Kategorier
#1/2020 Fågelskydd Ringmärkning

Märkning på hög nivå – Ännu en lyckad häckning

FpV nr 1/2020, s. 16-19

Anna Lena Ringarp

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

fågelskydd 16 Fåglar på Västkusten 1/2020 fågelskydd Med fotjärn och rep svingar sig Bjarne Modigh mot toppen av en högvuxen bok. Tre kaxiga halländska havsörnar ska få varsin fotring. Trots artens återhämtning är miljögifternas påverkan långt ifrån över. TEXT: ANNA LENA RINGARP ANNALENA.RINGARP@GOF.NU MÄRKNING PÅ HÖG NIVÅ – ÄNNU EN LYCK AD HÄCKNING VI TRÄNGER OSS igenom täta snår av ung bokskog en morgon sent i maj. Den gamla skogen runt om står redan fullt utslagen, i ljus grönska. Det är till ett av de höga träden, uppe på en kulle, vi är på väg. Där häckar, för andra året i följd, ett havsörnspar – idag är det dags för ringmärkning av ungarna. Hur många de är vet vi inte, men två ungar har kunnat observeras i boet samtidigt, långt bortifrån genom en glipa i lövskogen som försynen lämnat öppen. Nu är vi framme vid målet, ett högt men ganska slankt bokträd. Där, kanske tjugo meter upp, syns boet som en enorm, tät klump av kvistar. Nere från marken ser vi inte skymten av någon fågel, vare sig i luften eller i boet. RINGMÄRKAREN BJARNE MODIGH går till verket och vi andra ser förundrade på. Han spänner på sig benjärnen med krokar som biter sig fast i stammen när han påbörjar klättringen. Runt sina handleder har han lindat ändarna av ett rep som löper runt trädet. Det kan han lossa och ta sig förbi grenar han stöter på längs vägen upp. Med växelvis rep- och krokförflyttning tar han sig förbluffande snabbt upp till boet. Där säkrar han sig med en rem runt midjan och tar fram en liten väska med det han behöver: en grov ståltråd med en böj i änden som han kan hiva in ungarna med, ringarna som är stadiga saker just för havsörnar, en tång att försluta dem med och anteckningsblock. – Ett lite småbesvärligt träd, säger Bjarne, fast inte det värsta jag sett. I trettio år har han ringmärkt rovfåglar över hela landet, så han borde veta vad han talar om. Medan Bjarne arbetar med ungarna, står fotografen Mikael Johansson nedanför och styr sin drönare runt boet. Proceduren där uppe går snabbt, efter ungefär tjugo minuter firar Bjarne ner sig. Det fanns tre stycken, till synes jämnstora, ungar i boet, får vi reda på. Senare får vi också veta att de två havsörnskullar som Fåglar på Västkusten 1/2020 17 2019 ringmärktes i Halland båda fick ut tre ungar. – Havsörnsungar är väldigt uppmärksamma på ens hand, berättar Bjarne. Han tycker att kullarna kan uppvisa lite olika personlighet. En del ungar ser extra misstänksamma ut och kan försöka bitas, men de är inte på långa vägar så besvärliga som falkungar kan vara. Man behöver heller inte vara rädd för attack från föräldrarna som alltid håller sig på avstånd under ringmärkningen. En film som Bjarne tog uppe i boet vid ett annat ringmärkningstillfälle visar i närbild hur två havsörnsungar klapprar med sin stora mörka näbbar. De har hunnit bli riktigt stora under sina ungefär tio veckor, och ser på något vis rörande ut – både kaxiga och rädda på samma gång. I DET LILLA GÄNGET PÅ MARKEN står ringmärkarveteranerna Bo och Sonja Kanje från Varberg. Det var de som 2018 upptäckte boet vi står under, det bo som föräldraparet valde att ta i bruk för andra året i följd. – Jag tycker stammarna på bokarna är annorlunda nu, säger Bo. De har ett lavlager som inte fanns när jag började ringmärka i början av 1960-talet. Då var stammarna slätare. Kan det vara ett resultat av klimatförändringarna? Kanske klimatet också bidragit till att bokarnas ollonår kommer tätare än i de sjuårsintervaller som man brukade tala om. Han berättar hur han tog sig upp till sitt första ormvråksbo utan fotjärn. – Jag fick klämma omväxlande med ben och armar. Där uppe låg fyra fina ormvråksungar. Just denna klättring blev inledningen till ett långt ormvråksprojekt för Bo och Sonja. – Det boet låg i en bok i skogskanten, ett ställe där man inte väntar sig ett ormvråksbo. Det fanns liten kunskap om ormvråkars häckning och vi bestämde oss för att studera dem i fem år. Det blev 35 år! Havsörnsungar är respektingivande redan vid 10 veckors ålder. Dock är de långt ifrån lika besvärliga som falkungar, tycker Bjarne Modigh som ringmärkt häckande rovfågel sedan 1960-talet. Ett lite småbesvärligt träd, fast inte det värsta jag sett Bild: MIKAEL JOHANSSON märkning på hög nivå fågelskydd 18 Fåglar på Västkusten 1/2020 Under dessa år letade Bo och Sonja bon under vinterhalvåret och ringmärkte ungar under våren. Något år blev det så många som 71 kullar och som mest 123 ungar. Också kattugglors häckning ingick i studien. Det blev många hundra holkar att sätta upp och besöka årligen. Nuförtiden besöker Bo och Sonja drygt 500 bon och holkar varje vår, men förr om åren var det ännu fler, berättar de. MEN TILLBAKA TILL HAVSÖRNARNA i den halländska bokskogen – det finns många obesvarade frågor om havsörnars häckning och för oss på Västkusten finns det alldeles egna frågeställningar. Det är rovfåglar som, med sin position högst i näringskedjan, i många år gett oss signaler om miljögifter i naturen. Och det är ett mångårigt arbete med att värna bon och förbjuda miljögifter som DDT, PCB, dioxin och kvicksilver, vilket räddat pilgrimsfalken i Sverige och bidragit till dagens starka bestånd av kungsörn och havsörn. Femtio år tillbaka i tiden, på 1970-talet, var läget ett helt annat – då var havsörnen nära en kollaps i Sverige med bara 50-talet par. Idag finns den överallt i landet. Nu ser vi havsörn vid kusterna norr och söder om Göteborg och ibland över själva staden, och vi kan se dem i stora antal vid matningen på Getterön i Varberg. Man räknar med att det finns runt 800 häckande par i Sverige just nu, och matningarna behövs inte längre. De som finns kvar är inte helt oomstridda. MEN MEDAN ARTENS ÖVERLEVNAD tycks räddad, finns det stora variationer i havsörnens häckningsutbredning. Den är vanlig längs hela ostkusten, men det har tagit tid för den att återetablera sig med häckning på vår sida landet. Först 2001 kom den tillbaka till Vänern, idag finns det minst 20 par runt sjön. Bohuslän fick sin första häckning sedan Blyförgif tning är en mycket onödig dödsorsak Tre vaksamma havsörnsungar fanns i det lummiga halländska bokskogen denna inventeringsdag. Ringmärkta havsörnar Några nedslag i statistik om havsörnar från Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet (en titt i listorna på deras hemsida rekommenderas) Ringmärkta: Återfynd: 2010 354 2010 300 2018 414 2018 363 Bild: MIKAEL JOHANSSON Fåglar på Västkusten 1/2020 19 märkning på hög nivå 1890-talet i fjol och i Halland ringmärktes alltså två kullar 2018, med uppgifter om ytterligare några häckningar. JAG FRÅGAR BJÖRN HELANDER vad havsörnens långsamma återflytt till Västkusten kan bero på. Han var från 1971 ledare för Naturskyddsföreningens framgångsrika, nu avslutade, Projekt Havsörn. – En orsak kan vara att havsörnens ursprungliga miljö på flera håll förändrats av människan, säger han. På många naturliga häckningsplatser finns det nu störningar, som mänsklig bebyggelse och friluftsliv. Han tror att ökningen i de västsvenska landskapen kommer att fortsätta, men med fördröjning och inte i den takt man sett på ostkusten. Björn Helander varnar också för att miljögifternas påverkan långt ifrån är över. Beståndet är visserligen inte hotat idag, men det finns tecken på miljöpåverkan på ägg på flera håll i norr. Han nämner också hot som vindkraftverk, tåg och blyet från jägarnas hagel, som lagras i örnarnas byten. – Det är en mycket onödig dödsorsak, säger han, och önskar ett totalt förbud mot bly i ammunition. BJÖRN HELANDER BETONAR hur viktigt det är att ringmärkningen och rapporteringen av återfynd fortsätter. Det är på så vis man kan ha koll på hur häckningarna lyckas, vart ungarna tar vägen och hur gamla fåglarna blir och vad som händer med stammen. Förändringar kan ske snabbt, rapporteringen kan berätta om dem. Blir unga eller gamla fåglar störda eller skadade av ringmärkning? Ja, störda, men bara högst tillfälligt, säger Björn Helander och de andra jag talat med. Exakt hur de reagerar på störningen varierar med art, och ibland rent av mellan individer eller släkten. Vuxna havsörnar håller sig borta från boet under märkningen medan falkar kan vara besvärliga. Och ugglor kan vara riktigt rejält besvärliga, det har Bo och Sonja Kanje flera historier om. Så möjligen kan ringmärkningen ge bestående skador på människor, i form av ärr i pannan, men inga på fåglarna, säger de. Bland de intressanta uppgifterna man kan utläsa av ringarna, är var örnarna kommer ifrån. Det är inte alltid lokala eller ens svenska örnar som besöker de åtlar där fotografer dokumenterar dem. I STORA GÖMSLET på Getterön i Varberg håller Mikael Nord på med just detta. Hans kamera smattrar oavbrutet medan vi talar, han fotograferar havsörnarna som besöker matningen. Han är glad över att det senaste året gav två kullar i Varberg och han har identifierat en unge ur 2018 års kull vid matningen. Men många av matgästerna har flugit längre, han har läst av örnar som ringmärkts i hela Sydoch Mellansverige, men också en hel del från Finland. Någon av 2019 års ungar har Mikael ännu inte sett till på Getterön. Men när jag senare under sommaren förra året besöker skogen där de ringmärktes, ser jag två unga havsörnar flyga ovanför mig tillsammans med en gammal – jag tänker gärna att det var två av syskonen från boet i närheten som flygtränade med en vuxen. Och jag hoppas deras föräldrar kommer tillbaka nästa år. # Fotnot: Mikael Johansson, som tagit bilderna från ringmärkningen, har också lagt ut en liten film på Youtube, ”Ringmärkning av havsörn i Varberg 2019”, där man kan se Bjarne Modigh klättra och märka ungarna. Bo och Sonja Kanje har en artikel om 35 års uppföljning av ormvråk och kattuggla i Varberg i den vetenskapliga tidskriften Ornis Svecica, nummer 2018:2, som kan läsas på nätet. Den här havsörnen ringmärktes i Falkenberg och var ca 1,5 år när den fotograferades på Getterön år 2014 Sonja och Bo Kanje tänkte leta häckande rovfågel under fem år. Det blev 35! Bild: MIKAEL NORD Bild: ANNA LENA RINGARP

Kategorier
#4/2019 Fågelskydd Föreningsinformation

Flykt för överlevnad

FpV nr 4/2019, s. 20-21

Per Undeland

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

Fågelskydd 20 Fåglar på Västkusten 4/2019 GOF HAR BIDRAGIT med 150 000 kronor till BirdLife Internationals arbete för att minska den illegala fågeljakten runt östra Medelhavet, något man kan läsa om i FpV 1/2016, 4/2016 och 3/2018. Detta stöd har fortsatt även i år, då GOF avsatt ytterligare 50 000 kronor till BirdLife Internationals kampanj ”Flight for Survival”. Totalt därmed 200 000 kronor för att skydda våra flyttfåglar under deras farofyllda resor mellan häckningsplatserna och övervintringsområdena! Utöver stödet till BirdLife International har även 25 000 kronor avsatts till att skydda rastplatser för vadare i Filippinerna. Många av de rastande vadarna är globalt hotade, till exempel orientspov, kolymasnäppa och fläckgluttsnäppa. Detta stöd är möjligt tack vare det arbete som Berndt Lindberg och Rudi Jelinek lagt ner på att arrangera skådarresor utomlands i GOF:s regi. Och det ska understrykas att även resorna i sig är en viktig del i fågelskyddsarbetet, då de motiverar till att skydda fåglarna på de platser som besöks. Varför då donera så mycket pengar för att förhindra illegal jakt på fåglar – det finns väl många andra hot mot våra fåglar? Ja det gör det. Bird- Life International gav 2018 ut skriften ”State of the world’s birds: taking the pulse of the planet” (som kan laddas ner här: https://www.birdlife.org/ sowb2018), och av den framgår det att jakt hamnar först på fjärde plats bland hoten mot fåglarna. Av 1 469 globalt hotade arter hotas 1 091 av jordbruk, 734 av skogsbruk, 578 av invasiva arter och 517 av jakt. MED EN VÄXANDE BEFOLKNING som kräver högre levnadsstandard, med allt vad det innebär i ökad förbrukning av jordens resurser, är det svårt att påverka effekterna av jordbruk och skogsbruk och invasiva arter följer i människans spår. Jakt däremot är i många fall inte en livsnödvändighet. I Egypten till exempel, där uppskattningsvis 6 miljoner fåglar fångas och dödas varje år, är ungefär 75 procent av fångsten illegal. Men studier visade att endast 7 procent av jakten sker för att ge levebröd – resten är för extrainkomster och Bivråk, svarthätta, vit stork och turturduva är några arter som drabbats hårt av illegal jakt. Flight for Survival vill hejda slakten. GOF stöttar kampanjen. TEXT : PER UNDELAND PER.UNDELAND@GOF.NU IEgypten är ungefär 75 procent av fågelfångsten illegal Fågelskydd Bild: LEIF JONASSON FLYKT FÖR ÖVERLEVNAD Antalet skjutna bivrakar vid Messinasundet har minskat fran 5 000 till 100 per ar sedan 1980-talet, mycket tack vare BirdLife Internationals kampanjer. Fåglar på Västkusten 4/2019 21 flight for survival traditionell rekreation. Av den anledningen måste det anses som mer möjligt att påverka illegal jakt än de faktorer som styr människans grundläggande behov. EFTER DE TIDIGARE KAMPANJERNA ”The Killing” och ”The Killing 2.0 – A View to a Kill” lanserade Bird- Life International ”Flight for Survival” (länk här: https://www.flightforsurvival.org ) våren 2019. Syftet med kampanjen är att uppmärksamma allmänheten om vad som händer sju symbolarter (the ”Magnificent Seven”) under flyttningen från Afrika till Europa och åter: vit stork, smutsgam, svarthätta, vaktel, kejsarörn, bivråk och turturduva. Svarthätta och bivråk är regelbundna häckfåglar i Göteborgstrakten; vit stork, vaktel och turturduva är sällsynta gäster, kejsarörn anträffad en gång och smutsgam finns på önskelistan. I FpV 4/2016 beskrevs den utbredda jakten på svarthätta på Cypern och bivråk på Sicilien. Här handlar det inte bara om att implementera lagar utan om att ändra inställning hos lokalbefolkningen. Och detta görs bäst genom att i tidig ålder öka förståelse och uppskattning för naturen. Men även de äldre generationerna måste påverkas. Och resultaten av detta börjar märkas. Sedan 2016 har användandet av slöjnät minskat med 72 procent på en plats och över hela Cypern är antalet fångade fåglar mindre än en tredjedel av vad det en gång var. Och antalet skjutna bivråkar vid Messinasundet mellan Sicilien och fastlandet har minskat från 5 000 till 100 per år sedan 1980-talet. Turturduvan, som sedan urminnes tider varit en symbol för kärlek, har knappast behandlats med kärlek av människor. Från att tidigare ha varit allmän i Europa och Mellanöstern har antalen rasat. I Europa har den minskat med 62 procent sedan 1980, i europeiska Ryssland med över 90 procent sedan 1980. Inte underligt att dess öde jämförs med vandringsduvans – den som utrotades i Nordamerika 1914. GOF BEVAKAR FORTSATT HOTEN mot våra flyttfåglar, och om möjligt, fortsätter stödja BirdLife Internationals arbete med att minska jakten. Det är våra ”egna” fåglar, som ger så många av oss glädje under sommarhalvåret, som hotas! # Fotnot: Vill du bidra: swisha valfri summa till 1233350816. Kalla bidraget ”Flight”. SKÅDA FÅGLAR MED OSS! Fler resor på www.avifauna.se 0485 – 444 40 | admin@avifauna.se | www.avifauna.se 19 – 25 ApRiL SöDRA pOLEn Naturresa med HG Karlsson till Krakow och Tatrabergens speciella fauna. Stadsrundtur i Krakow ingår i detta centraleuropeiska paradis. 4 – 12 ApRiL FLORiDA Följ med Jim Sundberg på fågelskådning i lugnt tempo över påsken. iRLAnD 3 – 8 MARS Perfekt för dig som just har börjat skåda fåglar och vill upptäcka mer. Reseledare Erik Hirschfeld. Fågelresa, medeltempo. 3 – 15 FEB GAMBiA Låt dig introduceras till Västafrikas fina fåglar av afrikakännaren Ulf Ottosson. Fågelresa, medeltempo. Vi gör även botanik- och naturresor i vår, läs och boka på hemsidan! Svarthattan jagas intensivt, bl a pa Cypern, dar den serveras som ”delikatess”. Bild: LEIF JONASSON