Kategorier
#1/2020 Föreningsinformation

Program, bildgåtan och nytt från styrelsen

FpV nr 1/2020, s. 34-39

Exkursionskommittén, Ola Bäckman, Anna Lena Ringarp, Leif Jonasson, Styrelsen

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

EXKURSIONER OCH RESOR Följ gärna med oss på våra trevliga exkursioner! Vi anordnar kortare turer till hemmalokaler, heldagar på Västkusten och längre resor till mer avlägsna platser. Information om hur du anmäler dig, vad du bör ta med dig, pris, och annat du behöver veta hittar du i rutan till vänster. Utöver det ordinarie programmet har vi också utflykter för dig som är ledig på vardagarna (se rubriken VARDAGSAKTIVITETER). Nätverket för GOF:s kvinnor, LADYBIRDS, drar fortfarande ut i fält då och då. Kontakta annalena.ringarp@gof.nu om du vill vara med! HALLANDSKUSTEN SÖNDAG 1 MARS Årets vårvintertur längs Hallandskusten leds traditionsenligt av Calle Hagman (28:e gången!). Vi börjar vid Morups tånge och tar oss sedan norrut till flera fina kustlokaler. Vi spanar efter övervintrande tättingar såsom snösparvar och berglärkor, tidiga vårfåglar och rovfåglar. Frågan är om det blir några hornugglor i år. Avslutning vid Getteröns Naturcentrum. Avresa från Gustav Adolfs torg kl 07.00 med hemkomst vid 17-tiden. Vid tillräckligt många anmälningar åker vi gemensam buss. LEDARE: Calle Hagman. PRIS: Ca 250 kr. ANMÄLAN: Senast 11/2. KONTAKT (EJ ANMÄLAN): Berndt Lindberg (073-693 81 00). RÖRÖ LÖRDAG 7 MARS Följ med ut till Rörö och vandra runt denna utpost mot Skagerack. Mars är en spännande tid att åka så här långt ut i skärgården. De första vårfåglarna har förhoppningsvis börjat sträcka in från Danmark. Kanske kan vi få några av vårens första obsar redan nu? Med lite tur kan vad som helst dyka upp! Totalt blir det en vandring på ca 8 km. Vi träffas vid Burö färjeläge kl. 08.00. LEDARE: Barbro och Per Björkman. PRIS: Endast naturskatt 20 kr. ANMÄLAN: Ingen. Öppen även för icke-medlemmar. KONTAKT (EJ ANMÄLAN): Maria Eriksson (0705-39 59 10). STYRSÖ LÖRDAG 21 MARS Vårens skärgårdstur går i år till Styrsö, där vi räknar med flera arter nyanlända flyttfåglar. Det blir ca 6 km medelsvår vandring på stigar genom strand- och skogsbiotoper med start vid Styrsö Skäret. Vi åker med ordinarie båt (linje 281) från Saltholmens brygga kl 08.12. Anslutande spårvagn går från Drottningtorget kl 07.24. Åter vid Saltholmen senast kl 13.26. OBS! Alla klockslag är preliminära och kan ändras, kontrollera på hemsidan eller hos Västtrafik. LEDARE: Lars Hellman. PRIS: Endast naturskatt 20 kr. ANMÄLAN: Ingen. Öppen även för icke-medlemmar. KONTAKT (EJ ANMÄLAN): Gunilla Jarfelt (0705-15 52 85). HORNBORGASJÖN SÖNDAG 19 APRIL Vi gör en dagstur med buss till Hornborgasjön och dess omgivningar och inriktar oss på att se våra sju simfågelarter och fem doppingarter. Tranorna kommer vara färre i antal då resan ligger lite senare än vanligt. Avresa kl 06.00 med hemkomst senast kl 19.00. LEDARE: meddelas senare. PRIS: 500 kr ANMÄLAN: Senast 6/4 med 200 kr. KONTAKT (EJ ANMÄLAN): Susanne Pettersson (0705-488321). HALLANDSKUSTEN SÖNDAG 26 APRIL Att spana fågel vid Hallandskusten är alltid lika spännande. Den här tiden har en hel del flyttfåglar anlänt. Kanske har de första lövsångarna redan kommit och vadarna börjar röra på sig. Nu är också en bra tid för brandkronad kungsfågel. Vi får se vad dagen kan ge. Vid tillräckligt många deltagare kan det bli gemensam buss. Avresa kl 07.00 från plats som meddelas senare. LEDARE: Conny Palm. PRIS: Ca 200-300 kr. ANMÄLAN: Senast 10/4. KONTAKT (EJ ANMÄLAN): Anna Lena Ringarp (070-827 93 76). VÄLEN LÖRDAG 9 MAJ För er som ännu inte skådat vid Välen. Tag chansen att lära känna området med Mr Välen, Hans Börjesson. Det han inte kan om Välen är inte värt att veta. Det blir förmodligen en vandring på åtminstone norrsidan av viken. En hel del sångare och vadare har anlänt och våra stannfåglar sjunger för fullt. Kanske visar sig kattugglan i högstubben. Exkursionen är även öppen för icke medlemmar. Samling vid fågeltornet kl 07.00. LEDARE: Hans Börjesson. PRIS: Naturskatt 20 kr. ANMÄLAN: Ingen. KONTAKT(EJ ANMÄLAN): Berndt Lindberg (073-693 81 00). 34 Fåglar på Västkusten 4/2020 Exkursionsinfo FÖRANMÄLAN: Anmälan ska alltid ske via e-post till resor@gof.nu, även om resan har anmälningsavgift. Skicka ett separat mejl för varje exkursion som du anmäler dig till och skriv exkursionsnamnet som ärende. Ange resmål, namn på samtliga deltagande personer, telefonnummer och om du kan ställa upp med bil. För ungdomar upp till 26 år ska också anges födelsedata. OBS! För LadyBirds och Vardagsaktiviteter gäller andra regler, se info i resp program. ANMÄLNINGSAVGIFT: Ev anmälningsavgift ska betalas in på plusgiro 470 06 96-0. Det går även bra att använda Swish till nummer 1232682326. Datum för inbetald avgift avgör turordning vid fulltecknad resa. Avgiften återbetalas om resan blivit fulltecknad, inställd eller om avanmälan sker före sista anmälningsdag samt vid senare avanmälan om ersättare finns. För övriga exkursioner betalas inget i förväg. PRIS: Avgiften samlas i allmänhet in under exkursionen. .För ungdomar upp till 26 år ges en rabatt på 25 % på dags- och helgexkursioner. I priset är en ”naturskatt” på 5 %, dock minst 20 kr, inkluderad. Naturskatten går i sin helhet till GOF:s fågelskyddsfond. För bilresor används en bilkostnad av 18:50 kr/mil. Vid bussresor är priset beroende av antalet deltagare. SAMLING: Om inget annat anges samlas vi vid Rådhuset, Gustaf Adolfs Torg. ANSLUTNING/UPPHÄMTNING: Anslutning/upphämtning kan ske utefter färdvägen, efter överenskommelse med exkursionens kontaktperson. TAG MED: matsäck och lämpliga kläder, samt vid resa med övernattning, som vanligen sker på vandrarhem, lakan och handdukar. ÅTERBUD: Sena återbud lämnas till exkursionens kontaktperson. ÖVRIGT: Alla deltagare förutsätts utnyttja exkursionens färdmedel och övernattning. Undantag från detta kan bara medges om resan inte därigenom fördyras för övriga deltagare. För övriga upplysningar vänd dig till exkursionens kontaktperson. VÅR I BREVIKS KILE, TJÖRN ONSDAGAR 1 APRIL – 27 MAJ KL 18:00 SAMLING: Radona P-plats, Kollungsvägen, Skärhamn KONTAKT: Per Undeland 0734-19 84 50 ANMÄLAN: OBS, ingen föranmälan Exkursionerna är avgiftsfria och ett samarrangemang med Tjörns Naturskyddsförening. I Breviks kile rastar vadare och änder, i Toftenäs rastar tättingar, bl a ringtrast. Vi samlas och bestämmer om vi går till Breviks kile eller Toftenäs. Ta med fika och kikare! Spovsnäppa i praktdräkt. Bild: PATRIK JONASSON PROGRAM Fåglar på Västkusten 4/2020 35 BILDGÅTAN Som vanligt är fågeln på bild 1 lite lättare och regelbundet förekommande i Sverige medan bild 2 är tänkt att utgöra en lite större utmaning och behöver inte vara anträffad i Sverige men väl i Europa. TEXT OCH BILDER: OLA BÄCKMAN BILD 1 – ART ? BILD 2 – ART OCH ÅLDER? TORSLANDAVIKEN SÖNDAG 24 MAJ Torslandaviken i slutet av maj låter väl spännande. Christer visar oss runt i sitt paradis när det mesta är på plats och sångarna sjunger för full hals. Om ”vadehavet” är klart kanske det kryllar av vadare. Vi får se vad dagen ger, men räkna med en givande fågeltur. Exkursionen är även öppen för icke medlemmar. Samling vid modellflygets start- och landningsbana nära rondellen på Öckeröleden kl 05:00. LEDARE: Christer Fält. PRIS: Naturskatt 20 kr. ANMÄLAN: Ingen. KONTAKT: KONTAKT (EJ ANMÄLAN): Manne Strömbäck (070-899 66 92). VARDAGSAKTIVITETER Torsdagsutflykter till kända och okända platser, ingen anmälan, frivillig naturskatt, mycket fågel, en del bekanta, fikapaus på vacker plats. Vid samåkning delar vi på bilkostnaden 18:50 kr/ mil och bil. Om ingen guide anges guidar vi själva. Kontrollera alltid på www.gof.nu om programmet har ändrats. Där finns också rapporter från en del tidigare vandringar, liksom hos www. naturstig.se. Kontakt: Stig Fredriksson, telefon 0703-30 28 16. HISINGSPARKEN TORSDAG 6 FEBRUARI Samling vid p-plats intill busshpl Grimbo på Tuvevägen kl 10.00. Vandring 7–8 km på lättgångna, bitvis backiga promenadvägar till Kättilsröd och tillbaka. Vi besöker även ett par fågelmatningar. GUIDE: Margareta Andersson (073-331 43 73). VÄLEN TORSDAG 13 FEBRUARI Vi träffas vid fågeltornet kl 10.00 och efter spaning där tar vi en kort promenad i närområdet. Hpl Kannebäck. Efter turen har vi planeringsmöte (se nedan). GUIDE: Uno Unger (070-482 12 11). PLANERINGSMÖTE TORSDAG 13 FEBRUARI Vi samlas på Ekliden kl 13.00 och planerar under ett par timmar programmet för juli–december. Kaffe med tilltugg kommer att finnas. Om du inte kan komma men har förslag på utflyktsmål, ring Lars Hellman (031-97 06 91). STUVÖ TORSDAG 20 FEBRUARI Denna norra del av Hälsö har vi tidigare besökt sommartid. Nu gör vi en vårvintertur hit i stället. Ca 3 km lätt vandring. Samling kl 09.30 vid Burö färjeläge, där busshållplats och p-plats finns. GUIDE: Jan Sander (073-654 78 92). TORSLANDAVIKEN TORSDAG 27 FEBRUARI Några kilometers promenad i ett område där det alltid finns fåglar, även om isen ligger. Vadehavet börjar också bli klart. Samling (ny plats!) vid Torslanda golfklubb, Flyghamnsvägens slut, kl 09.00. Hpl Gamla Hangaren, återresa från hpl Terminalvägen eller Amhults resecentrum. GUIDE: Magnus Persson (073-684 05 84). ÖXNÄS TORSDAG 5 MARS I detta jordbrukslandskap vid Nordre älv finns alltid fåglar att beskåda. Sånglärkan och tofsvipan bör ha anlänt. Samling vid p-platsen 700 m in på Öxnäsvägen kl 09.00. Samåkning i bilar från pendelparkering vid hpl Skra bro (korsningen Björlandavägen/ Kongahällavägen) kl 08.45. Även bussförbindelse till (men ej tillbaka från) hpl Öxnäs. GUIDE: Tommy Järås (070-657 47 17). HÄRLANDA TJÄRN/ DELSJÖOMRÅDET TORSDAG 12 MARS Vandring på småvägar och stigar genom olika skogsbiotoper och förbi några sjöar, ca 6 km. Samling vid p-platsen, Härlanda tjärn, kl 08.00. Hpl Spåntorget, följ därefter Smörslottsgatan söderut ca 700 m. GUIDE: Leif Jonasson (070-651 80 79). KLIPPANS NATURRESERVAT TORSDAG 19 MARS Skogsmesar och hackspettar hoppas vi på i denna gammelskog S om Hindås. Räkna också med en del mossor och lavar. Ca 2 km vandring med fika vid torpruinen. Hpl Klippan (Härryda k:n), kort gångväg. Samåkning (för alla övriga som kan) i bilar från Frölunda kyrka kl 08.15. Samling på reservatets p-plats kl 09.00. GUIDE: Aimon Niklasson (073-625 44 61). BILLDAL TORSDAG 26 MARS Samling kl 10.00 vid södra ingången till Billdals park, omedelbart öster om hpl Billdals gård (p-plats finns). Efter en runda i parkens ädellövskog går vi ner till gamla banvallen och avslutar med fika vid fågelplattformen, Haga kile, efter totalt ca 3 km. Återresa från hpl Billdals kyrka. GUIDE: Börje Carlsson (070-669 89 99). HÄSTEFJORDSOMRÅDET TORSDAG 2 APRIL Heldagstur till Dalslands bästa och till ytan största fågellokal. Den omfattar två stora och flera mindre sjöar, en del myr- och åkermark samt flera dungar med lövskog. Stövlar bör medtagas. Samåkning (för alla som kan) i bilar från p-plats vid hpl Bäckebols köpcentrum/ Coop kl 07.30. Kör väg 45 mot Karlstad. V om Vänersborg, tag vänster in på väg skyltad ”Lane- Ryr” och ”Bergtäkt”. Följ denna väg till trevägskorsningen i Siviken, SO om Stora Hästefjorden. Samling vid den gamla skolan intill korsningen kl 09.00. GUIDE: Per Undeland (073-419 84 50). TRANKÄRR/MARIEBERG TORSDAG 9 APRIL Drygt 4 km vandring på motionsslinga i omväxlande natur NO om Kungälv. Vi passerar bl a en vacker 36 Fåglar på Västkusten 4/2020 FpV FÖRENINGSINFORMATION vit- och blåsippsdal. Samåkning (för alla som kan) i bilar från p-plats vid hpl Bäckebols köpcentrum/ Coop kl 09.30. Från Kungälvs kyrka, kör Östra gatan, följ sedan älven till Håveled (första väg åt vänster) och parkera vid Listen (första väg åt höger). Samling där kl 10.00. OBS! Mycket begränsade parkeringsmöjligheter! GUIDE: Pelle Melander Ekberg (070-765 90 38). SÄVEÅN TORSDAG 16 APRIL Vi träffas vid Floda station kl 09.05 och vandrar längs Säveån till Stenkullens station, ca 4 km. Forsärla och strömstare brukar man kunna se här, ibland även kungsfiskare. GUIDE: Hasse Österman (070-291 81 71). BÅTAFJORDEN TORSDAG 23 APRIL Vid denna fina fågellokal i norra Halland häckar bl a skärfläcka och, sedan några år tillbaka, svarthakad buskskvätta. Under dagen besöker vi några platser runt fjorden. Samåkning (för alla som kan) i bilar från Frölunda kyrka kl 08.00. Från Göteborg, kör söderut till avfart 56 och tag där till höger på Industrivägen. Efter 2,7 km, tag till höger på Buavägen, och efter ytterligare 3 km, tag till höger igen på Videbergsvägen. Efter knappt 2 km ser man fågeltornets p-plats, där vi samlas kl 09.00. GUIDE: Jimmy Stigh (070-246 52 54). RYA SKOG TORSDAG 30 APRIL Kort och lätt valborgsvandring i detta fina lövskogsreservat på Hisingen. Vi njuter av nyanlända sångfåglar och blommande vårväxter. Samling på reservatets pplats vid Oljevägen kl 07.15. Hpl Rya skog, mittemot p-platsen. GUIDE: Lars Hellman (070-993 15 12). KLÅVERÖN TORSDAG 7 MAJ Ett exklusivt besök på denna ö vid Marstrand. Ca 5 km vandring på småvägar genom ängs- och hagmarker och lövdungar. Gök och diverse sångare m m kan vi möta. Båttransport kl 08.00 från kajplats intill firma Marstrandskajaker, ca 500 m före färjeläget. Pris ToR 100 kr, betalas kontant. Högst 35 deltagare. Anmälan (med namn och telnr) till Lars Hellman, tel 031-97 06 91 eller e-post lars.hellman51@ telia.com, senast 4/5. Begränsat antal p-platser (avgift), åk om möjligt med Marstrand Express till hpl Danske sten (ank 07.42). GUIDE: Kåre Ström (073-772 32 04). STORA AMUNDÖ TORSDAG 14 MAJ Vandring på kända och okända stigar kors och tvärs på denna välkända fågellokal innan morgonfåglarna tystnat. Samling kl 08.00 vid bron till Stora Amundö. Hpl Lillövägen, gå söderut 300 m. GUIDE: Stig Fredriksson (070-330 28 16). KVIBERG TORSDAG 21 MAJ Vandring i blandskog längs radarberget mot Gärdsås kulle, längs Kvibergsbäcken och fotbollsplanerna, totalt 4 km. Samling kl 09.00 vid busshållplats Kvibergsskolan. GUIDE: Reinhold Heggenberger (070-924 06 20). BOKEDALEN/JONSERED TORSDAG 28 MAJ Vi samlas vid Jonsereds station kl 07.45 och går upp genom Bokedalen och lyssnar in fågelsången. Här har mindre flugsnapparen sjungit under flera år. Vi följer sedan Säveån från Aspen ner till Jonsereds fabriker. Med lite tur kan vi där se flera exklusiva fåglar, som trivs vid strömmande vatten. GUIDE: Olof Armini (070-734 26 72). MÅNDAGAR PÅ EKLIDEN Första måndagen i månaden är det öppet hus från klockan 19 i vår föreningslokal Villa Ekliden på Södra Dragspelsgatan 32 i Västra Frölunda. Välkommen in på en kopp kaffe och trevligt fågelprat med andra i föreningen. Tredje måndagen i månaden är det föredrag med bildvisning. Kaffe/te och mackor finns att köpa i pausen. Välkomna klockan 19! NYFIKEN PÅ FÅGLAR MÅNDAG 17 FEBRUARI Anders Bjärvall är nog mest känd som Naturvårdsverkets rovdjursexpert. Men han har skådat fåglar, arbetat med fåglar och flitigt gjort anteckningar om sina upplevelser i fågelmarkerna sedan tonårstiden – hela 65 år! Utdrag ur dessa har nu blivit boken ”Nyfiken på fåglar”. Välkommen till en inspirerande kväll där Anders Bjärvall visar bilder och berättar om värdet av att skriva ner sina iakttagelser och glädjen att skåda fågel både i Sverige och under resor runt om i världen. MOT ANTARKTIS MÅNDAG 9 MARS I november 2020 erbjuder GOF en gruppresa till Falklandsöarna, Sydgeorgien och Antarktis. Naturfotografen och polarspecialisten Niklas Nilsson berättar om denna magiska resa i pingvinernas och albatrossernas rike. OBS tiden är18.30 på denna extrainsatta programpunkt. VAD HÄNDER MED HÖKÄLLAS VÅTMARKER MÅNDAG 16 MARS Våtmarkerna kring Kvillebäcken vid Hökälla hyser fler än 100 häckande fågelarter och totalt har 208 arter setts i området! I över tolv år har Hökälla – grönt arbete och rehab skött denna våtmarkspark. Nu riskerar den att växa igen eftersom kyrkorådet i Backa beslutat att lägga ner verksamheten. John Thulin, som ansvarat för naturvården i området, berättar om våtmarkens fåglar och vad som nu görs för att behålla Hökälla som en av Göteborgsområdets finaste fågellokaler. MEDLEMMARNAS BILDVISNING MÅNDAG 20 APRIL Inom GOF finns jättemånga duktiga fågelfotografer. Nu vill vi att ni delar med er! Ta med dina bästa bilder (max fem stycken) och visa dem på vår måndagsträff. En prestigelös, trivsam kväll i goda vänners lag där vi delar tips och upplevelser. Anmäl dig till Per Tengroth, per.tengroth@gmail.com, senast 13 april. SÖNDAGAR PÅ SÖDRA ALLÉGATAN Första söndagen i månaden är det föredragskvällar med bildvisning på Södra Allégatan 1B intill Järntorget. Kaffe/te med tilltugg finns att köpa i pausen till facilt pris och trevligt fågelsnack. Välkommen, alltid klockan 18.30! FINNS DET UTRYMME FÖR HACKSPETTAR I FRAMTIDENS SKOGAR? SÖNDAG 2 FEBRUARI När hackspettarna trummar kan deras hjärnor utstå tolv gånger hårdare stötar än vad som skulle vålla hjärnskakning hos en människa! Dessa fantastiska fåglars finslipade anpassningar har främjat deras överlevnad under årmiljoner. Nu hotar det moderna skogsbruket deras överlevnad världen över. Leif Lithander berättar ikväll om hackspettar och vad som görs för att deras trumvirvlar ska kunna genljuda även i framtidens skogar. TANZANIA I ETT FEMTIOÅRIGT SKÅDARPERSPEKTIV SÖNDAG 1 MARS För femtio år sedan for Rudi Jelinek och nio andra GOF-are med bil ner till Tanzania. De stannade där hela åtta månader! Under januari– februari 2020 återvänder Rudi tillsammans med tre andra som var med då för att minnas sina ungdomsbravader och se hur landet och naturen har förändrats. Välkommen till en spännande kväll med, som vanligt, Rudis fantastiska bilder från resan och återbesöket. FÅGLARNAS FLYTTNING FRÅN ARKTIS TILL AFRIKA SÖNDAG 5 APRIL Att stå på tundran vid Barents hav PROGRAM GÄLLER FÖR SAMTLIGA KURSER: Kallelse och faktura tillhandahålles av Studiefrämjandet efter det att antagningsbesked erhållits. allra längst i norr och se en bredstjärtad labb flyga vidare österut i snöfall i maj är en storslagen upplevelse! En solig och varm dag i oktober kan samma individ ses flyga söderut över Atlanten. Kristofer Nilsson visar bilder och berättar om sina resor till västligaste Afrika, nordligaste Norge och andra platser med fokus på fågelflyttning. STUDIEVERKSAMHETEN Lär dig mer om fåglar! 2020 erbjuder GOF/Studiefrämjandet sex nya studiecirklar. Från vardagsornitologi i fält till rovfågelbestämning och film/fotokurs med redigering av egna bilder. Skådarturer i fält kombineras med teorikvällar i Villa Ekliden. RINGMÄRKNING CIRKEL Vill du prova på ringmärkning av fåglar? Vi går igenom grunderna i teori och praktik. Det blir en god förberedelse för en vecka på Nidingens fågelstation. Du får träna på att plocka ut fåglar ur nät, sätta på ring, mäta och väga. Vi går igenom hur du bestämmer kön och ålder. Cirkeln är uppdelad i fem tillfällen. Start på Ekliden 2/3 kl 18.00– 20.30. Därefter följer fyra söndagar då vi fångar och märker fåglar i fält vid Fågelcentralen på norra Hisingen 8/3, 22/3, 5/4 och 26/4. KURSSTART: 24 februari kl 18.00, Ekliden, Västra Frölunda LEDARE: Annica Nordin, email: annica.a.nordin@ gmail.com och Tommy Järås ANMÄLAN: Senast 14 februari till www.studieframjandet.se KOSTNAD: 500 kr. Max 8 deltagare NYBÖRJARCIRKEL I FÅGELSKÅDNING CIRKEL Lär dig grunderna tillsammans med två mycket erfarna och uppskattade ledare från GOF! Vi går igenom de vanligaste arterna och ger en bra grund för fågelskådande, speciellt med fokus på Västkusten. Det blir två kvällsträffar på Villa Ekliden, 18.30–21.00 samt tre exkursioner runt Göteborg dagtid, 09.00–13.00. Kurserna genomförs under mars och april. Vi samåker i egna bilar. 24/3: möte 18.30-21.00 28/3: lördag exkursion 09.00–13.00 14/4: möte 18.30–21.00 18/4: lördag exkursion 09.00–13.00 25/4: lördag exkursion 09.00–13.00 KURSSTART: 24 mars kl 18.30, GOF/Villa Ekliden, Västra Frölunda LEDARE: Bill Karlström 0708-17 65 35 och Mikael Sundberg 0735-68 16 13 ANMÄLAN: Senast fredagen den 19 februari på www.studieframjandet.se SÖKORD: Lär dig mer om fåglar 2020 – Nybörjarcirkel i fågelskådning KOSTNAD: 500 kr VARDAGSORNITOLOGI I FÄLT CIRKEL Kursen är en ren fältkurs där vi åker ut till olika fågellokaler med olika biotoper för att lära känna vanliga fåglars utseende, läten och beteenden. Maximalt antal deltagare är 15. På utflykterna samåker vi med egna bilar. 1. Lö 14 mars. 9–12 (3 tim) Ringmärkning 2. Lö 28 mars. (3 tim) Utflykt till norra Halland och Onsalahalvön. 3. Lö 18 april. (> 6 tim) Längre resa. Vi samåker i egna bilar. 4. Ti 26 maj. (3 tim) Kvällsexkursion KURSSTART: 14 mars kl 09.00 LEDARE: Peter Keil 076-879 64 08 och Anna Lena Ringarp 070-827 93 76 ANMÄLAN: Senaste anmälningsdag är 1 mars på www.studieframjandet.se KOSTNAD: 500 kr VADARE I FÄLT CIRKEL Vill du studera vadare i fält? Här är kursen för dig. En fältkurs med GOF där vi åker ut till olika fågellokaler lämpliga för vadare, för att lära känna våra vanliga vadares utseende, läten och beteenden under bästa tänkbara period, juli–augusti. Inga förkunskaper krävs. Max 15 deltagare. Normalt kör vi tre 45 min lektioner per tillfälle. Sammanlagt 15 lektioner i denna studiecirkel. Det är en stor fördel om du har tubkikare med på våra utflykter då vi ofta studerar vadare på långt håll. 1. Ti 21/7 kl 18.00–20.15 Ekliden 2. Lö 25/7 kl 07.00–12.00 Utflykt 3. Lö 1/8 kl 06.00–18.00 Lite längre resa 4. Lö 22/8 kl 07.00–12.00 Utflykt KURSSTART: Tisdag 21 juli kl 18.00 LEDARE: Per Undeland ANMÄLAN: Senaste anmälningsdag är 12 juni till www.studieframjandet.se KOSTNAD: 500 kr Fåglar på Västkusten 4/2020 37 OF:S FÖREDRAG, EXKURSIONER OCH STUDIECIRKLAR ARRANGERAS I SAMARBETE MED STUDIEFRÄMJANDET I GÖTEBORG WWW.STUDIEFRAMJANDET.SE FOTA OCH REDIGERA FÅGELBILDER OCH FILMER CIRKEL Denna kurs är till för dig som vill lära dig fota och filma i fält och få grunderna i redigering av både bilder och videor i några vanliga applikationer. Vi startar men ett teoritillfälle där vi första gången får följa processen från foto/film via redigering till färdig bild eller färdig film. De två följande gångerna fokuserar vi på att lära oss ta bättre bilder och filmer med våra kameror. Vi kommer att fylla våra digitala kameror med bilder och filmklipp från två fagelsäkra lokaler. Det två sista gångerna ska vi koncentrera oss på att redigera foton och editera våra filmklipp till en fungerande film. Målet är att ha tre hyfsade bilder och en kortare filmsnutt på max 2 minuter. Du behöver inga särskilda förkunskaper, men däremot: • En digital kamera med videomöjligheter, gärna med bra zoom/tele. • En bärbar dator vid det första och de två sista tillfällena då vi ska redigera foton och editera klipp. 1. Ti 17 mars 18.30. Ekliden. (3 tim) med dator 2. Lö 21 mars 08.00 (3 tim). Utflykt med kamera 3. Lö 28 mars 08.00. (6 tim) Resa till Getterön med kamera 4. Ti 31 mars 18.30. Ekliden. (3 tim) Glöm inte din dator 5. Ti 14 april 18.30. Ekliden. (3 tim) Glöm inte din dator 6. Den 20 april har vi en programpunkt som heter Medlemmarnas bildvisning på Ekliden. Där ska du visa din bästa bild från kursen! KURSSTART: 17 mars kl 18.30 LEDARE: Manne Strömbäck 070-899 66 92 och Per Tengroth 070-987 54 08 ANMÄLAN: Tidigast 14 januari och senast 3 mars på www.studieframjandet.se KOSTNAD: 500 kr Bild: BJÖRN DELLMING Stundtals klarar sig en fågelfotograf med kort tele … Nytt från styrelsen GOF och naturvården har nått en viktig seger i domstol när det gäller väg 940 på Onsala. – Vi är en liten förening som har kämpat mot Trafikverket i mer än tio år och den här domen känns väldigt bra. Det säger GOF:s tidigare ordförande Morgan Johansson som i föreningens fågelskyddskommitté tagit strid mot Trafikverkets planer på en ny väg på Onsalahalvön. Han har just läst domen från Markoch miljödomstolen som kom i slutet av november. Där slår man fast att den hänsyn som Trafikverket vill ta för skyddsvärda arter inte räcker till. Hackspettar, groddjur och fladdermöss i det utpekade vägområdet kräver mer skydd än vad Trafikverket föreslagit, anser Mark-och miljödomstolen. Det är en ny väg 940 mellan Rösan och Forsbäck på Onsalahalvön som Trafikverket vill anlägga. GOF har kämpat mot den föreslagna sträckningen med stöd av BirdLife, Naturskyddsföreningen i Kungsbacka och föreningen Värna Onsala och fick alltså rätt. – Vi har hela tiden hävdat att den planerade vägen riskerar att bryta mot artskyddsförordningen, säger Morgan Johansson. Området man vill bygga vägen genom har till stora delar stått orört sedan 50-talet och det är svårt att tänka sig hur de naturvärden som finns där skulle kunna kompenseras. Trafikverket kan nu begära dispens från Artskyddsförordningen. Och det kommer att betyda nya överklaganden från bland andra GOF. Men i summering: en viktig seger för känsliga naturvärden och en test av lagstiftningen som skyddar dem. # ANNA LENA RINGARP TRE NYANSER AV FÅGELSKYDD Årsmöte i Göteborgs Ornitologiska Förening äger rum den 29 mars klockan 18.30 på Södra Allégatan 1B. Påminnelse 38 Fåglar på Västkusten 1/2020 Nya höghus för backsvalor i Torslandaviken Vi har tidigare berättat om GOF:s storsatsning på fågeltorn och gömslen i Torslandaviken. Under vintern har vi också sett hur den GOFsponsrade backsvalebrinken tar form. De här ”höghusen” för backsvalor har visat sig fungera bra i England, berättar Kåre Ström. Han och Magnus Persson i Torslandavikenkommittén väntar nu på att de sista arbetena ska bli klara, med höjning och förankring av bostäderna. Det är inte orimligt att hoppas på nybyggare redan i år! GOF har i flera år sponsrat fågelmatningar runt om i Göteborg och gör det även denna säsong. Matningarna startade redan i oktober och pågår ett bra tag till. Har man tur kan man se alla de mesar som finns i södra Sverige på en och samma matning, det vill säga blåmes, talgoxe, entita, talltita, svartmes, stjärtmes och tofsmes. Övriga fåglar som man har möjlighet att se är större och mindre hackspett, nötskrika, trädkrypare, bo- och bergfink, stenknäck, koltrast, rödhake, ringduva, grönsiska och gärdsmyg. Och kanske kan man, med turen på sin sida, få se en sparvhök ta sig en lov i hopp om att knipa någon mes. Matningarna sköts helt ideellt och har du vägarna förbi så ta gärna med en liten fröpåse och fyll på! Fotomöjligheterna är goda! På vår hemsida kan du se hur man hittar till matningarna. Och på Ekliden kan du köpa högklassig nöt- och fröblandning till självkostnadspriset 265 kronor för en 25-kilossäck. Kontakta någon i styrelsen. # LEIF JONASSON I planerad vägsträckning finns viktiga lövskogar för missgynnade spettar samt sumpskogar och våtmarker, rika på groddjur. Bild: MORGAN JOHANSSON Bild: LEIF JONASSON Mindre hackspett. Hitta till GOF:s fågelmatningar NYTT FRÅN STYRELSEN STYRELSEN ORDFÖRANDE VAKANT VICE ORDFÖRANDE MANNE STRÖMBÄCK manne.stromback@gof.nu (0708-99 66 92) SEKRETERARE ANNA LENA RINGARP annalena.ringarp@gof.nu ( 0708-27 93 76) ANDRE SEKRETERARE ANNICA NORDIN annica.nordin@gof.nu (0707-530758) KASSÖR RODEN BERGENSTEIN roden.bergenstein@gof.nu (0735-68 65 99) ÖVRIGA LEDAMÖTER BERNDT ANDERSSON HAMPUS LYBECK JAN FUNKE JOHAN ANDER LEIF JONASSON LEIF LITHANDER PER TENGROTH PER UNDELAND ULLA ARNBERG fornamn.efternamn@gof.nu NIDINGENS FÅGELSTATION GOF bedriver ringmärkningsverksamhet på Nidingen från tidig vår till sen höst. Bes ök www.gof.nu/nidingen för mer information om Nidingen och det aktuella bokningsläget. PLATSBOKNING DENNIS KRAFT bokning@nidingensfagel.se (tel nr 0706-38 09 85) KOMMITTÉER EXKURSIONER GUNILLA JARFELT gunilla.jarfelt@gof.nu (0705-15 52 85) FÅGELSKYDD LARS GERRE lassegerre@yahoo.se ( 0733-86 37 65) HEMSIDA MANNE STRÖMBÄCK manne.stromback@gof.nu (0708-99 66 92) INFORMATION OCH KOMMUNIKATION gof@gof.nu INVENTERING MIA WALLIN mia.wallin@gof.nu (0706-17 42 58) MÅNADSMÖTEN ULLA ARNBERG uarnberg@gmail.com (0707-75 88 25) NIDINGEN HANS SÖDERSTRÖM hans.soderstrom@gof.nu (031-92 22 27) RAPPORTKOMMITTÉN (RRK GÖTEBORG) JOHAN SVEDHOLM johan.svedholm@gof.nu (031-24 00 82) STUDIEVERKSAMHET PER TENGROTH per.tengroth@gof.nu (0709-87 54 08) TORSLANDAVIKEN KÅRE STRÖM kare.strom@gof.nu (0303-24 95 95) FACEBOOK https://www.facebook.com/goteborgsornitologiskaforening FÅGELRAPPORTERING Rapportera helst dina fynd till Artportalen (www.artportalen.se) så snart som möjligt efter observationstillfället. Inrapporterade observationer visas på Artportalen. Du kan även gå till glutt.se och välja Senaste fynden från Göteborgsområdet i popup-menyn. Har du inte möjlighet att rapportera till Artportalen går det även bra att skicka intressantare rapporter direkt till respektive rapportkommitté (se nedan). REGIONALA RAPPORTKOMMITTÉER RRK BOHUSLÄN RAPPORTMOTTAGARE: LARS VIKTORSSON lars.h.viktorsson@gmail.com (Stenbackevägen 5, 451 34 Uddevalla) RRK VÄSTERGÖTLAND RAPPORTMOTTAGARE: MAGNUS HALLGREN m.hallgren@gmail.com RRK GÖTEBORG RAPPORTMOTTAGARE: PER BJÖRKMAN rrk@gof.nu (Klassikergatan 9, 422 41 Hisings Backa) RRK HALLAND RAPPORTMOTTAGARE: ULF LÖFÅS rrk@hallof.se (Ulf Löfås, Nässelvägen 2, 311 96 Heberg) FÅGELCENTRALEN Kontakta Fågelcentralen om du behöver hjälp med att ta om hand en skadad fågel. Mer information finns på www.fagelcentralen.se. KONTAKTPERSON PETRA LUNDEMO petra@animalshope.com (0303-165 01) JAN WESTIN jan@animalshope.com (0709-967601) Kontakta GOF och närliggande verksamheter BESÖKSADRESS Södra Dragspelsgatan 32 421 22 Västra Frölunda ADRESS Box 166 421 22 Västra Frölunda HEMSIDOR www.gof.nu www.kustobsar.se TELEFON/E-POST 031-49 22 15 gof@gof.nu ÖVRIGT Postgiro: 89 01 68-8 Swish :123 335 08 16 Bild 1 En sångare som inte visar ovansidans teckning. Kombinationen av ljus undersida, ganska jämngrå hjässa, mörk näbb med blågrå bas, mörka fötter, och relativt mörkt öga visar tydligt att det rör sig om en ärtsångare. (Kungsbacka, maj). Bild 2 Uppenbarligen har vi antingen en turturduva eller större turturduva i trädet men dessa är inte alltid superlätta att bestämma. Den här fågeln uppvisar en väldigt ljus undersida med vitaktig mage och undergump. Dessutom har vingovansidans fjädrar tydligt breda, ljusorangea bräm. Det är alltså en turturduva. Duvan har även några gråvita, juvenila mindre täckare kvar i vingen vilket betyder att den är på väg in i sin första adulta dräkt. 2k turturduva. (Falkenberg, januari). LÖSNINGAR TILL BILDGÅTAN GOF VERKAR FÖR ATT SKYDDA OCH UTFORSKA FÅGELFAUNAN, SPRIDA KUNSKAP OM FÅGLAR OCH STIMULERA FÅGELINTRESSET.#

Kategorier
#4/2019 Nyheter

Fågelnyheter från Västkusten hösten 2019

FpV nr 4/2019, s. 4-7

Björn Dellming, John Andersson, Josefina Pehrson, Karin Magnander, Reino Andersson

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

Fågelnyheter från västkusten 4 Fåglar på Västkusten 4/2019 MYSTISK FELFLYGARE En skum stenskvatta pa Playan gackade ringmarkarna dag efter dag. Var det en nunne- eller en medelhavsstenskvatta – eller kanske en bit av bada? Tisdagen 15 oktober upptäckte personalen vid Nidingens fågelstation (Oscar Hagbard, Marc Illa och Josefina Pehrson) en udda stenskvätta som födosökte bland vadarburarna på Playan (den södra stranden). Det syntes direkt att det inte rörde sig om vår vanliga stenskvätta, men vad var det egentligen? Efter att Marc lyckats få bilder på fågeln, som inte var särskilt skygg, konsulterades flera personer om arttillhörighet innan skvättan till slut larmades ut på lokalbandet – som medelhavsstenskvätta. Direkt dök frågan upp om detta inte snarare var en nunnestenskvätta, men någon klarhet i hur östlig medelhavsstenskvätta skulle uteslutas fanns inte. De två arterna hybridiserar dessutom flitigt där utbredningen överlappar – så hur ser en sådan ut? Att det rörde sig om en 1k hona underlättade inte artbestämningen. Efter några timmar dök undsättning upp: Uno Unger, Mikael Käll, Kjell Wallin och Lasse Hellberg, kom ut med fågelstationens egen båt Stuff. Vid det laget höll skvättan till vid potatislandet. Där sattes ett extranät upp i ett försök att fånga in den. Det dröjde inte länge innan skvättan flög över till Nordstranden istället, så delegationen från fastlandet fick åka hemåt med ”bara” några snygga bilder av en ännu obestämd stenskvätta (fast det lutade mer och mer åt nunne). Vid nattens intåg var skvättan kvar. Stationspersonalen höll tummarna för att den skulle stanna till morgonen därpå. Nämnda morgon visade sig bli en riktig höjdare, fångstmässigt, med 231 ringmärkta individer av 18 arter, inklusive guldkorn som tajgasångare, brandkronad kungsfågel och inte mindre än sju sibiriska gransångare. Något riktigt eftersök av skvättan hanns därför inte med. Men framåt lunchtid återupptäcktes den på Nordstranden, där den födosökte bland stenarna. För att spä på den goda stämningen denna dag upptäcktes dessutom en stationär dvärgsparv bara 300 meter öster om skvättan och två lappsparvar höll till lika långt åt väst hela dagen. Två dagar senare var både skvättan och dvärgsparven kvar på samma plats. Framåt kvällen, efter en hel dag med regn, kände stationspersonalen att det var dags: nu eller aldrig. Vid flera tillfällen hade skvättan setts flyga fram och tillbaka över västra rännan (en fördjupning, som ett dike) där ett rör för vattenintag går ut i havet. Om det var någonstans på Nordstranden man skulle kunna sätta upp ett extranät, så var det där. Sagt och gjort, två nät restes i rännan. Det dröjde inte mer än några minuter innan skvättan kom flygande – rakt in i nätet, precis som planerat. Fångad! Helt overkligt … I ringmärkarlabbet tog NUNNESTENSKVÄTTA – Skvattan var synnerligen valnard. I ringmarkningslabbet noterades fettniva sju pa en skala upp till nio. Nobel senator på besök i Bohuslän RÖDHUVAD GÄST Den 5 oktober skadade Lars Viktorsson och Peter Backman ute pa Ramsvikslandet. Mellan Langetangen och Noto (sodra delen av Ramsvikslandet) uppenbarade sig en ung rodhuvad tornskata (rasen senator). Fageln fodosokte i betad grasmark med laga enbuskar och sags fram till den 7 oktober. Fyndet var det tredje for arten i Bohuslan och det andra av rasen senator – den ras som dominerar i omradet norr om Medelhavet, ungefar fran Spanien till Turkiet. De tva tidigare Bohusfynden ar fran Ytterby 1994 (ssp. senator) och Kareby 2015 (ssp. niloticus, ”levanttornskata”). # BJORN DELLMING Islom hemmastadd i Anten LÅNGRASTARE Under en dryg manad rastade denna sensommar en svartnabbad islom i Anten i Vastergotland. Fageln, som var kladd i sin praktfulla sommardrakt, kunde beskadas pa nara hall dar den ihardigt fiskade insjokraftor. Svartnabbad islom hackar narmast pa Island och Gronland och brukar vanligtvis ses i vara trakter nar den stracker forbi langs Bohus- och Hallandskusten. # KARIN MAGNANDER Bild: LENNART HERMANSSON Bild: MARC ILLA FÅGELNYHETER FRÅN VÄSTKUSTEN hösten 2019 Fåglar på Västkusten 4/2019 5 arbetet fart med att kolla alla tänkbara mått och att fotografera samtliga dräktdetaljer, utöver den vanliga rutinen efter nätfångst. Tidigare under hösten sågs en stenskvätta i Fluke Hall i Storbritannien. Den bestämdes till östlig medelhavsstenskvätta då man noterat att några mantelfjädrar hade ljus bas. När Nidingenfågeln studerades i handen uppdagades att ljusreflektioner gjorde att fjädrarna såg ut att ha en ljus bas trots att de egentligen var mörka. Vad det innebär för artbestämningen av de båda fåglarna återstår att se. Skvättan bestämdes (avvaktande) till en nunnestenskvätta, men vi ser alla fram emot att höra Raritetskommitténs utlåtande. Stenskvättan stannade kvar på Nidingen fram till 28 oktober. # JOSEFINA PEHRSON Bild: JAN-ÅKE NORESSON Bild: GÖRAN GUSTAVSSON ELLER NÅGOT ANNAT? Minimal spov drog förbi Kråkudden OSANNOLIK STRÄCK-OBS Sommarens dvargspov i Tofta kile var en stor overraskning for manga, da det ar en extremt ovanlig art for Europa. Det finns knappt tio europeiska fynd av denna sibiriska lilla spov. Sa skadarna i vindskyddet pa Krakudden, Hono, hade svart att tro sina ogon 3 september. Prognosen utlovade vind fran sydvast denna tisdag, men vinden vred aldrig upp tillrackligt mot vast for att hoppet om liror och labbar skulle infrias. Istallet kom en strid strom sydstrackande vadare. Vid 11:40 upptacktes en storre flock spovar ca en km ut, i hojd med Sodra Bolleskar. En av spovarna var betydligt mindre. Artbestamningen blev allt mer sjalvklar nar flocken kom narmare. Det var en dvargspov! Det kunde inte vara nagot annat. Karaktarer som uteslot alla tankbara forvaxlingsarter – fran piparsnappa till myrspov och brushane – sakrades. Fagelns sallskap gjorde det pedagogiskt enkelt att bedoma storleken. Det ror sig troligen om samma fagel som sags i juli i ar. Detta, och om observationen kommer publiceras som ett verifierat fynd av dvargspov, kommer troligtvis bedomas av RK under november manad. # JOHN ANDERSSON Rara ejdrar i skärgården HAVSSPANING LÖNAR SIG Sedan i borjan av september har en praktejderhane observerats utanfor Galtero dar den haller till tillsammans med andra ejdrar. Den 22 oktober dok en an rarare ejder D”et dröj de inte mer än några minuter innan skvättan kom flygande – rakt in i nätet. Fångad! Bild: ANDREAS SVENSSON Bild: MARC ILLA Praktejderhane, Galtero. upp knappt tre sjomil darifran. En alforradare hittades nar den strackte soderut forbi Krakudden. Fageln gick dessutom ner och rastade under dagen i narheten av Hono huvud men har inte observerats i omradet efter det. # KARIN MAGNANDER Fågelnyheter från västkusten 6 Fåglar på Västkusten 4/2019 PUBLIKMAGNETER En berguv pa ett balkongracke nara Avenyn, annu en utanfor koptemplet i Brunnsparken. Manga blev staende och stirrade i ren forundran. Hundratals människor fick ett ovanligt möte när de en mulen oktoberonsdag passerade genom Brunnsparken. Ovanför entrén till Arkaden satt nämligen en berguv och spanade ner mot mobilkameror och pekande fingrar. Redan i slutet av sommaren hade dock göteborgarna fått möjlighet att bekanta sig med den mäktiga ugglearten på nära håll. Under ett par dagar i augusti höll en uv till i Vasastan, där den nyttjade såväl balkonger som trafikskyltar som sittplats inför ögonen på både allmänhet, fågelskådare och media. Fågeln lät sig beskådas på nära håll och misstankar väcktes om att den inte mådde helt bra. Berguv är, likt de flesta ugglor, normalt en skygg art. Efter flera försök kunde uven till slut fångas in av Svenska Djurambulansen och föras till Fågelcentralen. Det framkom ganska snart att fågeln var skadad. Förmodligen hade den blivit påkörd och den avled redan senare samma dag. Nästa berguvkändis blev ovan nämnda Brunnsparkenuggla som observerades i området under en knapp vecka i oktober. I sociala medier lyfte flertalet skådare att fågeln såg ut att ha ett skadat öga. Den 10:e sågs uven, påtagligt hängig, sittande på ett tak vid Kungsgatan där den också senare avled. Sofie Jonasson på Fågelcentralen berättar att den döda berguven hämtades in och att även denna kördes till Fågelcentralen för vidare hantering. De båda avlidna ugglorna skickades comme-il-faut för analys till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Undersökning av Brunnsparkenugglan visade att den hade en stor böld i halsen som hade trängt upp i såväl bihålor som bakom höger öga. Den var angripen av parasiten Trichomonas som ger skador i munhåla och svalg. Bölden i halsen hade gjort det svårt för uven äta och Sofie berättar att den avlidna fågeln var väldigt mager. Det är inte helt ovanligt att ugglor och andra rovfåglar drabbas av parasiten då de äter till exempel sjuka och smittade duvor. Trichomonas uppmärksammades för några år sedan då många grönfinkar drabbades av sjukdomen gulknopp vilken orsakas av parasiten. Båda de avlidna uvarna var ungfåglar och det är inte sällan som just unga och oerfarna individer söker sig in till stadens smörgåsbord av råttor och annat, framförallt när det är svårt att hitta mat på andra platser. Under hösten har en tredje stadsnära berguv setts och hörts då den har ropat från en skorsten i Högsbo industriområde och flertalet observationer av arten har gjorts på Näset och i Slottsskogen. Om detta rör sig om en eller flera individer låter vi vara osagt. Det är en tid då berguvarna rör på sig och enligt Sofie får Fågelcentralen varje höst in upp emot en handfull skadade eller utmärglade individer. Höstens händelser är inget unikt, det är bara uppmärksamheten kring dem som var det. # JOHN ANDERSSON PUBLIKA UVAR MITT I STAN Bild: KARIN MAGNANDER Dvärgsparv på snabbvisit i Sibhålan OVÄNTAD RASTARE En dvargsparv hittades den 6 november i den sa kallade Sibhalan i Torslandaviken. Den ganska snariga sankan fick sitt namn efter upptackten av en atravard sibirisk jarnsparv hosten 2016 och ramas in av Karholmsdammens sydvastra vik samt tee och Bild: PATRIK JONASSON Det blev snabbt folksamling nar uven i Vasastan upptacktes pa ett balkongracke. Fåglar på Västkusten 4/2019 7 hösten 2019 NORDLIGT BESÖK Den nordliga tajgans tallbitar kan valla ner i makalosa mangder vissa ar. Hosten 2019 hande det – med besked. Omkring den 25 oktober dok de forsta tallbitarna upp pa Vastkusten. Detta efter en omfattande invasionsrorelse som kunnat foljas soderut i landet. Nar stora antal strackte ned over Vaneromradet tandes ett hopp hos manga vastkustskadare. Vid Hammarons sydspets registrerades plotsligt 1 048 tallbitar den 23 oktober och nagra dagar senare 664 i Vanersborgsviken. Sedan drojde det inte lange innan faglarna nadde oss och rapporterna borjade stromma in. Storre invasioner sker regelbundet men med langa mellanrum, oftast flera decennier. I skrivande stund, den 21 november, rader darfor narmast tallbitsfeber bland fagelintresserade. Manga som aldrig tidigare fatt stifta bekantskap med denna charmiga och oradda fagel, tycks ha svart att slita blickarna. Man kommer ofta nara dem och gladjen ar pataglig nar sallskapande tallbitar da och da lyfter, gor en liten flygtur och later hora sina saregna locklaten. I Goteborgsomradet visar Artportalen att minst 400 exemplar setts pa ett 40-tal platser. Den storsta flocken har bestatt av 60 faglar vid Skar. Langre norrut i Bohuslan uppgar antalet observerade individer till minst 200 pa ett 25-tal lokaler, med Stromstad som nordligaste utpost. Motsvarande fyndbild for Halland visar att minst 650 faglar setts pa 60 olika stallen. De hogsta antalen med ett 50-tal faglar har noterats bland annat i Veddige. Historiskt agde den storsta kanda invasionen i landet rum for 43 ar sedan, vintern 1976– 1977. Da oversvammades Goteborg av baratande faglar snart sagt overallt. I december raknades 757 exemplar och i januari 480, trots att skadarskaran da var betydligt glesare an idag. Tallbitarna stannade hela vintern och sista observationen gjordes den 23 februari. Men nagon spridning ned i Halland blev det inte den gangen. Inte heller vid invasionen kring milennieskiftet kom nagra storre mangder tallbitar till de sydligaste landskapen. Nu har redan hela Vastkusten intagits, men det aterstar annu att se hur bestaende denna invasion blir. # REINO ANDERSSON green for hal 13 respektive 14 pa golfbanan, och sa Karholmsberget, som forstarker kanslan av att man befinner sig i en hala. Dvargsparv ar en sallsynt gast i Goteborgs rapportomrade med endast sju tidigare publicerade fynd, fordelade pa landskapen Bohuslan och Vastergotland, dar fyra av dem noterats i det forstnamnda. I Sverige hackar dvargsparven i de norra delarna av Norrbotten och Lappland och har en ostlig flyttrutt vilket gor att arten ar betydligt vanligare pa ostkusten an hos oss. Av tidigare fynd i Goteborgsomradet har tva individer varit overvintrande (senast vintern 2010–2011 i Eklanda, Molndal) och stannat pa plats under en langre tid, men i ovrigt ar det en art som i vara trakter oftast observerats som forbistrackande. Sibhalan, dar dvargsparven sags, ligger i den bohuslanska delen av Torslandaviken och fageln blir darmed det fjortonde fyndet for landskapet som faktiskt sa sent som i varas hade en stationar langstannande dvargsparv i Munkedal, nagot som ar mycket unikt – arten brukar uteslutande dyka upp pa hoststrack eller under vintermanaderna. Dvargsparv brukar kategoriseras som en sa kallad tick-sparv med anledning av sitt diskreta locklate och av vara tva inhemska ticksparvar har dvargsparven stracktid i oktober–november medan videsparv stracker soderut under september manad. # KARIN MAGNANDER TALLBITSFEBER I VÄSTER Bild: THOMAS BERNHARDSSON Oviss framtid för Hökälla våtmark GRÖNT ARBETE UPPHÖR I over tolv ar har det uppskattade vatmarksomradet Hokalla, med sina sju dammar, strandangar, ekdungar och vallfalt vardats av ”Hokalla gront arbete och rehab”. Projektet startade inom Svenska Kyrkan 2007 med syfte att ge langtidsarbetslosa arbetspraktik inom bl a naturvard, tradgard och friskvard. Ett nara samarbete med Arbetsformedlingen Hisingen och Park- och Naturforvaltningen har lopt pa, men det slutar vid arsskiftet. Kyrkoradet i Backa pastorat har namligen beslutat lagga ner verksamheten. Hur skotseln av omradet fortloper efter nyar ar oklart. Troligast atergar skotseln till Park- och naturforvaltningen i Goteborgs stad, som samtidigt ska minska sin budget med 10 procent under 2020. Hokalla ar ett av Goteborgs artrikaste omraden med ett stort antal hackande och rastande faglar. For ett par ar sedan noterades bl a hackforsok av grahakedopping for forsta gangen i vart rapportomrade. Har trivs ocksa knolnate – en av Sveriges sallsyntaste vattenvaxter. # BJORN DELLMING

Kategorier
#4/2019 Fördjupning

Flexibel matsmältning avgörande för överlevnaden

FpV nr 4/2019, s. 10-15

Robert Ennerfelt

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

inzoomat 10 Fåglar på Västkusten 4/2019 DE FLESTA FÅGLAR lever ett mycket aktivt liv och har en hög ämnesomsättning. De behöver därför äta mycket och kunna bearbeta och ta upp näringen från födan effektivt. Olika arter har anpassat sitt matsmältningssystem på olika vis för att kunna ta hand om födan de äter på bästa sätt. Men all föda finns inte tillgänglig året runt; till exempel försvinner insekter på vintern. Dessutom byter många fåglar livsmiljö mellan sommaren och vintern. Många arter har därför förmåga att förändra sitt matsmältningssystem. Som många säkert vet är näbben specifikt utformad för den föda fågeln äter (Elphick, 2014). Den består av lätta ben täckta av hudlager och ytterst keratin (Larsson, Larsson & Ekström, 2013). Smakoch känselceller i näbben hjälper fåglarna att hitta bra föda (Birkhead, 2010). Tungan hos fåglar är hårdare än vår och dess främsta uppgift är att få ned födan i svalget. Någon funktion i sångproduktionen har den inte. Smakceller är fåtaliga på tungan, men däremot finns många känselceller. UTSEENDET PÅ TUNGAN varierar mellan olika arter och visar ofta anpassningar till den föda fågeln äter. Vissa fiskätande fåglar har till exempel utväxter på tungan för att deras byten inte ska kunna smita. Simänder har lameller på tungans sidor som används för att filtrera fram föda ut vattnet. En del fåglar använder sin tunga för att fånga födan. Hackspettar har till exempel tungan täckt i saliv i vilken myror och andra kryp fastnar medan kolibrier använder sin tunga för att få tag på nektar (Elphick, 2014). En tidigare teori var att tungan fungerade som ett tunt rör och att kapillärkraft drog upp nektarn från blomman, men på senare tid har forskning visat att den teorin inte stämmer. Tungan kantas av lameller och spetsen är kluven. När den når vattenytan fälls lamellerna ut och spetsen delar sig. När den dras tillbaka fälls tungspetsarna ihop, lamellerna rullar ihop sig och nektar fångas därmed in och följer med upp. Även tungan hos döda fåglar ändrar form, vilket visar att det är fysikaliska krafter och inte muskelkraft som får tungan att ändra form (Rico-Guevara & Rubega, 2011). FÖR ATT UNDERLÄTTA FLYGNINGEN har tänder (som gör fågeln framtung) selekterats bort under fåglarnas utveckling och födan sväljs därför mer eller mindre hel. Av denna anledning är matstrupen ofta förstorad och uttänjbar (Denbow, 1999), särskilt så hos skarvar (Elphick, 2014), vilket förklarar att de kan svälja stora fiskar. Krävan som finns hos många fåglar är en utvidgning av matstrupen där föda kan lagras. En kräva finns hos framför allt fröätare som hönsfåglar, duvor och finkar. Men även hos änder och vadare. För duvor och flamingos har krävan även en annan funktion. Den ger ungarna deras första mål mat i livet i form av krävmjölk. Krävmjölken består av celler som stöts av från krävan. Dessa är rika på fett och mjölken innehåller även mycket proteiner, däremot saknas kolhydrater. Liksom hos däggdjuren är det hormonet prolaktin som stimulerar produktionen av mjölken. Både honan och hanen ger krävmjölk. Fåglar som inte har kräva så som måsar, tärnor, seglare och ett par arter av finkar, (Larsson, Larsson & Ekström, 2013) kan lagra krävmjölken i fickor i näbben (vissa finkar) (Elphick, inzoomat Att äta effektivt och kunna smälta olika slags föda är avgörande för överlevnaden. Inte minst under vintern då många arter får byta både livsmiljö och typ av föda. Robert Ennerfelt benar ut flexibiliteten och de imponerande anpassningarna. TEXT: ROBERT ENNERFELT ROBERT.ENNERFELT@GOF.NU FLEXIBEL MATSMÄLTNING AVGÖRANDE FÖR ÖVERLEVNADEN För att underlätta flygningen har tänder selekterats bort under fåglarnas utveckling flexibel matsmältning Fåglar på Västkusten 4/2019 11 Bytesfiskar har svart att smita fran lunnefagelns kniptang till nabb. Aven utvaxter pa tungan hjalper till att barga fangsten. Bild: PATRIK JONASSON 2014) eller i munbotten som hos tornseglare (Larsson, Larsson & Ekström, 2013). Hos de flesta fåglar sker ingen nedbrytning i krävan, men den sydamerikanska hoatzinen har här bakterier för att bryta ned bladen den äter (Stevens & Hume, 1998). Magen är uppdelad i två delar, en körtelmage och en muskelmage. Körtelmagen ligger först och utsöndrar enzymer som pepsin och saltsyra som hjälper till att bryta ned maten på kemisk väg. Hos lammgamen är syran extra stark för att kunna lösa upp de benfragment fågeln äter (Elphick 2014). Fåglar som äter kött eller fisk har överlag en mer utvecklad körtelmage än de som äter frön (Denbow, 1999). Den andra magen är muskelmagen och fyller den funktion tänderna har hos däggdjuren. Kraftiga muskler i kombination med muskelmagens hårda insida sönderdelar här födan så att enzymerna från körtelmagen kan verka effektivt (Elphick, 2014). Fåglar som äter växter eller skaldjur har en extra kraftig muskelmage och äter inte sällan även grus eller småsten att mala födan med (Piersma m.fl. 1993). Bland fågelarterna som har små och klena muskelmagar finner man många frukt- och insektsätare. Däribland den svarta silkesflugsnapparen som lever i Nordamerika. Under vintern utgörs födan till största delen av mistelbär. Tvärtemot vad man kanske tror är inte bären helt enkla att smälta för fåglar. Ett segt skal döljer det saftiga fruktköttet. Silkesflugsnapparen har löst detta problem på ett unikt sätt. När bäret som lagrats i krävan kommer in i muskelmagen hamnar den i ett område mellan öppningen till körtelmagen och tarmarna. Den här delen av muskelmagen är bara lite större än bäret och när musklerna klämmer på det glider skalet, tack vare den klibbiga struktur som finns i mistelbäret, av fruktköttet som fortsätter ned i tarmarna. Skalet lagras i en annan del av muskelmagen. Denna process genomgår drygt tio bär innan även skalen transporteras ned i tarmarna. Genom att separera skal och fruktkött på detta sätt utnyttjas näringen i bären mer effektivt (Walsberg, 1975 och Walsberg & Thompson 1990). Arbetet med att mala sönder födan gör att det skyddande lagret av koilin på muskelmagens insida slits och hos vissa änder stöts den därför av och förnyas regelbundet. inzoomat 12 Fåglar på Västkusten 4/2019 Även göken stöter av det innersta lagret på sin muskelmage, men i det fallet är det för att få bort hår från fjärilslarver som fastnar där (McAtee, 1917, Elphick, 2014). Andra fåglar lagar istället slitaget genom att bilda nytt koilin (Denbow, 1999). När muskemagen malt födan en stund pressas den åter upp till körtelmagen vars enzymer nu har större yta att verka på (Avian Biology). Det som ändå inte kan brytas ned tillräckligt kommer upp igen i form av spybollar (Elphick, 2014). I TARMARNA SKER DEN sista nedbrytningen av födan och upptaget av näring. Hos växtätare, är tarmarna ofta långa för att all föda ska kunna brytas ned (Avian biology). Även fisk- och fröätare har långa tarmar, medan rovfåglar och insektsätare har kortare tarmar (Denbow, 1999). Tjocktarmens främsta uppgift är att ta upp vattnet. Från tjocktarmen går det ut blindtarmar. Hos många fåglar som äter frön eller föda rik på fibrer eller kitin är blindtarmarna välutvecklade och innehåller mikroorganismer som hjälper till att bryta ned födan (Avian Biology) och (Stevens & Hume, 1998). Däremot saknas de hos bland annat papegojor och seglare (Denbow, 1999). Hos skogshöns har blindtarmarna bakterier för att kunna bryta ned cellulosan i barr (Suomalainen & Arhimo, 1945). Hos andra fågelgrupper som tättingar och storkfåglar är den främsta upp- Göken stöter av innersta lagret på sin muskelmage för att få bort hår från fjärilslarver som fastnat Kustsnappor som vant sig vid mjuk foda i fangenskap far mindre kraftig muskelmage an kustsnappor som levt i det vilda och levt av sma musslor – den naturliga vinterdieten. Bild: PATRIK JONASSON Illustration: JOHN ANDERSSON Lever Bukspottskortel Krava Matstrupe Muskelmage Kortelmage Kloakoppning Tarmar Fåglar på Västkusten 4/2019 13 flexibel matsmältning giften för blindtarmarna att producera antikroppar (Avian biology). I kloaken som är uppdelad i tre delar blandas resterna från matsmältningen med urin och rester från reproduktionsorganen. I den sista kammaren finns ett viktigt organ för immunförsvaret, bursa of Fabricius som producerar B-celler (Avian Biology). Två andra organ som inte är en del av själva matsmältningskanalen men ändå är viktiga för matsmältningen är bukspottskörteln och levern. Bukspottskörteln producerar bukspott som innehåller många enzymer som bryter ned ämnen. Vätskan neutraliserar dessutom syran som kommer från magsäcken. Från levern kommer galla vilket hjälper till att sönderdela fett (Avian Biology). MATSMÄLTNINGSSYSTEMET ÄR ALLTSÅ VÄL anpassat till den föda som fågeln äter, men det måste också vara flexibelt. Många arter äter olika slags föda under sommaren och vintern och matsmältningssystemet måste klara av båda dieterna. Vadare är en grupp som studerats mycket i detta avseende och i synnerhet kustsnäppan. Experiment har där visat att kustsnäppor som vant sig vid en mjuk föda i fångenskap hade en lättare och mindre kraftig muskelmage än de som levt i det vilda där de hade ätit den naturliga vinterdieten, små musslor. Magens utseende påverkade i sin tur vilken föda de föredrog att äta. Kustsnäpporna som hade ätit lättsmält föda behövde några dagar på sig för att börja äta de musslor som är den naturliga dieten (Piersma m.fl. 1993). Senare studier har dessutom visat att förändringen är reversibel och att en kustsnäppa som anpassat sig till att äta hårda musslor kan anpassa sig till att äta lättsmält föda och vice versa (Dekinga m.fl. 2001). FÖRÄNDRINGAR AV MATSMÄLTNINGSORGAN I samband med ändrat födoval sker även hos hönsfåglar vilket flera studier visar. Granjärpen växlar till exempel mellan att äta bär och barr, under sommaren respektive vintern. Barr är såklart mer svårsmälta än bär och därför visar sig tjocktarmen, muskelmagen och bukspottskörteln, på skjutna fåglar, vara större under vintern än under sommaren. I samma studie gjordes dessutom ett experiment på burhållna fåglar som bara fick äta lättsmält föda. Hos dessa såg man inte de förändringar man såg hos de vilda fåglarna. (Pendergast & Boag, 1973). Även hos den kaliforniska tofsvakteln ökar matsmältningsorgan i storlek på vintern när en frödiet byts mot en diet på gröna växtdelar. Till exempel växer tunntarmen med 10 cm i längd och längden på tarmluddet i ökar vilket ger en större yta som näring kan tas upp över (Lewin, 1963). Förändringarna som beskrivs ovan sker över en tidsperiod på några månader, men förändringar kan gå betydligt snabbare. I en experimentell studie av den japanska vakteln visade man att en förändring av muskelmagens storlek, för att hantera en ökad mängd fibrer, kan ske på bara några dagar. I studien tittade man även på körtelmagens storlek, men kunde inte se att den ändrades nämnvärt. Det antas bero antingen på att den inte behöver tillväxa (öka sin aktivitet) eller på att den inte kan tillväxa på samma sätt som muskelmagen (Starck, 1999). Tidigare studier på den japanska vakteln (Savory & Gentle, 1976) har även visat att längden på tarmarna ökar med mer fibrer i födan och att förändringen kan gå i båda riktningarna (växer med mer fibrer i födan, minskar med mindre fibrer i födan). Även hos arter som växlar mellan olika former av tillsynes lättsmält föda sker förändringar av matsmältningsorganen. Den svarta silkesflugsnapparen som nämndes tidigare hör till dessa arter. Vinterns mistelbär byts under sommaren ut en mer varierad diet som både inkluderar olika sorters bär och insekter. På undersökta fåglar har man funnit att magen under sommaren är dubbelt så stor som under vintern och att den även innehåller flera bär samtidigt. Förklaringen tros vara att bären som äts under sommaren saknar mistelbärens klibbiga struktur och de riskerar därför inte att klibba ihop i varandra (Walsberg & Thompson, 1990). EN ANNAN TÄTTING DÄR man ser förändringar av matsmältningsorganen i samband med att födovalet ändras är hos skäggmesen. Under sommaren livnär den sig på insekter medan den på vintern nästan Studier a v japansk vaktel visar att längden på tarmarna ökar med mer fibrer i födan. Svarthattans spannvidd i fodovalet – fran insekter till bar – staller krav pa tanjbar matsmaltning. Bild: LEIF JONASSON inzoomat 14 Fåglar på Västkusten 4/2019 uteslutande livnär sig på vassfrön. Fröna är svårsmälta och skäggmesen har anpassat sig genom att muskelmagen tillväxer, blir starkare och dessutom bildas förhårdnader för att lättare krossa fröna. Som hos flera andra fröätare hjälper även småsten till i matsmältningen (Spitzer, 1972). INTE BARA STORLEKEN PÅ organen i matsmältningskanalen påverkar hur bra en fågel bryter ned födan, det gör även mängden av olika enzymer som kan bryta ned exempelvis protein och kolhydrater. Från bukspottskörteln kommer flera olika enzymer bland annat amylas som bryter ned kolhydrater och chymotrypsin och trypsin som bryter ned protein. Hur aktiviteten/mängden av dessa enzymer förändras vid ett byte av diet undersöktes hos myrtenskogsångare. Forskarna antog att hos fåglar som åt en diet rik på protein skulle ha högre aktivitet på enzymer som bröt ned protein (trypsin och chymotrypsin) och att fåglar som fick en växtbaserad diet skulle ha högre aktivitet av enzymer som bryter ned kolhydrater såsom amylas. Resultaten visade att aktiviteten av enzymerna tvärtemot förväntningarna inte påverkades av dieterna med undantag av trypsin vars aktivitet ökade hos de fåglar som åt en diet rik på frön. Att enzymaktiviteten inte ökar skulle kunna innebära begränsningar av hur bra skogssångaren kan bryta ned olika typer av föda (Ciminari m.fl. 2001). UNDERSÖKNINGAR AV ENZYMER i matsmältningssystemet har även gjorts hos tundra-snäppan under flyttningen. I studien undersöktes aktiviteten hos kitinas, lipas, amylas, maltas och aminopeptidas. Kitinas utsöndras från körtelmagen och bryter ned kitin (finns i leddjurens hudskelett). Lipas bryter ned fett, maltas kolhydrater (maltos) och aminopeptidas oligopeptider (proteinfragment). Lipaset frisätts i bukspottskörteln och aminopeptidaset utsöndras från körtlar i tunntarmen. Resultaten i studien visar att enzymaktiviteten varierade under vår och höst, bland annat var aktiviteten hos lipas och maltas högre under vårflyttningen än under hösten. Även hos aminopeptidas var aktiviteten högre under våren än under hösten, medan aktiviteten hos amylas var lägre under vårflyttningen än under hösten. Skillnaden tros bero på att dieten skiljer sig mellan vår och höst. I studien jämfördes även unga och vuxna fåglar under hösten och där visade sig matsmältningssystemet vara större hos ungfåglar än hos vuxna fåglar, även sammansättningen skiljde sig mellan de två åldersgrupperna. Unga fåglar hade en mindre muskelmage och en större tunntarm än de vuxna. Enzym-aktiviteten var däremot lägre hos de unga fåglarna jämfört med de vuxna. Framför allt var aktiviteten hos kitinas och lipas lägre än hos de vuxna (Stein m.fl. 2005). YTTERLIGARE EN GRUPP AV fåglar där man sett förändringar av matsmältningsorganens storlek är hos andfåglar. En studie på tama gräsänder visade att de fåglar som fick mest fiber i sin mat hade störst matsmältningsorgan. Storleken på matsmältningsorganen var överlag lika stor hos de som fick en diet med mycket kött, de som fick en diet med både kött och växter och de som fick en växtbaserad diet med låg fiberhalt (frön), men hos de sistnämnda var muskelmagen större. Förändringarna skedde snabbt och redan efter 10 dagar hade den maximala vikten på matsmältningsorganen uppnåtts (Kehoe m.fl. 1988). Förändringar av matsmältningsorganens storlek beror inte bara på att dieten varierar. Hos snögåsen minskar bukspottskörteln, levern, muskelmagen och tunntarmen i storlek under häckningen. Samtidigt minskar också födointaget och troligen förklarar det varför matsmältningsorganen minskar i storlek. De behövs helt enkelt inte användas så mycket, dessutom kan nedbrytningen av vissa organ möjligen ge näring till fågeln (Ankney, 1977). Även hos ejdern varierar muskelmagen i storlek över året. En dansk studie på skjutna fåglar visade att hos honor ökade den i storlek under vårvintern vilket möjliggjorde att de kunde äta både fler och större blåmusslor. Därigenom kunde reserverna byggas upp inför ruvningen då ingen föda intas. Man fann även att ejdrar med små muskelmagar i större utsträckning än andra ätit krabbor Skäggme – sar får lita till svårsmälta vassfrön under vintern. Tillväxt av förhårdnader i muskelmagen gör det lättare krossa fröna. Om vintern tvingas skaggmesar overga fran insekts- till frodiet, en utmaning for matsmaltningen. Bild: BJÖRN DELLMING Fåglar på Västkusten 4/2019 15 flexibel matsmältning snarare än blåmusslor. Dessa fåglar hade mindre kroppsstorlek och enligt andra studier (Thompson, 1985) drabbas de i större utsträckning av parasiter. Minskningen av muskelmagen under själva ruvningen innebär både att en proteinresurs utnyttjas samt att mindre resurser går åt till att hålla liv i muskelmagen i sig (Laursen & Möller, 2016). Hos skedanden fann Akney och Dafton (1988) att levern hos honan ökade i vikt under äggläggningsfasen och att muskelmagen minskade i storlek under samma period. Hos hanar såg man inte den här förändringen. Även hos brudanden har man funnit att levern ökar i vikt under häckningen. Förändringen är hos den arten större, vilket tros bero på en förändring i födans sammansättning där andelen djur i födan ökar vid häckningen (Drobney, 1984). Inte bara matsmältningsorganen utan även näbben kan variera i storlek hos en och samma individ. En studie på talgoxar i Storbritannien fann att storleken på näbben och framför allt näbblängden varierade mellan sommaren och vintern. Skillnaden är troligen en anpassning till att dieten ändras under året. Experiment visade nämligen att fåglar med smalare näbbar bättre hanterade mjölmaskar än de med tjock näbb. Dessa hanterade i sin tur björkfrön bättre (Gosler, 1987). # De viktigaste referenserna: Ciminari, M. E., Afik, D., Karasov, W. H., & Caveides-Vidal, E. (2001). Is Diet-shifting Facilitated by Modulation of Pancreatic Enzymes? Test of an Adaptational Hypothesis in Yellowrumped Warblers. AUK, 118(4), 1101-1107. https://www.researchgate. net/profile/Eugenia_Ciminari2/ publication/232664243_Is_Diet-Shifting_Facilitated_by_Modulation_ of_Pancreatic_Enzymes_Test_of_an_Adaptational_ Hypothesis_in_Yellow-Rumped_Warblers/ links/0046351c4cb13b3d1d000000.pdf Dekinga, A., Dietz, M.W., Koolhaas, A. & Piersma, T. (2001). Time course and reversibility of changes in the gizzard of red knots alternately eating hard and soft food. J. Exp. Biol., 204, 2167-2173. https://jeb.biologists.org/content/jexbio/ 204/12/2167.full.pdf Gary Ritchison’s Avian Biology. http://people.eku.edu/ritchisong/ birddigestion.html Pendergast, B.A., & Boag, D.A. (1973). Sesonal changes in the internal anatomy of spurce grouse in Alberta. AUK, 90(2), 307-317. https://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/ auk/v090n02/p0307-p0317.pdf Piersma,T., Koolhaas, A., & Dekinga, A. (1993). Interaction between stomach structure and diet choice in shorebirds. AUK, 110(3), 552-564. https://sora.unm.edu/sitesdefault/files/journals/ auk/v110n03/p0552-p0564.pdf Fullständig källförteckning finns på www.gof.nu Hos froatande finkar som bandelkorsnabb bidrar blindtarmarna med mikroorganismer som hjalper till att bryta ned fodan. Inte bara matsmältningsorganen utan även näbben kan variera i storlek – hos en och samma individ Bild: PATRIK JONASSON

Kategorier
#3/2019 Fältbestämning

Arta måsar i flykten

FpV nr 3/2019, s. 18-23

David Armini

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

fältbestämning 18 Fåglar på Västkusten 3/2019 URVAL Här behandlas måsar som kan eller borde kunna ses på sträck vid den svenska västkusten. Tio arter tas upp – samtliga som har setts i Sverige utom långnäbbad mås, präriemås och sotvingad mås. Alla tio har setts eller borde kunna ses sträckande hos oss under höst eller vinter. Varje art beskrivs i den ungfågeldräkt som är troligast under höst och vinter – för de flesta arter innebär detta första vinterdräkt. UPPDELNING Samtliga måsar är knutna till vatten och kan ses vid vilken kust som helst. Ett sätt att dela upp dem är i en grupp pelagiska respektive en grupp som ofta förekommer på inlandslokaler. Till gruppen landmåsar hör förstås våra allmänna arter skratt- och fiskmås, samt den allt vanligare svarthuvad mås. Hit hör också extremt sällsynta nordamerikanska trädmås och ringnäbbad mås. För resterande fem måsar gäller att de är pelagiska, alltså bundna till havet. Undantaget är dvärgmås som häckar i insjöar och sträcker över land. Likväl är det en art som utanför häckningstid nästan exklusivt är pelagisk. Uppdelningen avspeglar också ungfåglarnas vingovansida: alla landmåsarna har en spräckligt tecknad vingovansida med tydlig svart kant på armpennorna. De pelagiska måsarna har en renare tecknad vinge: Ismås nästan helt vit och de andra fyra med kontrasterande svart-vit-grå-teckning och med vita eller nästan helt vita armpennor och inre handpennor. Även uppträdande, beteende och flyktsätt skiljer sig mellan grupperna, även om skillnaderna inte är konsekventa. Förenklat kan landmåsar i större utsträckning förväntas ses sträckande i flock i lugnare väder, medan de pelagiska måsarna är mer sannolika att se när det blåser mer Förekomst och flyktsätt En dag med pålandsvind vid västkusten finns fyra arter som är sannolika att se, två arter vardera av landmåsar och pelagiska måsar: skrattmås, fiskmås, tretåig mås och dvärgmås. De sex andra arterna är ovanliga eller extremt ovanliga – från de årliga tärnmås och svarthuvad mås, till trädmås som setts fyra gånger i Sverige. Som med all fältbestämning är det nödvändigt att titta på många individer för att lära sig och få en känsla för karaktärer i dräkt, form och flyktsätt. Bra är också att ta hjälp av omständigheter och årstid för att få en ledtråd. Vid svag ffältbestämningältbestämning Sträckande måsar är spännande, men kan också vara stressande. Ofta går det fort, enskilda individer kan vara svåra att hitta och bestämma. Vi går igenom tio arter i ungfågeldräkt. Fyra är vanliga under sträck/ havsfågelskådning, fyra är sällsynta men har setts på västkusten. Två har inte setts här – ännu. TEXT: DAVID ARMINI DAVID@ARMINI.SE ARTA MÅSAR I FLYKTEN Fåglar på Västkusten 3/2019 19 måsar i flykten Bild: HANS ZACHRISSON vind i augusti bör det vara större andel fisk- och skrattmås, medan andelen dvärg- och tretåig mås är högre vid hård pålandsvind senare under hösten. Tänk också på att form och storlek är svåra att avgöra: Dvärgmås är visserligen signifikant mindre än en skrattmås, men det är överraskande svårt att avgöra detta utan att ha fåglarna sida vid sida. Även vädret påverkar intrycket av fågelns storlek. Hård vind pressar fjädrarna mot kroppen och fågeln rör sig på ett annat sätt – sådant kan påverka storleksintrycket. Flyktsätt och rörelsemönster är ofta till hjälp vid artbestämning, men även här varierar intrycket mycket beroende på väder. GRUPP 1: LANDMÅSAR Särskilt vid svag vind flyger dessa arter gärna i flock, även blandflockar är vanliga men bara inom gruppen. Det är exempelvis nästan otänkbart att se en tretåig mås i en flock med skrattmåsar, medan skrattmås och fiskmås ofta ses flyga tillsammans. Vid hårdare vindar praktiserar samtliga arter dynamisk flykt, och flyger till och med i fina bågar. De kan alltså växla mellan att flyga högre upp i den hårda vinden för att få fart, och sedan sjunka närmare vattnet där det blåser mindre för att vinna väg. Detta sker ofta med mycket flaxande med vingarna, men de kan också glidflyga både korta och långa stunder. Särskilt fiskmås kan flyga i vackra bågar. SKRATTMÅS Allmän häckare i landet som ofta ses sträckande vid kusten. I alla väder är både profil och flyktsätt typiska för en van betraktare. Skrattmås flyger aktivt, med bestämda vingslag, ungefär som en person som tävlingsror. Flyktsättet kan påminna mer om en tärna än en trut. Få måsar är så grafiskt eleganta som tretåig mås. Ungfåglarna behärskar till fullo konsten att rida på vindarna, även i styv kuling. fältbestämning 20 Fåglar på Västkusten 3/2019 Under sträck i svag vind flyger skrattmåsar gärna i flock, ibland på höjd. Vid hård vind nyttjar den inte dynamisk glidflykt lika mycket som fiskmås. Mest blir det enstaka kast som då ser ut mer som att skrattmåsen drabbats av en hård vindby. Ofta flyger den nära vattenytan. Hård vind brukar också innebära att det ses färre skrattmåsar vid kusten. FISKMÅS Är liksom skrattmås en allmän häckare i landet som ofta ses sträckande vid kusten. Fiskmås kan både upplevas som anonym och elegant. Nästan oavsett väder tar den sig fram utan att göra något väsen av sig, med en flyktstil som är väl anpassad och ekonomisk oavsett väder. Vid lugnare väder flyger den gärna i flock, likt skrattmås, och arterna förekommer ibland i blandflockar. Vid hård vind överraskar den med att flyga i vackra bågar i väl balanserad dynamisk glidflykt. Emellertid genomför den sällan konsekvent bågflykt under en längre stund, som om den behövde stanna upp och flyga vanligt efter några vackra bågar. SVARTHUVAD MÅS Arten ses årligen i Sverige och ökar dessutom. Exempelvis har samtliga sex fynd av sträckande fåglar vid Hönö skett efter 2011. Svarthuvad mås liknar fiskmås till form och storlek och särskilt ungfåglar är lika varandra även i dräkten. Flykten kan påminna både om skrattmås och fiskmås. TRÄDMÅS Det finns bara fyra publicerade fynd av denna nordamerikanska art i Sverige, men den är en årlig gäst på de brittiska öarna så den kan vara förbisedd. Arten är svår att skilja från skrattmås, och genom att den är så sällsynt behövs förmodligen fotodokumentation för att en sträckande individ ska publiceras. Arten är mycket lik skrattmås i alla dräkter, men är bland annat mindre och kan påminna om dvärgmås. RINGNÄBBAD MÅS Liksom trädmås är detta en art från Nordamerika som är extremt sällsynt i Sverige med endast 11 publicerade fynd. Arten är dock årlig på de brittiska öarna och kan vara förbisedd i Sverige. Precis som med trädmås fordras förmodligen foto för att en förbisträckande ungfågel ska bli officiellt publicerad. Arten är nära släkt med fiskmås och liknar denna i alla dräkter, ungfågel påminner också om svarthuvad mås. GRUPP 2 – HAVSMÅSAR Samtliga arter i denna grupp är strikt bundna till havet året om, utom dvärgmås under häckningstid. Till skillnad från gruppen landmåsar, ökar sannolikheten att se någon av dessa arter under en dag med hårdare pålandsvind. Dvärgmås och rosenmås flyger gärna i flock precis som landmåsarna (även om det inte är aktuellt med flockar av rosenmås i Sverige, så skulle det vara tänkbart att se en i en dvärgmåsflock). De andra måsarna flyger aldrig i uttalade flockar, men de kan uppträda i en löst sammanhållen grupp. TRETÅIG MÅS En liten koloni finns sedan 1967 på Nidingen, men framför allt uppträder arten i Sverige i samband med pålandsvind längs västkusten. Hårdare vind brukar dessutom innebära att fler ses. Arten har en karaktäristisk kombination av att flaxa likt andra måsar, men också kunna växla till flykt med stela vingar, närmast liknande stormfågel eller till och med liror. Tretåig mås kan flyga elegant och länge i dynamisk glidflykt, med endast få stela vingslag. Den flyger inte i flock liknande dvärgmås, skrattmås eller fiskmås, men kommer ofta i löst sammansatta grupper. I samband med höststormar kan så stora mängder förekomma att det nästan är som en enda stor flock. TÄRNMÅS En sällsynt men årlig gäst i Sverige, nästan enbart sedd sträckande på västkusten i samband med hård vind under hösten. Till skillnad från de andra måsarna behåller den juvenil dräkt under hela hösten. Storlek, proportioner och flykt mitt emellan eller med lite av varje från dvärgmås och tretåig mås. Det är den mås som mest praktiserar dynamisk glidflykt tillsammans med tretåig mås. Å andra sidan kan de också driva runt mellan vågor likt dvärgmås eller tärnor och då vara svår att hitta och följa. ROSENMÅS Mycket sällsynt i Sverige, observationer sker inte årligen, och i skrivande stund är det fem år sedan någon rosenmås senast sågs. Arten är noterad på sträck vid havsfågelskådning vid flera tillfällen. Flykt likartad dvärgmås. DVÄRGMÅS Häckfågel i sötvattensträsk på Gotland, Svealand, Norrland, Norge och Finland som ofta ses på sträck både i lugnt väder och vid hård blåst. Dvärgmås kommer ofta i flock, men ensamma individer ses också. Flykten likartad oavsett vind: Snabba vingslag som liknar svarttärna och en flyktbana mest lågt över vattnet. Flykten kan avbrytas för att stanna upp kort, eller för att fara iväg med vinden och få fart. I hård vind är den ofta svår att hitta och följa genom sin flykt nära vattnet och sina tvära och oväntade kast. ISMÅS Mycket sällsynt gäst i Sverige som brukar dyka upp med några års mellanrum. Flera av observationerna har varit av sträckande individer. Rosenmås – sälls ynt gäst i väst Bild: BJÖRN DELLMING Fåglar på Västkusten 3/2019 21 måsar i flykten Skrattmås En lättbestämd art under de flesta omständigheter. Den har vissa drag gemensamt med fiskmås, men ska under de flesta omständigheter inte vålla något problem. Nyckelkaraktärer jämfört med fiskmås: • Smalare och längre näbb med röd ton • Svarta fläckar på huvudet • Vita handtäckare och vit yttre del av handen • Ljust grå och otecknad undersida av arm och armhåla • Rent vit inre del av stjärt och övergump • Ljust grå, nästan vit mantel och större armtäckare Fiskmås 1K-fåglar på hösten kan vara mycket lik unga eller subadulta gråryggade trutar, främst gråtrut men även den ovanligare kaspisk trut. Även den mest erfarna skådaren kan ibland komma snett i bestämning av enskilda individer. Riktigt hållbara och konkreta karaktärer finns inte, nästan alla handlar om bedömning. För att komplicera det varierar ruggning stort bland trutar. Om andra fåglar finns att jämföra med, som skrattmås, tretåig mås eller adulta trutar, så brukar det vara enkelt. Fiskmås är närmare skrattmås i storlek än gråtrut, och är nästan precis jämnstor med tretåig mås. Nyckelkaraktärer jämfört med gråtrut: • Smalare och kortare näbb. • Litet huvud. • Mindre svart på stjärten och närmare rent vitt på övergump och vita delar av stjärten. Svarthuvad mås Förenklat är en svarthuvud mås en fiskmås där alla gråbruna och bruna partier ersatts av svarta eller ljusgråa. Resultatet är en fågel som är nästan monokrom och går i svart och ljusgrått/vitt. Nyckelkaraktärer jämfört med fiskmås: • Mörk näbb. • Svarta markeringar på ett i övrigt ljusgrått huvud. • Rent vit stjärtovansida och övergump, så när som på ett smalt och distinkt avsatt svart ändband. • Omönstrat vit eller ljusgrå vingundersida så när som på ett svart band längs bakkanten av vingen. • Ljusgrå eller nästan vit mantel och större armtäckare. Artkaraktärer att ge akt på Skrattmåsflockar sträcker ofta nära vattenytan, men kan även ta höjd i svagare vindar. Här är en flock med subadulta skrattmåsar. Bild: BJÖRN DELLMING Bild: SIMON CARRINGTON Bild: BJÖRN DELLMING Bild: BJÖRN DELLMING Bild: BJÖRN DELLMING Bild: ERIK HIRSCHFELD fältbestämning 22 Fåglar på Västkusten 3/2019 Tretåig mås Trädmås Trädmås är extremt sällsynt i Sverige, och dessutom svår att skilja från skrattmås. Om en misstänkt trädmås kommer sträckande, är det nästan nödvändigt att få bra foton av den för att säkert kunna bestämma den och få den publicerad. Väsentligen lik skrattmås, med drag av dvärgmås. Nyckelkaraktärer: • Mellan skrattmås och dvärgmås i flyktsätt och storlek. Nyckelkaraktärer jämfört med skrattmås: • Kort svart näbb. • Svarta yttre större handtäckare (notera att en del skrattmåsar kan ha detta också). • Inre handpennor och inre större handtäckare ljusgrå (om en skrattmås har svarta yttre större handtäckare, är detta parti också mörkt). • Smalt svart band längs hand- och armpennor. Skrattmås har bredare och diffust. • Annorlunda tecknad undersida av handen: smal svart kant och innanför ljusgrått eller vitt. Nyckelkaraktärer jämfört med dvärgmås: • Vitt på huvudet likt skrattmås. • Rundad, inte kluven stjärt. • Dvärgmås har ett brett svart band som löper över yttre handpennor och armtäckare. • Även beteende närmar sig dvärgmås, exempelvis snappar arten insekter över vattenytan. för att säkert kunna bestämma den. Tretåig mås Arten är den i Sverige vanligast förekommande som är helt anpassad till ett liv vid och på havet. En blåsig dag vid kusten är den ofta en karaktärsfågel. Den är säregen jämfört med de vanligare måsarna som vi ser och står ut både med stelare flykt och den speciella teckningen. Normalt ska 1K-fåglar på hösten vara enkla att bestämma, både genom hur de flyger och genom den vackra svartvita teckningen som bildar något av ett svart W över ryggen och vingarna. Vid minsta tveksamhet om bestämning jämfört med skrattmås och fiskmås, lägg märke till: • Svart boa som ligger om nacken. • Ljusgrå eller nästan vita vingundersidor. • Svart näbb. • Kluven stjärt. • En vit triangel längs inre handpennor, upp till vingknogen och in till kroppen. Tärnmås På vissa sätt är tärnmås ett mellanting mellan tretåig mås och dvärgmås, bland annat kan tärnmås kan flyga likt bägge arterna. Särskilt lurigt är om det en dag passerar många tretåiga måsar – då kan en enstaka dvärgmås lätt föra tankarna till tärnmås. Likadant gäller det omvända, under en dag med fler dvärgmåsar men enstaka tretåiga måsar. Och så kan det inte nog understrykas hur många gånger både tretåig mås och dvärgmås kan förefalla ha en teckning på ovansidan av vingar och mantel som är precis den man tänker sig att tärnmås ska ha! Nyckelkaraktärer jämfört med både tretåig mås och dvärgmås: • Huvudet ser mestadels mörkt ut och saknar svarta markeringar. • En gråbrun markering ses på huvudsidan och ned på halsen. • Stjärten är djupt kluven, men det är sällan möjligt att se på en sträckande individ. • Vid direkt jämförelse är tärnmås mindre än tretåig mås och större än dvärgmås. • Om det går att säkerställa att den saknar svart band längs armtäckarna är det en bra karaktär. Nyckelkaraktärer jämfört med tretåig mås • Det svarta på handen upptar mer än halva handen, tretåig mindre än halva handen. • Det vita på armen upptar mindre än hälften av armen. På en tretåig mås upptar det ljusa partiet ungefär hälften av armen. • På vingundersidan finns ett gråbrunt streck längs armpennorna. Nyckelkaraktärer jämfört med dvärgmås • Rent vit triangel från inre handpennor, till knogen och in till kroppen. Ringnäbbad mås Mycket lik fiskmås men liknar även svarthuvad mås och gråtrut i andra vinterdräkt. Liksom med trädmås gäller att om en misstänkt ringnäbbad mås kommer sträckande, är det nästan nödvändigt att dokumentera den med foton Nyckelkaraktärer jämfört med fiskmås: • Kraftig rosa näbb med brett svart band över spetsen. • Mellanting mellan fiskmås och svarthuvad mås vad gäller vingovansida och rygg: Utan bruntoner som hos fiskmås, men inte så distinkt tecknad som svarthuvad mås. • Större armtäckare och mantel nästan lika ljust grå som svarthuvad mås. • Vingundersidan tecknad likt fiskmås. • Otydligare och bredare svart ändband på stjärten och med mer bruna/svarta fläckar i det vita på stjärt och övergump. Bild: HANS BISTER Bild: BJÖRN DELLMING Bild: BJÖRN DELLMING Bild: BJÖRN DELLMING Bild: MAGNUS HELLSTRÖM Bild: PATRIK JONASSON Fåglar på Västkusten 3/2019 23 måsar i flykten Näbb I nästan samtliga fall hjälper det om näbben kan ses bra: • Tjocklek, längd och färg. Vingundersida Vingundersidans teckning är nästan alltid till hjälp vid bestämning av måsar och samtidigt en underskattad karaktär. Lägg särskilt märke till: Mörk eller ljus? • Mörk eller svart kant längs någon eller hela delen av bakkanten? • Om handen är mörk och vingundersida i övrigt är ljus så är det en skrattmås. • Med mycket markeringar på vingundersidan kan det bara vara en fiskmås, ringnäbbad mås eller en trut. W-teckning • Tretåig mås, rosenmås och dvärgmås har en teckning på översidan av vingen som ser ut att bilda ett (brutet) W. Tärnmås har också ett liknande mönster även om den bara har svart på handen. • Lägg särskilt märke till om hur mycket vitt det är på pennorna och hur mycket svart det är på handen. Stjärtform Om det går att se, är det en viktig karaktär vid bestämning av de pelagiska måsarna: • Är den kluven, djupt kluven eller spetsig? Nyans på mantel & större armtäckare • Öva på att hitta större armtäckare och bedöma färg på dem och manteln. Det är en viktig karaktär för att bestämma fiskmås, svarthuvad mås och ringnäbbad mås. Yttre handtäckare • Vita yttre handtäckare är unikt för skrattmås. Ismås Arten är en unik fågel, som i alla dräkter är helt eller nästan helt vit. Enda förväxlingsrisk är därför albinistiska eller kraftigt blekta individer av andra måsarter. Storleken ligger närmast fiskmås, men ismås har bredare vingar och kraftigare kropp. Lägg särskilt märke till kroppsform, benfärg, eventuella svarta markeringar i fjäderdräkten, ansiktsteckning samt näbbfärg och näbbform. Dvärgmås Arten är något av katten bland hermelinerna: Den påminner om landmåsarna genom att häcka i inlandet och att den inte nyttjar dynamisk glidflykt. Å andra sidan är det en pelagisk art utanför häckningstid, och liksom de andra havsmåsarna skyggar den inte för hård vind utan ökar ofta i antal med hårdare vind. Liksom landmåsar tenderar dvärgmås att följa vattenytan när vinden blir hårdare, för att utnyttja att det blåser svagare närmare vattenytan. Nyckelkaraktärer jämfört med tretåig mås och skrattmås • Under nästan alla omständigheter ska storlek och flyktsätt omedelbart fälla avgörandet: Tretåig mås och skrattmås är cirka 50 % större, både i kroppslängd och vingspann. Bägge arter är närmare fiskmås i kroppsform och storlek. Dvärgmås flyger ofta tätt efter vattenytan, kastar hit och dit, försvinner lätt et cetera. Tretåig mås å andra sidan flyger särskilt i hård vind på stela vingar i stora eleganta bågar. Skrattmås har en lugnare och rakare flykt. • Vid tveksamhet gentemot tretåig mås: Lägg märke till det vita partiet på handen och armen. Det är betydligt mindre och mer genombrutet hos dvärgmås. • Vid tveksamhet gentemot skrattmås: Titta efter skrattmåsens vita yttre handtäckare och mörka bakkant längs hela vingen. Rosenmås Rosenmås är mycket lik dvärgmås, både vad gäller dräkt, flyktsätt och proportioner. Skillnaderna är små och det behöver vara goda omständigheter för att kunna bestämma en förbisträckande ung rosenmås. Nyckelkaraktärer jämfört med dvärgmås: • Rent vita armpennor och inre handpennor. • En vit kil på handpennor som nästan når vingspetsen – utanför ett smalt, distinkt svart band längs toppen av handpennorna. • Mycket kort näbb och kort huvud/hals. • Lång stjärt med en avslutande kilformad spets, i stället för dvärgmåsens korta, kluvna stjärt. • Diagnostiskt tecknad vingundersida: övervägande grå med rent vitt parti längs pennorna. Karaktärer att titta extra på Bild: BJÖRN DELLMING Bild: BJÖRN DELLMING Bild: BJÖRN DELLMING Bild: PATRIK JONASSON