Kategorier
#4/2019 Fågelskydd Föreningsinformation

Flykt för överlevnad

FpV nr 4/2019, s. 20-21

Per Undeland

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

Fågelskydd 20 Fåglar på Västkusten 4/2019 GOF HAR BIDRAGIT med 150 000 kronor till BirdLife Internationals arbete för att minska den illegala fågeljakten runt östra Medelhavet, något man kan läsa om i FpV 1/2016, 4/2016 och 3/2018. Detta stöd har fortsatt även i år, då GOF avsatt ytterligare 50 000 kronor till BirdLife Internationals kampanj ”Flight for Survival”. Totalt därmed 200 000 kronor för att skydda våra flyttfåglar under deras farofyllda resor mellan häckningsplatserna och övervintringsområdena! Utöver stödet till BirdLife International har även 25 000 kronor avsatts till att skydda rastplatser för vadare i Filippinerna. Många av de rastande vadarna är globalt hotade, till exempel orientspov, kolymasnäppa och fläckgluttsnäppa. Detta stöd är möjligt tack vare det arbete som Berndt Lindberg och Rudi Jelinek lagt ner på att arrangera skådarresor utomlands i GOF:s regi. Och det ska understrykas att även resorna i sig är en viktig del i fågelskyddsarbetet, då de motiverar till att skydda fåglarna på de platser som besöks. Varför då donera så mycket pengar för att förhindra illegal jakt på fåglar – det finns väl många andra hot mot våra fåglar? Ja det gör det. Bird- Life International gav 2018 ut skriften ”State of the world’s birds: taking the pulse of the planet” (som kan laddas ner här: https://www.birdlife.org/ sowb2018), och av den framgår det att jakt hamnar först på fjärde plats bland hoten mot fåglarna. Av 1 469 globalt hotade arter hotas 1 091 av jordbruk, 734 av skogsbruk, 578 av invasiva arter och 517 av jakt. MED EN VÄXANDE BEFOLKNING som kräver högre levnadsstandard, med allt vad det innebär i ökad förbrukning av jordens resurser, är det svårt att påverka effekterna av jordbruk och skogsbruk och invasiva arter följer i människans spår. Jakt däremot är i många fall inte en livsnödvändighet. I Egypten till exempel, där uppskattningsvis 6 miljoner fåglar fångas och dödas varje år, är ungefär 75 procent av fångsten illegal. Men studier visade att endast 7 procent av jakten sker för att ge levebröd – resten är för extrainkomster och Bivråk, svarthätta, vit stork och turturduva är några arter som drabbats hårt av illegal jakt. Flight for Survival vill hejda slakten. GOF stöttar kampanjen. TEXT : PER UNDELAND PER.UNDELAND@GOF.NU IEgypten är ungefär 75 procent av fågelfångsten illegal Fågelskydd Bild: LEIF JONASSON FLYKT FÖR ÖVERLEVNAD Antalet skjutna bivrakar vid Messinasundet har minskat fran 5 000 till 100 per ar sedan 1980-talet, mycket tack vare BirdLife Internationals kampanjer. Fåglar på Västkusten 4/2019 21 flight for survival traditionell rekreation. Av den anledningen måste det anses som mer möjligt att påverka illegal jakt än de faktorer som styr människans grundläggande behov. EFTER DE TIDIGARE KAMPANJERNA ”The Killing” och ”The Killing 2.0 – A View to a Kill” lanserade Bird- Life International ”Flight for Survival” (länk här: https://www.flightforsurvival.org ) våren 2019. Syftet med kampanjen är att uppmärksamma allmänheten om vad som händer sju symbolarter (the ”Magnificent Seven”) under flyttningen från Afrika till Europa och åter: vit stork, smutsgam, svarthätta, vaktel, kejsarörn, bivråk och turturduva. Svarthätta och bivråk är regelbundna häckfåglar i Göteborgstrakten; vit stork, vaktel och turturduva är sällsynta gäster, kejsarörn anträffad en gång och smutsgam finns på önskelistan. I FpV 4/2016 beskrevs den utbredda jakten på svarthätta på Cypern och bivråk på Sicilien. Här handlar det inte bara om att implementera lagar utan om att ändra inställning hos lokalbefolkningen. Och detta görs bäst genom att i tidig ålder öka förståelse och uppskattning för naturen. Men även de äldre generationerna måste påverkas. Och resultaten av detta börjar märkas. Sedan 2016 har användandet av slöjnät minskat med 72 procent på en plats och över hela Cypern är antalet fångade fåglar mindre än en tredjedel av vad det en gång var. Och antalet skjutna bivråkar vid Messinasundet mellan Sicilien och fastlandet har minskat från 5 000 till 100 per år sedan 1980-talet. Turturduvan, som sedan urminnes tider varit en symbol för kärlek, har knappast behandlats med kärlek av människor. Från att tidigare ha varit allmän i Europa och Mellanöstern har antalen rasat. I Europa har den minskat med 62 procent sedan 1980, i europeiska Ryssland med över 90 procent sedan 1980. Inte underligt att dess öde jämförs med vandringsduvans – den som utrotades i Nordamerika 1914. GOF BEVAKAR FORTSATT HOTEN mot våra flyttfåglar, och om möjligt, fortsätter stödja BirdLife Internationals arbete med att minska jakten. Det är våra ”egna” fåglar, som ger så många av oss glädje under sommarhalvåret, som hotas! # Fotnot: Vill du bidra: swisha valfri summa till 1233350816. Kalla bidraget ”Flight”. SKÅDA FÅGLAR MED OSS! Fler resor på www.avifauna.se 0485 – 444 40 | admin@avifauna.se | www.avifauna.se 19 – 25 ApRiL SöDRA pOLEn Naturresa med HG Karlsson till Krakow och Tatrabergens speciella fauna. Stadsrundtur i Krakow ingår i detta centraleuropeiska paradis. 4 – 12 ApRiL FLORiDA Följ med Jim Sundberg på fågelskådning i lugnt tempo över påsken. iRLAnD 3 – 8 MARS Perfekt för dig som just har börjat skåda fåglar och vill upptäcka mer. Reseledare Erik Hirschfeld. Fågelresa, medeltempo. 3 – 15 FEB GAMBiA Låt dig introduceras till Västafrikas fina fåglar av afrikakännaren Ulf Ottosson. Fågelresa, medeltempo. Vi gör även botanik- och naturresor i vår, läs och boka på hemsidan! Svarthattan jagas intensivt, bl a pa Cypern, dar den serveras som ”delikatess”. Bild: LEIF JONASSON

Kategorier
#4/2019 Exkursioner och resor Föreningsinformation

Rovfågelbonanza – När GOF drog till Falsterbo

FpV nr 4/2019, s. 22-23

Kristoffer Nilsson

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

gof-exkursion 22 Fåglar på Västkusten 4/2019 VÄDERPROGNOSEN SÅG MINST sagt trist ut i början av veckan. Ännu på avresedagen, fredag 6 september, var det väldigt oklart hur vi skulle skåda i Falsterbo på bästa sätt. Vi var ändå på gott humör när vi lämnade centrala Göteborg vid niotiden. Berndt körde bussen, som alltid på bästa sätt, och vi avverkade smidigt E6 genom Halland. När vi närmade oss den skånska gränsen passerade en ung stäpphök rakt över E6. Vi som satt längst fram i bussen kunde se den på cirka tio meters håll, som närmast – en magnifik upplevelse. Därefter rullade vi snyggt in i Skåne. Vårt första stopp i Skåne blev vackra Rönnen, men det var lite för högt vatten och inte särskilt bra för vadare. Men vi hade en fin stund i solskenet och några såg en havssula över havet, bland mycket annat. VI FICK INFORMATION OM ATT det hade setts aftonfalkar vid Stureholm och Mona guidade oss perfekt till platsen. En av dem sågs omgående på en ledning och många blev lite extra glada. Kort därefter hände något helt magiskt. En pilgrimsfalk dök upp och vände när den såg oss vid bussen. Jag sprang runt bussen och fick se en falk som Stäpphökar, bruna glador, ängshökar, afton- och lärkfalk … Rovfågelflödet över Ljungen var överväldigande. Kristoffer Nilsson kände sig lätt stressad som exkursionsledare. Hur skulle han hinna uppmärksamma allt intressant? TEXT : KRISTOFFER NILSSON KRISTOFFERNILSSON6@GMAIL.COM ROVFÅGELBONANZA NÄR GOF DROG TILL FALSTERBO Bilder: MANNE STROMBACK Fem falk – arter sågs inom loppet av tio minuter från denna magiska grusväg Gryning over Nabben med fjall- och kustlabb vid horisonten. gof-exkursion Nojda exkursionsdeltagare, en oforglomlig helg i sodra provinsen. Fåglar på Västkusten 4/2019 23 rovfågelbonanza återigen kom flygande mot oss och trodde att det var pilgrimsfalken, men det visade sig att det var en lärkfalk. Kort därefter kom pilgrimsfalken på nytt och satte fart efter lärkfalken som flög i riktning mot aftonfalken på ledningen som lyfte och plötsligt var alla tre i samma kikarfält! Kort därefter svepte en stenfalk förbi medan den lokala tornfalken ryttlade som om inget hade hänt. Fem falkarter sågs inom loppet av tio minuter från denna magiska grusväg. Kort därefter flög en brun kärrhök tillsammans med en blå kärrhök över en åker. Vi lämnade nordvästra Skåne och åkte vidare mot sydväst där min gamla hemmalokal Klagshamnsudden skulle få Göteborgsbesök. Jag hade glömt en stig så vi gick en liten omväg. Även här var det högt vatten så det var svårt för vadare att rasta, men vi såg bland annat fem ägretthägrar samtidigt och vattenrallarna skrek från vassen som bara vattenrallar kan skrika. Därefter åkte vi vidare till Höllviken, inkvarterade oss på kursgården och åt sedan en superb middag på Millenium. LÖRDAGEN INLEDDES MED en tur till Nabben. Det blåste en del och det var svårt att få lä, men några av oss lyckades ändå se både kustlabb och fjällabbar på långt håll (dagssumman på Nabben blev 17 fjällabbar). En svarthalsad dopping rastade i lagunen och visade upp sig betydligt bättre. Vinden avtog något och de första bivråkarna dök upp. Vi åkte tillbaka till kursgården och åt frukost och drog därefter till Ljungen. Där var föreställningen i full gång; direkt när vi gick ut ur bussen sågs ett tiotal bivråkar, några bruna kärrhökar, sparvhökar och två röda glador. Det var inledningen på en av de mest fantastiska eftermiddagar jag har upplevt på Ljungen. Vi lyckades bland annat se sex eller sju stäpphökar, två ängshökar, brun glada, bivråkar, blå kärrhökar, en aftonfalk, lärkfalkar och massor av bruna kärrhökar och fiskgjusar. I min roll blev det faktiskt lite stressigt ett tag, något jag inte är van vid när det gäller fågelskådning, men jag var mest angelägen om att alla skulle hitta och se rovfåglarna som flög ganska högt på himlen. En rastande fältpiplärka ska ha ett hedersomnämnande tillsammans med alla amiraler och gulärlor samt några höstmosaiksländor som patrullerade runt omkring oss. EFTERSOM DAGEN VAR SÅ EXCEPTIONELL väljer jag att nämna några av de officiella sträcksiffrorna från Nabben: fiskgjuse 91 (näst högsta dagssumman någonsin), bivråk 501, brun kärrhök 132 (varav 49 äldre hanar), 10 stäpphökar (nytt dagsrekord), tre ängshökar och åtta bruna glador. Efter flera timmar på Ljungen tyckte jag att det var dags för en promenad så vi åkte till Foteviken. När vi gick över ängarna såg vi bland annat en ätlig groda och en svart svan höll till bland knölsvanarna. Vi avslutade lördagen med en god middag på pizzerian i Höllviken och var nog både omtumlade och lyckliga över dagens fantastiska upplevelser. SÖNDAGEN INLEDDES ÅTERIGEN på Nabben och vid Falsterbo fyr. Några hade turen att se en mindre flugsnappare som ringmärkarna hade fångat. Gårdagens magi var bortblåst, men den svarthalsade doppingen låg kvar och visade upp sig på bästa sätt. Vi åkte tillbaka till kursgården och åt frukost och packade ihop våra saker. Därefter tackade vi landets sydvästhörn för den här gången och begav oss till Näsbyholm, Sillesjö, Börringe och Havgårdssjön. Vi såg bland annat elva havsörnar i omgivningarna, cirka 150 brunänder och minst 14 smådoppingar i Näsbyholmssjön samt ett 50-tal röda glador utmed vägarna varav 27 flög tillsammans vid Havgårdssjön. Stort tack för en oförglömlig helg i Skåne. Totalt såg vi 131 arter. Helger som denna blåser inte bort som höstlöv med vinden utan skapar så otroligt många vackra minnen. # Helger som dessa blåser inte bort som höstlöv med vinden En av 501 sträckande bivråkar.

Kategorier
#3/2019 Fågellokaler

Götaledstoppen – Otippad spanarkulle i väster

FpV nr 3/2019, s. 35-37

Johan Svedholm

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

GÖTALEDSTOPPEN OTIPPAD SPANARKULLE I VÄSTER FÅGELLOKALER För många är det nog en väl förborgad hemlighet att Hisingen har en alldeles egen Brudarebacke. Ja, alltså ett konstgjort berg med milsvid utsikt där ringtrastar hopas om våren. TEXT : JOHAN SVEDHOLM JOHAN.SVEDHOLM@GOF.NU TILL SKILLNAD FRÅN den riktiga Brudarebacken är det ingen gammal soptipp som döljer sig under grässvålen på Götaledstoppen. I stället finns här 800 000 kubikmeter lera och sten från grävningen av Götatunneln. Det är således ett ungt berg vi har att göra med, dess anor sträcker sig inte längre än till början av 2000-talet, om vi inte med anor menar den postglaciala lerans historia förstås. Göteborgs stad ville nog helst att berget – sådär lite göteborgsvitsigt anknytande till Vädermotet och de närliggande gatorna med väderleksnamn – skulle kallas ”Väderutsikten”, men det är ett namn som i alla fall knappast slagit rot i fågelskådarkretsar. Bergets tillblivelse kom som en uppenbarelse för oss hisingsfantaster som inget hellre önskade än en utkikspunkt som inte var nedlusad med träd eller andra störande moment. Till en början var det något av ett äventyr att ta sig upp på toppen, och det var nog inte heller meningen att någon skulle göra det att döma av mängden staket som fick forceras på olika vis för att nå upp. Mina första besök ett par disiga aprilmorgnar gav dock utdelning direkt i form av rastande lappsparv och ringtrast, så det var uppenbart att lerhögen hade potential! Jag har därefter besökt området under olika årstider och vid olika väderförhållanden. Mest frekvent har jag varit där under hösten, ofta i samband med den inventering av sträckande rovfåglar som genomförts i regi av GOF:s inventeringskommitté. Där ingår Götaledstoppen i det pärlband av lokaler från Hönö i väster till Björketorp i öster vilka är tänkta att täcka in rovfågelsträcket över Göteborgsområdet så väl som möjligt. Fortfarande är dock området sorgligt underskådat och mycket återstår att utforska, inte minst gällande vårsträcket, vilket jag hoppas att denna artikel kanske kan inspirera till. Toppen är belägen i södra Biskopsgården, i anslutning till Vädermotet och Biskopsgårdens in- Bild: JOHAN SVEDHOLM Fåglar på Västkusten 3/2019 35 göteborgsk fågelhistoria 36 Fåglar på Västkusten 3/2019 dustriområde. Den är så gott som trädlös och täckt av frodig gräs- och högörtsvegetation vilken slås årligen. Asfalts- och grusstigar leder upp mot toppen, och högst upp finns ett par utsiktspunkter varav den ena är skyddad av en rejäl träpalissad som ger fint lä under blåsiga dagar. Utsikten är utmärkt åt alla håll utom i nord och nordost, där Sjumilaskogens ås delvis döljer himlavalvet. I omgivningen finns förutom industrimark och en komplicerad infrastruktur även den nyss nämnda Sjumilaskogen, ett kommunägt rekreationsområde där inget kommersiellt skogsbruk sker. Detta gör att här finns ett relativt rikt fågelliv med exempelvis korsnäbbar, fyra arter hackspett, samtliga våra barrskogsmesar och ett bra nattskärrebestånd. Samtliga dessa arter ses/hörs regelbundet även från Götaledstoppen. Ett strövtåg genom Sjumilaskogen kan varmt rekommenderas, i synnerhet som den lilla men naggande goda fågelsjön Svarte mosse, hem för Göteborgstraktens största skrattmåskoloni, ligger på andra sidan skogen i anslutning till Biskopsgårdens bostadsområden. Den kanske största nackdelen med området där det ligger likt en frikadell i trafikspagettin är att det tidvis är gravt bullerutsatt. Den aldrig sovande göteborgstrafiken gör sig ständigt påmind, vilket kan vara nog så frustrerande när luften är fylld av sträckande tättingar. Tidiga helgmorgnar kan det vara förhållandevis tyst, men helt ostört går inte att räkna med att det ska bli oavsett tid för besöket. Området är ändå väl värt ett besök oavsett årstid, men det är framförallt som sträck- och rastlokal under vår och höst som det visar sig från sin fördelaktigaste sida. Ett icke föraktligt sträck av såväl tättingar som större fåglar passerar över Hisingen, och vid rätt väderförhållanden går en hel del rakt över Götaledstoppen – om än på bred front eftersom tydliga ledlinjer i landskapet saknas. Med rätt väderförhållanden menas, åtminstone höstetid, svaga vindar, gärna från SO-sektorn. Vid friskare NO-vindar under hösten kan rovfågelssträcket vara bra. VINTER Vintertid är det lugnt på toppen och fågellivet är sparsamt, men övervintrande tornfalkar, ormvråkar och duvhökar kan hålla till i området. Varfågel håller vinterrevir i området vissa år och vinterståndare kan dra till sig steglitser, gråsiskor och andra fröätare. Även berguv har observerats och torde ha goda jaktmarker i området. Tittar man ut över hamninloppet finns goda chanser att se pilgrimsfalk och kanske även havsörn. Vissa vintrar födosöker mycket trastar i området och rödvingetrast och dubbeltrast har observerats vintertid. VÅR Vårsträcket är som nämnts relativt outforskat, men det finns ingen anledning att tro att inte svanar, gäss, tranor och rovfåglar passerar toppen i samma utsträckning som på liknande lokaler i närheten. Piplärkor, järnsparvar och andra tättingar kan rasta i goda antal. Ringtrast och lappsparv rastar regelbundet och tillfälligtvis har röd glada och havsörn noterats. SOMMAR Sommaren är en lugn period, men också sommarbesökaren kan belönas med fina fågelobservationer. Sånglärkan, hårt trängd i det moderna jordbrukslandskapet, tycks ha hittat en fristad på Götaledstoppens gräsytor och häckar med något eller några enstaka par. Insektsproduktionen kan ibland vara god vilket leder till att stora mängder tornseglare, ladusvalor, hussvalor samt enstaka backsvalor – de sistnämnda häckar vissa år i den närliggande bergtäkten Vikan – kan samlas i lufthavet ovanför toppen. Nattliga besök kan också löna sig; från kraftledningsgatan som går öster-/ norrut genom Sjumilaskogen hörs nattskärror, vilka även stundom kan ses jaga nattfjärilar över toppens gräsmarker. Enstaka kärrsångare sitter i buskridåerna nedanför toppen, där potential även torde finnas för mer rara nattsångare. HÖST Höstetid kan ett stundtals riktigt bra sträck av i synnerhet tättingar och rovfåglar passera Götaledstoppen. Några exempel (toppnotering inom parentes efter artnamnet): bo-/bergfink (5 851), ängspiplärka (1 791), gulärla (547), järnsparv (78), ringduva (6 830), ormvråk (58), sparvhök (24) och tornfalk (12). Detta är emellertid rekord som bara Tidiga helgmorgnar kan det vara förhållandevis tyst En rejäl träpallisad ger fint lä under Bild: JOHAN SVEDHOLM blåsiga sträckdagar. FÅGELLOKALER Fåglar på Västkusten 3/2019 37 HOLKSPECIAL väntar på att slås. Bland mer sparsamma men regelbundna sträckare kan nämnas bivråk, lärkfalk, stenfalk, pilgrimsfalk, kärrhökar, havsörn, skogsduva, nötkråka, forsärla, trädlärka och rödstrupig piplärka. Toppen drar också till sig rastande fåglar såsom buskskvätta, stenskvätta, sångare, piplärkor, sånglärka, lappsparv, vinterhämpling, ljungpipare och enkelbeckasin. Ringtrast rastar stundom även höstetid. Bland rarare gäster återfinns gulhämpling, röd glada, svärta, kustpipare, myrspov, brushane, berguv och jorduggla. ÖVRIGT Om det till äventyrs skulle uppstå svackor i fågeltillgången finns mycket annat för den naturintresserade att vila ögonen på. Längs den asfalterade vägen upp mot toppen återfinns en av Göteborgs rikaste lokaler för det sällsynta och rödlistade greniga kungsljuset och i anslutning till upplag för parkskötsel vid toppens fot kan mer eller mindre exotiska ruderatväxter hittas. Under soliga dagar kan rikedomen på dagfjärilar vara frapperande, även om artsammansättningen kanske inte är så spännande. Ett mycket påtagligt inslag höstetid är förekomsten av jätteröksvamp, vars myckenhet mig veterligen saknar motstycke i Göteborgsområdet. Hela toppen är ibland vitprickig av dessa gigantiska svampar vars diameter inte sällan når uppemot halvmetern. # Hela top – pen är ibland vitprickig av gigantiska jätteröksvampar Med kollektivtrafik: Närmast kommer man genom att ta buss 27 mellan Eketrägatan och Volvo Torslanda (beställningsturer på helgerna), och gå av på hållplatsen Ruskvädersgatan i Biskopsgårdens industriområde. Från hållplatsen följer man sedan Åskvädersgatan norrut till en bommad väg upp mot ett vattentorn. Följ denna väg drygt 100 m och vik sedan in på stigen åt vänster. Efter ytterligare ett par hundra meter tornar berget upp sig på vänster hand och det finns stigar upp mot toppen. Med bil: För den bilburne gäller fri gatuparkering i Biskopsgårdens industriområde som man når antingen från Hisingsleden i väster eller Yrvädersgatan i öster (följ skyltning mot Biskopsgårdens industriområde). Parkera lämpligen på Åskvädersgatan i mån av plats och följ sedan samma vägbeskrivning som under ”med kollektivtrafik”. Ett alternativ är att ställa sig i anslutning till infarten till Ruskvädersgatan 15 där det går bra att stå i vägkanten så länge man inte står i vägen på något vis, och sedan följa den bommade vägen förbi kommunens ris- och vedupplag och vidare upp på toppen. Vägbeskrivning Bivråk är en sparsam men regelbunden sträckare över Götaledstoppen. Dit hör även lärkfalk, stenfalk kärrhökar med flera. Bild: OVE FERLING