rariteter 24 ARTSPANING Nordsångare – sen, välkamouflerad långdistansare 28 UPPLEVELSER I FÄLT Ny på Nidingen 30 SKÅDARPORTRÄTT Kim Larssons favoriter: foto, fåglar & fyrar 36 PROGRAM Resor, exkursioner och vardagsvandringar 38 NYTT FRÅN STYRELSEN Tre nyanser av fågelskydd Innehåll FpV nr 1/2020  NR 1/2020  ÅRGÅNG 54 20 24 16 REDAKTÖR: KARIN MAGNANDER KARIN.MAGNANDER@GOF.NU 04 10 PÅ VÄSTKUSTEN NR 1/2020 Nyårsfest med trutar Trädgårdsföreningens hemliga liv Svindlande ringmärkning Tunga historiska rariteter Nordlig långdistansare Foto, fåglar & fyrar GOF hejdade vägbygge Fåglar Omslagsbild: Karin Magnander Svarthakad buskskvätta, kvar i Torslandaviken. Bilder: KARIN MAGNANDER, STIG FREDRIKSSON, MIKAEL JOHANSSON, BOHUSLÄNS MUSEUM, TOMAS LUNDQUIST/N Bild: MATTIAS BARDÅ REDAKTION REDAKTÖR KARIN MAGNANDER karin.magnander@gof.nu ANSVARIG UTGIVARE KARIN MAGNANDER karin.magnander@gof.nu NYHETSREDAKTÖR JOHN ANDERSSON john.andersson@gof.nu PRODUKTION & LAYOUT JAN-ÅKE NORESSON jan-ake.noresson@gof.nu SPRÅKGRANSKNING ROLF SKOOG rolf.skoog@gof.nu ÖVRIG REDAKTION BJÖRN DELLMING STIG FREDRIKSSON (WWW.NATURSTIG.SE) KERSTIN HIRMAS fornamn.efternamn@gof.nu KONTAKT E-POST / HEMSIDA fpv@gof.nu / www.gof.nu ANNONSER Kontakta oss för aktuella priser på fpv@gof.nu. Vi tar enbart in annonser som har någon koppling till fågelskådning, natur, uteliv etc. MEDLEMSKAP I GOF FpV utkommer med 4 nr/år till medlemmar i Göteborgs Ornitologiska Förening. Sätt in 200 kr (vuxen), 70 kr (<26 år) eller 270 kr (familj) på GOFs plusgiro 89 01 68-8. Glöm inte att uppge namn, adress, födelseår och mejladress. Alternativt swisha beloppet till 123 335 08 16 och notera personuppgifter i meddelandefältet. Prenumeration på FpV för icke fysisk person (bibliotek, företag m.m.) kostar också 200 kr/år. Betala enligt ovan och uppge leveransadress. Adressändring: Har ni flyttat och vill uppdatera er adress hos GOF? Skriv era gamla och nya uppgifter i ett mejl och skicka till adress@gof.nu Tryck: Ale Tryckteam AB, www.tryckteam.se Tryckdatum 29 januari Upplaga: 1700 ex ISSN: 0348-1510 Svårt att rekrytera unga I SLUTET AV NOVEMBER bjöd BirdLife Sverige (BLS) in regionalföreningarna i Götaland till ett informellt möte i Jönköping. Många ämnen diskuterades och några redogörs för här. BLS HAR IDAG SVÅRT att rekrytera ungdomar – mindre än 3 procent av medlemmarna är under 25 år. Som en följd av detta är medianåldern så hög som 68,5 år, en anledning till att antalet betalande medlemmar i BLS minskat med cirka 1 000 sedan 2015, till knappt 17 000. Men med över 70 000 medlemmar i Facebookgruppen “Fåglar inpå knuten”, finns stora möjligheter för BLS att få fler medlemmar. Men kanske viktigast av allt är att få ungdomar att bli nyfikna på naturen och vilja lära sig mer om den. “KEDJAN”, DET VILL SÄGA processen att integrera regionalföreningarnas medlemmar i BLS och omvänt fortskrider. För närvarande är en knapp fjärdedel av medlemmarna i BLS med i “Kedjan”, och regionalföreningar som motsvarar ytterligare drygt 10 procent har uttryckt intresse för “Kedjan”. EN LÄNGRE PERIOD AV arbetsmiljöproblem på BLS:s kansli resulterade i flera uppsägningar, bland annat måste dåvarande föreningschefen lämna i december 2018. I ett brev som hen skickade till alla regionalföreningar åtta månader senare, framfördes skarp kritik mot BLS:s styrelse angående ekonomihantering och ledarskap. Närvarande styrelseledamöter från BLS försökte besvara, i den mån det är möjligt, frågor kring ledarskap, kostnader och information i samband med att föreningschefen sades upp. I framtiden förväntar sig GOF:s styrelse större öppenhet från BLS:s ledning angående dyra aktiviteter, inbegripet möten och konferenser utomlands. GOF:S VERKSAMHETSOMRÅDE HAR CIRKA 1 000 medlemmar i BLS. Med en medlemsavgift på 330 kr för 2020 blir detta en ansenlig summa pengar som vi förväntar oss att BLS använder på ett ansvarsfullt sätt för våra fåglars bästa. Som en regionalförening inom BLS kommer GOF:s styrelse göra allt för att detta mål uppfylls. Och detta är helt i linje med vad den tidigare föreningschefen skrev i sitt ovan nämnda brev: “Men det är ni som ombud på riksstämman som faktiskt ska granska och kontrollera styrelsen och verksamheten.” FÖR STYRELSEN: PER UNDELAND PER.UNDELAND@GOF.NU M”edianåldern är så hög som 68,5 år Fåglar PÅ VÄSTKUSTEN

Kategorier
#1/2020 Nyheter

Fågelnyheter från Västkusten vintern 2019-2020

FpV nr 1/2020, s. 4-9

Björn Dellming, John Andersson, Per Undeland, Karin Magnander, Rrk Göteborg, Peder Winding, Annica Nordin, Kerstin Hirmas

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

Fågelnyheter från västkusten 4 Fåglar på Västkusten 1/2020 ARKTISKT BESÖK Vittrut är ingen given gäst i Göteborgstrakten, men under nyårshelgen upptäcktes minst två vittrutar här. Och två olika kaspiska trutar rastade i Göteborgs hamn. Roar man sig med att gå igenom fyndstatistiken av vittrut i Göteborg så kan man snabbt konstatera två saker. Dels att vittrut gått från att vara en relativt regelbunden vinterbesökare fram till 1980-talet, till en numera sällsynt gäst som inte ens är årlig i rapportområdet. Dessutom kan man utläsa att dagarna runt jul och nyår är bästa tiden om man vill försöka se denna arktiska trut i Göteborg. Väljer man sedan platser som Fiskhamnen eller Hönö, som är klart mest representerade i fyndstatistiken, så ökar chanserna ytterligare. Helt i linje med den statistiska fyndbilden hittades så en vittrut i första vinterdräkt på Hönö under självaste nyårsafton. Förmodligen samma individ sågs dagen därpå, också detta på Hönö, och nästföljande dag gjorde en ung vittrut en lov förbi Torslandaviken. För att sedan bekräfta artens typiska uppträdande i Göteborg hittades vid tiotiden morgonen därpå, 3 januari, en 2k vittrut i Fiskhamnen i Göteborg. Det var i detta läge lätt att anta att samtliga observationer fram till dess gällde samma individ, men någon timme senare upptäcktes en ung vittrut på Hyppeln och medan fiskhamnsfågeln under januari var fortsatt stationär i hamnbassängen observerades en 2k vittrut den 5 januari vid Björlanda strand och flera observationer har därefter gjorts i området kring Nolviks kile i Björlanda. Hur många ungtrutar det rör sig om har i skrivande stund inte kunnat fastställas men att det är minst två i Göteborgsområdet råder det ingen tvekan om. Inflödet av arten bekräftas också av observationer av en äldre fågel i Grosshamn samt en ungtrut i södra Halland i början av året. En art med betydligt färre fynd i Göteborg och på Västkusten är kaspisk trut. Det är en art som numera är vanlig i syd-östra delen av landet, men väldigt sällsynt på vår sida. På Öland finns det till exempel över 11 000 observationer rapporterade, att jämföra med Bohusläns högst modesta 6 fynd. I Göteborg hade det fram till morgonen 2 januari historiskt bara setts 13 individer, men när solen gått ner hade denna siffra stigit till 15 fynd. I Fiskhamnen hittades det nämligen en 3k-fågel och vid Klippan upptäcktes ytterligare en individ – en 2k-fågel. Sedan 2015 har det endast varit en observation av kaspisk trut i Göteborg före årets. Arten har spridit sig norrut och häckar nu närmast i Polen och Tyskland. Kanske kan nyårshelgens två fynd vara början på ett mer regelbundet uppträdande, även på Västkusten. # JOHN ANDERSSON NYÅR MED TRUTFEST! D”agarna runt jul eller nyår är bästa tiden Välstuderad buskskvätta TÅLIG SKVÄTTA Ett av de senare tillskotten i vår häckfågelfauna är svarthakad buskskvätta. På våra breddgrader förekommer två underarter: rubicola, som är ”vår” svarthaka, med störst utbredning i Europa, och hibernans, som huvudsakligen återfinns i Storbritannien, nordvästra Frankrike och sydvästra Norge. Våra rubicola brukar dyka upp på Västkusten i mars/ april och lämna oss i oktober. Ibland övervintrar dock arten på Västkusten, och den här vintern bjöd på en publikfriande individ i Torslanda. Med bra obsar och en nyligen publicerad artikel om dräktkaraktärer hos de två underarterna i skriften Ornis Svecica (Reino Andersson, 2019) granskade många fågeln i Torslanda extra noggrant. Hibernans har ofta ansetts vara stannfåglar medan rubicola setts som regelrätt flyttfågel. Ringåterfynd visar dock att båda underarterna flyttar i riktning mot Medelhavsområdet under vintern samt att övervintrare på häcklokaler inte är kläckta på lokalen (Helm, Fiedler, Callion, 2006). Fågeln i Torslanda uppvisar flera karaktärer för hibernans, men går det säkert att säga? För vidare förkovring i ämnet rekommenderas Reinos artikel! # BJÖRN DELLMING Bild: KARIN MAGNANDER Göteborgstraktens första brunsångare FÖLL FÖR GANLET Som nämndes redan i förra numret av Fåglar på Västkusten upptäckte Stefan Svanberg en brunsångare vid Ganlet 19 november. Detta var första fyndet för Göteborgs rapportområde. Brunsångaren lockade dagligen en mängd skådare till denna måttligt kända fågellokal de sex dagar den var på plats. Det var inte bara Göteborgs första fynd av denna sibiriska sångare, även Västergötland kunde addera en art till sin landskapslista. Lejonparten av de strax över hundra fynden i Sverige har gjorts på ostkusten, där Öland stoltserar med nästan hälften av landets fynd. Dagen efter att Bild: MIKAEL NILSSON FÅGELNYHETER FRÅN VÄSTKUSTEN vintern 2020 Fåglar på Västkusten 1/2020 5 Kaspisk trut, 3k, Klippan. Skådarhjälpen nådde 200 000 REKORDSTOR HJÄLP Sedan 2012 har Skådarhjälpen varit ett givet inslag vid Sveriges Radios arrangemang Musikhjälpen. I år var temat: ”Sex är inte ett vapen”. Även i år anordnade Skådarhjälpen ett artrally 9–15 december, då skådare från hela landet kunde bidra. I år slogs årsbästa: hela 40 000 kr samlades in via Skådarhjälpen. Sedan starten har skådare bidragit med hela 200 000 kr! Denna gång deltog 200 skådare och hela 177 arter sågs under tävlingsveckan – totalt i landet kunde 7 777 kryss räknas in. Vinnande ur rapportområdesfighten gick Öland. I Göteborgs rapportområde sågs totalt 116 arter, där Roger Eskilsson toppade med 88 arter. En liten tävling inom tävlingen är antal deltagare i olika rapportområden. I år kom Göteborg på tredje plats med 27 deltagare. Nog borde vi kunna öka detta antal till nästa år? Det är enkelt, roligt och för en väldigt god sak! Läs mer på skadarhjalpen.se eller Skådarhjälpen på Facebook. # JOHN ANDERSSON Kaspisk trut, 3k, Fiskhamnen. Vittrut,2k, Fiskhamnen Kaspisk trut, 2k, Klippan. Bild: STEFAN SVANBERG Bild: KARIN MAGNANDER Bild: PEDER WINDING Ganletfågeln upptäcktes hittades en brunsångare även vid Skallkroken, Haverdal i södra Halland. Båda fynden är fenologiskt unika då de tillsammans med den ölandsfågel som också upptäcktes i november, och sågs ända till 27 december, tillhör de senaste fynden som gjorts av brunsångare i landet. Bortsett från ett vårfynd vid Vallda 2006 och ett Getteröfynd i januari har i princip alla tidigare fynd gjorts från sena september till absoluta början av november. # JOHN ANDERSSON Havsörn häckar åter i Bohuslän 115 ÅR SENARE I ledaren i Fåglar på Västkusten 3/2019 omnämns att havsörn åter etablerat revir i Bohuslän efter 115 års frånvaro. Det har nu framkommit uppgifter om att en häckning ägde rum redan 2018, och 2019 häckade den åter och fick ut 3 ungar. Därmed häckar havsörn i Sveriges alla landskap. Häckningarna var inom Göteborgsregionen och kan förväntas ske även 2020, då paret setts bygga på boet i november 2019. Fler häckningar kommer säkert att ske i Bohuslän framöver. Bara runt Vänern påbörjades minst 25 häckningar under 2019. # PER UNDELAND Bild: PIA ÖSTERLUND Bild: JAN-ÅKE NORESSON Bild: GÖRAN GUSTAVSSON Bild: EMMELIE FALK En 2k vittrut (född 2019, nu på sitt andra kalenderår) upptäcktes på Björlanda strand. Fågelnyheter från västkusten 6 Fåglar på Västkusten 1/2020 Lyssna efter lappugglor i Göteborg! ALLT SYDILIGARE HÄCKFÅGEL Kanske är detta lite väl magstarkt att hoppas på, men helt taget ur luften är det ändå inte. Lappugglan är helt klart en art som på senare år expanderat söderut och faktiskt till och med häckat i flera landskap söder om Göteborg. Under hösten/vintern som just passerat har det setts lappuggla i både Svartedalen och Vättlefjäll. Möjligen, eller kanske till och med troligen(?) är detta samma individer som hängt kvar i samma områden ett bra tag nu då uppföljande observationer är gjorda från samma område som första obsen. Vättlefjällsfågeln är sedd två gånger med cirka 1 år mellan obsarna, och ugglan i Svartedalen är också sedd två gånger med några månaders mellanrum. Kommer de fortsätta hänga kvar? Kommer de till och med hävda revir? Finns det fler lappugglor därute? Är det kanske till och med dags för Göteborg att få en ny häckfågel? Fundera på saken, men inte för länge, för snart börjar de ropa! # BJÖRN DELLMING ASIATISK GÄST En udda ärla i novemberdunklet fick Skådarsverige att häpna. I slutet av november är de flesta av våra sädesärlor långt söderut. Men när det den 24 november hittades en sädesärla på Getterön framgick det ganska snabbt att detta inte var någon vanlig eftersläntrare. Ärlan som födosökte i tången vid 1:a vik visade sig vara den östliga underarten masksädesärla (ssp. personata). Denna form är en oerhört sällsynt besökare i Europa med färre än 10 fynd totalt. Fågeln sågs nästföljande dag, men kunde sedan inte återfinnas. Två dagar före julafton hittades den dock på nytt. Som en lite för tidig julklapp för glada skådare sprang den omkring i strandkanten på Getterön. Till skillnad från det tidigare enda fyndet i Sverige (Öland april 2006) så var Hallandsärlan inte utfärgad och kunde därför inte riktigt leva upp till sitt namn. Underartens latinska namn, personata, betyder just mask och syftar på den vita banditmask som utfärgade fåglar har kring ögonen. Sädesärla har vidsträckt utbredning och finns i hela Europa, Asien och norra Afrika. Utbredningen sträcker sig till och med ut över Berings sund till Alaska, där det finns en liten population. Totalt finns det cirka 10 underarter. Vår svenska alba har störst utbredning och täcker hela Europa, bortsett yarrelliins brittiska öar. Masksädesärlan har sina domäner i Centralasien: från centrala Sibirien i norr till norra Indien i söder, och från norra Iran i väst till nordvästra Mongoliet i öst. En del forskare och auktoriteter inom området anser att masksädesärla, tillsammans med två till tre andra underarter, i själva verket är en fullgod art som borde separeras från sädesärla. Bland annat har studier i södra Sibirien visat att masksädesärla sällan hybridiserar med andra underarter, trots att de samexisterar i gränszoner mellan populationer. Dock har fylogenetiska studier påvisat att det är ett stort genutbyte mellan de olika underarterna, så besked om huruvida Västkusten har fått en ny art eller inte lär vi får vänta på. Klart är dock att vi har fått vårt första fynd av masksädesärla. Den sågs sista gången på nyårsafton men hittades överraskande nog några dagar senare vid Stafsingestrand, utanför Falkenberg. # JOHN ANDERSSON OTIPPAD ÄRLA FRÅN ÖSTER Bild: BJÖRN DELLMING Brandkronad i Torslandaviken OSANNOLIK VINTERART Under årets första dag hittades en brandkronad kungsfågel vid Södskärsdammen i Torslandaviken – ett unikt fynd för Göteborg då det är det första noterade vinterfyndet någonsin och sett till hela Västkusten är det mycket ovanligt med observationer vintertid. Brandkronad kungsfågel har som bekant expanderat norrut och ses nu för tiden sparsamt i vårt rapportområde under sommarhalvåret med några enstaka bekräftade häckningar, men för Torslandaviken blev januarifyndet faktiskt det andra någonsin – det första gjordes så sent som i höstas. # KARIN MAGNANDER Fortsatt tallbitsvinter LÅNGRSTANNARE Glädjande har vi kunnat konstatera att tallbitarna även efter årsskiftet håller sig kvar på våra breddgrader. En sammanställning av hela invasionsperioden kommer i kommande nummer av FpV. # REDAKTIONEN Alltjämt är masksädesärla en underart, men kan få status som fullgod art framöver. Bild: KARIN MAGNANDER Bild: KARIN MAGNANDER Fåglar på Västkusten 1/2020 7 vintern 2020 ÖKAT FÅGELSKYDD Iglekärrs tjädrar, spettar och nötkråkor har fått skyddade livsrum. I Fåglar på Västkustens ledare 1/2016 kunde följande läsas: “GOF:s fågelskyddskommitté har de senaste åren jobbat hårt med att försöka få till hänsyn i skogsbruket till förmån för fågellivet; detta med varierande framgång. Därför kändes det naturligt att stötta Iglekärrsprojektet. Iglekärrs gammelskog, om cirka 70 hektar, ligger i Ale kommun, nära Skepplanda, ungefär tre mil norr om Göteborg. Skogen är en vacker blandskog med mycket tall, gran och ek men också många andra trädslag. Iglekärrsskogen har en hög grad av kontinuitet och saknar helt spår av skogsbruk. Vid varje exkursion brukar GOF ta ut en ”naturskatt” som går till fågelskydd. Att driva ett lämpligt fågelskyddsprojekt av större dignitet på ideell väg har visat sig vara svårt, varför styrelsen beslutade att i stället ekonomiskt stötta ett befintligt projekt. GOF har därför ”köpt” fem strandtomter i södra delen av Stora Igletjärn á 10 000 kr men utan något bygglov för andra än för skogens fåglar.” Det är därför mycket glädjande att Länsstyrelsen nu beslutat om att utöka reservatet med ytterligare 13 hektar, därmed totalt 88 hektar. Då ingen överklagat beslutet har det nu trätt i laga kraft. Skälen för beslutet lyder följande: “Naturreservatet Iglekärr ligger i Risvedenområdet i Ale kommun. Risveden är en större sammanhängande värdekärna för skogliga naturvärden, där området består av ett flertal naturreservat. Naturreservatet Iglekärr, och även utökningen, utgörs av gammal barrskog med stråk av löv. Det finns en stor blandning av träd och riklig förekomst av död ved. Stora delar av området har en varierad topografi med branter och blockmiljöer. I södra delen av utökningen finns ädellöv såsom ek och ask, det finns även en hel del al nära de lodräta branterna. Med denna variation av biotoper blir mångfalden hög, det finns flera signalarter och även rödlistade arter som är beroende av naturskogsartad skog och stabilt mikroklimat för sin fortlevnad.” Artportalen visar att krävande arter som tjäder, spillkråka och nötkråka finns i området, i närheten även tretåig hackspett. Ett mycket lockande mål för en GOF exkursion! # PER UNDELAND NATURRESERVATET IGLEKÄRR UTÖKAS Bild: BJÖRN DELLMING Bild: JAN-ÅKE NORESSON När häckar den första lappugglan i Göteborgs rapportområde? Fåglar i Göteborgstrakten 2018 klar! BESTÄLL IDAG! Efter att vi kommit ikapp med utgivningen av fågelrapporterna i höstas är det nu dags för nästa årsrapport – Fåglar i Göteborgstrakten 2018. Precis som sist trycker vi en begränsad upplaga eftersom rapporterna även går att läsa på rrk.gof.nu, så vill du ha en tryckt kopia är det nu du ska beställa. BESTÄLLNING: Sätt in 80 kr på plusgiro 89 01 68-8 eller Swisha till 123 335 08 16 senast den 29 februari. Glöm inte att uppge namn, adress och att beställningen gäller FiG-2018. Utskick sker någon gång under mars. Missade du att beställa FiG-2016 eller FiG- 2017 i höstas? Vi har fortfarande enstaka ex kvar av dessa rapporter, så vill du komplettera din beställning går det bra att plussa på 80 kr per rapport och ange det i meddelandefältet. Fåglar i göteborgstrakten 2018 FÅGLAR PÅ VÄSTKUSTEN SUPPLEMENT 2020:1 gof-exkursion BÖCKER SKÖNHETENS EVOLUTION Av: Richard O. Prum Förlag: Natur & kultur Antal sidor: 500 Cirkapris: 250 kronor Darwin hade svårt att med naturligt urval förklara alla de ornament och spelbeteenden som många hannar i djurvärlden uppvisar och lanserade därför en teori om sexuellt urval. Det sexuella urvalet utgår från att ornamenten utvecklas genom partnerval; att individer har friheten att välja sin partner efter de ornament de föredrar. Dagens evolutionsbiologer är förvisso överens om partnerval, men inte för skönheten i sig utan för att ornamenten är ett bevis på individens styrka, att den lyckas överleva trots opraktiska utsmyckningar. Essensen i den ursprungliga teorin om sexuellt urval har hamnat i skymundan. I alla fall om man får tro den amerikanska ornitologi-professorn Richard Prum som i Skönhetens evolution skriver gripande om hur ”det sexuella urvalet formar djurriket – och oss”. Ett av de tankeväckande skeenden som beskrivs är sex hos änder. Det finns generellt övervikt av hanar hos andfåglar, varför honor är extra kinkiga i sitt val av partner och väljer med stor omsorg. De andhanar som inte fått någon partner är aggressiva och tvingar sig sexuellt på honorna. Honorna kämpar emot men tycks försvarslösa mot de större hanarna och skadas ofta, ibland rentav med dödlig utgång. Försedda med en 40 centimeter lång spiralformad penis som på en halv sekund fälls ut verkar det inte finnas mycket att sätta emot. Men honornas vagina har åtskilliga irrgångar och skruvar sig åt andra hållet jämfört med hannarnas organ. Honorna lyckas på så sätt försvara sig – inte mot övergreppen, men mot att ofrivilligt bli befruktade. En lyckad parning kräver samtycke – endast två procent av alla ungar har ursprung från övergrepp, trots att övergreppen utgör 40 procent av antalet parningar. Hos lövsalsfåglarna har honliga val fått andra, vackra konsekvenser och lett till vad Prum benämner ”estetisk ommodellering”. Hanarna hos lövsalsfåglar bygger lövsalar av grenar i form av majstänger, cirklar eller valv. I och runt lövsalarna placerar hannen ut en mångfald av dekorativa och färgstarka objekt. När en hona lockats dit visar hannen upp sin samling och gör uppvisningar med sång och skrin. Honorna har visat sig vara rädda för att utsättas för sexuellt tvång och därför har lövsalarna uppstått, som ett skydd som möjliggör för honan att i trygghet kunna göra sitt val. Om Prum är skicklig på att beskriva konsekvenserna av sexuellt urval för fåglar så är han minst lika skicklig när han vänder blicken mot människan. Han tecknar vår arts evolutionära historia och påvisar hur varken evolutionsbiologin eller evolutionspsykologin har varit fullt förmögen att förklara mänsklig skönhet och sexualitet. Den kvinnliga orgasmen har varit ett svårförklarat fenomen där teorierna spänt från att bättre transportera sperma till en bieffekt av mäns njutning när de får utlösning. Men kvinnliga orgasmer varken utför någon uppgift eller har uppstått som bieffekt, menar Prum. Istället har den kvinnliga orgasmen utvecklats som en följd av kvinnors strävan efter njutning för njutningens egna skull. Hela boken utgår från att strävan efter kvinnlig autonomi har påverkat evolutionen mycket mer än vad vetenskapen har velat erkänna. Prum för vetenskapligt fram något som inte kan undgå att vara en subversiv och feministisk idé. Inte helt oväntat var därför mottagandet delat då boken släpptes – från hyllningar bland kritiker och läsare till stor kritik och skepticism inom vetenskapsvärlden. Och kanske målar Prum ibland med väl breda penslar och gör onödiga generaliseringar. Men så går han också emot och kritiserar ett helt forskningsfält av evolutionsbiologer, till kamp för sin radikala idé. Skönhetens evolution är en uppfriskande, omvälvande läsning som kan rekommenderas för alla – som förklarar det som varit så svårt att förklara: skönhet. # PEDER WINDING SKÖNHETENS EVOLUTION Hos satänglövsalsfågel har honans val fått oanade, vackra konsekvenser. Bild: JOSEPH_C_BOONE BOKRECENSION 8 Fåglar på Västkusten 1/2020 H”ela bok – en utgår från att kvinnlig autonomi har påverkat evolutionen Fåglar på Västkusten 1/2020 9 vinterrundan I NNAN GRYNINGEN PÅ trettondagen, 6 januari 2020, samlades tjugosju tappra skådare runt vår eminenta ledare Uno Unger på Gustav Adolfs Torg. Uno berättade hur han hade lagt upp planerna för dagen. Det började med ett besök i fiskhamnen där vittruten syntes guppa på vågorna tillsammans med annan vitfågel. Nöjda med dagens första raritet fortsatte vi till Torslandaviken och kunde där se både salskrakar, skärsnäppor och en mycket tillmötesgående svarthakad buskskvätta. Skvätte gjorde det för övrigt mest hela tiden under promenaden runt dammarna med ejder, snatteränder, bläsand, knölsvan, vigg, knipa, och storskrake. Någon brandkronad kungsfågel fick vi aldrig se, men däremot både steglitser, starar och tre större hackspettar. Från Torslanda sökte vi oss tvärs över Hisingen till Backa och spanade förgäves efter tallbitarna som hållit till på Sägengatan under de senaste veckorna. Det var för tillfället tomt i oxlarna. Nästa anhalt blev fågelmatningen vid Fridhem och inne i skogen sågs flera svartmesar, entitor, blåmesar och talgoxar. Dessutom hördes domherre och mindre korsnäbb. Efter detta besök var skymningen nära och Uno bestämde att vi fick söka strömstaren på egen hand. För övrigt rekommenderades också besök på Ljungen i Änggårdsbergen där hökugglan vanligtvis snällt visar upp sig. Uno avtackades med en applåd och vi skildes vid parkeringen. Dagens resultat summerades till 49 arter, en god början på året och tre fler än förra året. # ANNICA NORDIN VÄLBESÖKT PÅ GOF:S VINTERRUNDA gof-exkursion Torra löv samlas in under stort oväsen, men varför ta maten från daggmaskar (och björktrastar)? Samling i ottan. Steglits. Bild: MANNE STRÖMBÄCK Bild: MANNE STRÖMBÄCK Bild : OVE FERLING Bild : KARIN MAGNANDER I 24 år har Björn Zachrisson ringmärkt fåglar i Sudda på Hönö. Resultatet för 2019 blev 1 511 märkta fåglar, vilket är 122 fler än förra året. Väderförhållandena var sämre i år men trots det kunde Björn ringmärka vid 47 tillfällen, vilket var fler än förra året. De ovanligaste fåglarna i år var en höksångare och en gräshoppssångare, som dök upp i augusti. Den senare flög dessutom in i näten igen efter fem dagar, då den kontrollerades. 2018 häckade skäggmesar i området, 2019 är det mera osäkert om det förekom någon häckning. Däremot fångades och ringmärktes 16 skäggmesar. De dominerade arterna var annars lövsångare, järnsparv, blåmes och gransångare. # KERSTIN HIRMAS Bild: KERSTIN HIRMAS 24 MÄRKESÅR I SUDDA Salskrakar.

Kategorier
#4/2019 Fågelskydd Föreningsinformation

Flykt för överlevnad

FpV nr 4/2019, s. 20-21

Per Undeland

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

Fågelskydd 20 Fåglar på Västkusten 4/2019 GOF HAR BIDRAGIT med 150 000 kronor till BirdLife Internationals arbete för att minska den illegala fågeljakten runt östra Medelhavet, något man kan läsa om i FpV 1/2016, 4/2016 och 3/2018. Detta stöd har fortsatt även i år, då GOF avsatt ytterligare 50 000 kronor till BirdLife Internationals kampanj ”Flight for Survival”. Totalt därmed 200 000 kronor för att skydda våra flyttfåglar under deras farofyllda resor mellan häckningsplatserna och övervintringsområdena! Utöver stödet till BirdLife International har även 25 000 kronor avsatts till att skydda rastplatser för vadare i Filippinerna. Många av de rastande vadarna är globalt hotade, till exempel orientspov, kolymasnäppa och fläckgluttsnäppa. Detta stöd är möjligt tack vare det arbete som Berndt Lindberg och Rudi Jelinek lagt ner på att arrangera skådarresor utomlands i GOF:s regi. Och det ska understrykas att även resorna i sig är en viktig del i fågelskyddsarbetet, då de motiverar till att skydda fåglarna på de platser som besöks. Varför då donera så mycket pengar för att förhindra illegal jakt på fåglar – det finns väl många andra hot mot våra fåglar? Ja det gör det. Bird- Life International gav 2018 ut skriften ”State of the world’s birds: taking the pulse of the planet” (som kan laddas ner här: https://www.birdlife.org/ sowb2018), och av den framgår det att jakt hamnar först på fjärde plats bland hoten mot fåglarna. Av 1 469 globalt hotade arter hotas 1 091 av jordbruk, 734 av skogsbruk, 578 av invasiva arter och 517 av jakt. MED EN VÄXANDE BEFOLKNING som kräver högre levnadsstandard, med allt vad det innebär i ökad förbrukning av jordens resurser, är det svårt att påverka effekterna av jordbruk och skogsbruk och invasiva arter följer i människans spår. Jakt däremot är i många fall inte en livsnödvändighet. I Egypten till exempel, där uppskattningsvis 6 miljoner fåglar fångas och dödas varje år, är ungefär 75 procent av fångsten illegal. Men studier visade att endast 7 procent av jakten sker för att ge levebröd – resten är för extrainkomster och Bivråk, svarthätta, vit stork och turturduva är några arter som drabbats hårt av illegal jakt. Flight for Survival vill hejda slakten. GOF stöttar kampanjen. TEXT : PER UNDELAND PER.UNDELAND@GOF.NU IEgypten är ungefär 75 procent av fågelfångsten illegal Fågelskydd Bild: LEIF JONASSON FLYKT FÖR ÖVERLEVNAD Antalet skjutna bivrakar vid Messinasundet har minskat fran 5 000 till 100 per ar sedan 1980-talet, mycket tack vare BirdLife Internationals kampanjer. Fåglar på Västkusten 4/2019 21 flight for survival traditionell rekreation. Av den anledningen måste det anses som mer möjligt att påverka illegal jakt än de faktorer som styr människans grundläggande behov. EFTER DE TIDIGARE KAMPANJERNA ”The Killing” och ”The Killing 2.0 – A View to a Kill” lanserade Bird- Life International ”Flight for Survival” (länk här: https://www.flightforsurvival.org ) våren 2019. Syftet med kampanjen är att uppmärksamma allmänheten om vad som händer sju symbolarter (the ”Magnificent Seven”) under flyttningen från Afrika till Europa och åter: vit stork, smutsgam, svarthätta, vaktel, kejsarörn, bivråk och turturduva. Svarthätta och bivråk är regelbundna häckfåglar i Göteborgstrakten; vit stork, vaktel och turturduva är sällsynta gäster, kejsarörn anträffad en gång och smutsgam finns på önskelistan. I FpV 4/2016 beskrevs den utbredda jakten på svarthätta på Cypern och bivråk på Sicilien. Här handlar det inte bara om att implementera lagar utan om att ändra inställning hos lokalbefolkningen. Och detta görs bäst genom att i tidig ålder öka förståelse och uppskattning för naturen. Men även de äldre generationerna måste påverkas. Och resultaten av detta börjar märkas. Sedan 2016 har användandet av slöjnät minskat med 72 procent på en plats och över hela Cypern är antalet fångade fåglar mindre än en tredjedel av vad det en gång var. Och antalet skjutna bivråkar vid Messinasundet mellan Sicilien och fastlandet har minskat från 5 000 till 100 per år sedan 1980-talet. Turturduvan, som sedan urminnes tider varit en symbol för kärlek, har knappast behandlats med kärlek av människor. Från att tidigare ha varit allmän i Europa och Mellanöstern har antalen rasat. I Europa har den minskat med 62 procent sedan 1980, i europeiska Ryssland med över 90 procent sedan 1980. Inte underligt att dess öde jämförs med vandringsduvans – den som utrotades i Nordamerika 1914. GOF BEVAKAR FORTSATT HOTEN mot våra flyttfåglar, och om möjligt, fortsätter stödja BirdLife Internationals arbete med att minska jakten. Det är våra ”egna” fåglar, som ger så många av oss glädje under sommarhalvåret, som hotas! # Fotnot: Vill du bidra: swisha valfri summa till 1233350816. Kalla bidraget ”Flight”. SKÅDA FÅGLAR MED OSS! Fler resor på www.avifauna.se 0485 – 444 40 | admin@avifauna.se | www.avifauna.se 19 – 25 ApRiL SöDRA pOLEn Naturresa med HG Karlsson till Krakow och Tatrabergens speciella fauna. Stadsrundtur i Krakow ingår i detta centraleuropeiska paradis. 4 – 12 ApRiL FLORiDA Följ med Jim Sundberg på fågelskådning i lugnt tempo över påsken. iRLAnD 3 – 8 MARS Perfekt för dig som just har börjat skåda fåglar och vill upptäcka mer. Reseledare Erik Hirschfeld. Fågelresa, medeltempo. 3 – 15 FEB GAMBiA Låt dig introduceras till Västafrikas fina fåglar av afrikakännaren Ulf Ottosson. Fågelresa, medeltempo. Vi gör även botanik- och naturresor i vår, läs och boka på hemsidan! Svarthattan jagas intensivt, bl a pa Cypern, dar den serveras som ”delikatess”. Bild: LEIF JONASSON

Kategorier
#3/2019 Omslag, innehåll och ledare

Omslag, innehåll och ledare

FpV nr 3/2019, s. 1-3

Karin Magnander, Per Undeland

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

MINNESVÄRDA OBSAR I TRYCK DEN 11 SEPTEMBER 2016 bågade en gigant söderut förbi Kråkudden: Göteborgs rapportområdes första svartbrynade albatross. Samma år sågs den första skedstorken, områdets stäpphöksrekord hyfsades till och landade på tio individer och fenologirekordet för eftersläpande kentska tärnor slogs med nästan en månad vintern 2016. Året därpå gladde en rödhuvad dykand Slottsskogens skådare medan man kunde konstatera ett dåligt år både för orre och dess limnologiska namne. Tjädern däremot drämde till med en toppnotering. HUR KAN JAG minnas allt det här? Det gör jag förstås inte. Men jag har haft förmånen att få smygkika i de snart tryckfärdiga fågelrapporterna som Rrk Göteborg så förtjänstfullt sätter samman. Nu finns nämligen dessa två årssammanställningar att beställa och missa inte det för allt i världen – inte många överexemplar kommer att tillverkas. Läs mer på nyhetssidorna om hur du går tillväga. PÅ NYHETSSIDORNA går det också att läsa om ännu en rödhuvad dykand – en som höll till i Torslandaviken i år. Vi berättar också i detta nummer mer om GOF:s satsning på just Torslandaviken. Andra lokaler av intresse bjuder vi på via en mer ingående guide till GOF:s fina app. Och som om inte det vore nog finns en inbiten Hisingeskådares presentation av öns svar på Brudarebacken: Götaledstoppen! Med stolthet lämnar vi i redaktionen här över ett riktigt fullmatat nummer till er läsare. Mycket nöje! 03 LEDARE Mera skyddad natur 06 FÅGELNYHETER FRÅN VÄSTKUSTEN Ljuvligt gnissel på Östra kyrkogården 10 GOF-EXKURSIONER Kvismaren & Tåkern – östlig spaning med mersmak 12 FLYTTFÅGELFSTRÅK Höst på Smitten 16 FÅGELNAMNENS HISTORIA Myrslungare och andra folkliga fågelarter 18 FÄLTBESTÄMNING Arta måsar i flykten 26 SKÅDARPORTRÄTT Löparen som blev fågelfotograf 30 UTRUSTNING I FÄLT Appen du måste ha 32 GÖTEBORGSK FÅGELHISTORIA Kvillängen – från nattsångarnäste till köpcentrum 35 SKÅDAROKALER Götaledstoppen – otippad spanarkulle i väster 38 ARTSPANING Den brandkronade – expansiv minsting med barsk uppsyn 42 PROGRAM Resor exkursioner och vardagsvandringar Innehåll FpV nr 3/2019  NR 3/2019  ÅRGÅNG 53 18 26 12 REDAKTÖR: KARIN MAGNANDER KARIN.MAGNANDER@GOF.NU 6 10 PÅ VÄSTKUSTEN NR 3/2019 Glaskross bland gravstenar Sträcket över Smitten Arta unga måsar Appen du måste ha Kvillängen i åminne Upptäck Götaledstoppen Brandkronad & expansiv Fåglar Omslagsbild: Björn Dellming Dvärgspov i Tofta Kile. Bilder: LENNART HJALMARSSON, KIM LARSSON, MAGNUS RAHM, BJÖRN DELLMING, KERSTIN HIRMAS. Bild: MATTIAS BARDÅ REDAKTION REDAKTÖR KARIN MAGNANDER karin.magnander@gof.nu ANSVARIG UTGIVARE KARIN MAGNANDER karin.magnander@gof.nu NYHETSREDAKTÖR JOHN ANDERSSON john.andersson@gof.nu PRODUKTION & LAYOUT JAN-ÅKE NORESSON jan-ake.noresson@gof.nu SPRÅKGRANSKNING ROLF SKOOG rolf.skoog@gof.nu ÖVRIG REDAKTION BJÖRN DELLMING STIG FREDRIKSSON (WWW.NATURSTIG.SE) KERSTIN HIRMAS fornamn.efternamn@gof.nu KONTAKT E-POST / HEMSIDA fpv@gof.nu / www.gof.nu ANNONSER Kontakta oss för aktuella priser på fpv@gof.nu. Vi tar enbart in annonser som har någon koppling till fågelskådning, natur, uteliv etc. MEDLEMSKAP I GOF FpV utkommer med 4 nr/år till medlemmar i Göteborgs Ornitologiska Förening. Sätt in 200 kr (vuxen), 70 kr (<26 år) eller 270 kr (familj) på GOFs plusgiro 89 01 68-8. Glöm inte att uppge namn, adress, födelseår och mejladress. Alternativt swisha beloppet till 123 335 08 16 och notera personuppgifter i meddelandefältet. Prenumeration på FpV för icke fysisk person (bibliotek, företag m.m.) kostar också 200 kr/år. Betala enligt ovan och uppge leveransadress. Adressändring: Har ni flyttat och vill uppdatera er adress hos GOF? Skriv era gamla och nya uppgifter i ett mejl och skicka till adress@gof.nu Tryck: Ale Tryckteam AB, www.tryckteam.se Tryckdatum: 21 augusti Upplaga: 1650 ex ISSN: 0348-1510 Mera skyddad natur! KONVENTIONEN FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD, antagen av medlemsstaterna i EU, har ett globalt mål som innebär att 17 procent av landytan (inklusive sötvatten) ska ha ett ekologiskt representativt skydd till 2020. Ingen av kommunerna i Göteborgsregionen (GR) når upp till 17 procent skyddad natur och flera når inte ens fem procent. Och inte bara landområden behöver skyddas. Ålgräsängar i Bohuslän har minskat med uppskattningsvis en yta nästan lika stor som Tjörn sedan 1980-talet enligt havsforskare från Göteborgs universitet. MEN DET GÅR ÅT rätt håll. I ett program vars syfte är att vara ett underlag för Länsstyrelsen och kommunerna för skydd av tätortsnära naturområden inom GR, definieras områden som bör skyddas långsiktigt som reservat enligt miljöbalken. Idag har Göteborgs kommun 16 naturreservat. Utöver dessa togs under 2018 beslut om ett kommunalt naturreservat vid Stora Amundön/Billdals skärgård, del om ett lokalt miljömål enligt vilket 15 procent av havet utanför Göteborg ska ha ett långsiktigt skydd, och ett statligt naturreservat vid Öxnäs. I maj 2019 la byggnadsnämnden i Göteborgs Stad fram ett förslag om ytterligare ett naturreservat i Lärjeåns dalgång. Och även om mer skyddad natur behövs och är på gång, kan vi redan idag njuta av 273 skyddade områden inom GR! ETT EXEMPEL PÅ ATT skyddad natur behövs för störningskänsliga arter är att havsörn nu åter etablerat revir i Bohuslän och därmed finns ett tredje havsörnrevir inom GR. Reviret i Bohuslän är det första i landskapet sedan 1904 och finns säkert tack vare orörd skog i ett skyddat område. Och att naturen har en positiv inverkan på vårt eget välbefinnande är väldokumenterat. Personer med tillgång till rofylld natur visades generellt ha lägre stressnivåer, och om de dessutom var fysiskt aktiva minskade risken signifikant för psykisk ohälsa. Så skyddad natur behövs, för den biologiska mångfalden, för oss som lever nu och för kommande generationer. FÖR STYRELSEN: PER UNDELAND PER.UNDELAND@GOF.NU Ålgräsängarna i Bohuslän har minskat med en yta nästan lika stor som Tjörn Fåglar PÅ VÄSTKUSTEN