Kategorier
#2/2020 Senaste numret

Fåglar på Västkusten #2/2020

Maj 2020, 52 sidor

Omslagsbild: Uno Unger

Läs/Ladda ner

Omslag, innehåll och ledare

Enskilda artiklar och högupplösta filer

Ej tillgängligt ännu

Kategorier
#1/2020 Hela nummer

Fåglar på Västkusten #1/2020

Februari 2020, 40 sidor

Omslagsbild: Karin Magnander

Läs/Ladda ner hela numret

Kompakt

Normal

Enskilda artiklar och högupplösta filer

Se respektive artikel (tryck här om inte artiklarna visas nedan)

Kategorier
#1/2020 Omslag, innehåll och ledare

Omslag, innehåll och ledare

FpV nr 1/2020, s. 1-3

Karin Magnander, Per Undeland

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

ATT SKÅDA MED OMTANKE DEN 15 NOVEMBER fick jag syn på en svarthakad buskskvätta i Torslandaviken. Ett speciellt fynd då de vanligen inte övervintrar här. Efter första obsen försvann fågeln men fyra dagar senare hittade jag den igen, ett par hundra meter därifrån. Den födosökte ivrigt i några stora rishögar efter larver och kanske en eller annan spindel. Det visade sig att fågeln valt en trivsam plats, den blev kvar och i Artportalen (AP) kan vi konstatera att antalet rapporter om fågeln nu närmar sig 300, att antal publicerade bilder är över 250 och att fågeln i skrivande stund sedan den 19 november varit utan besök endast två dagar; den 17 december och på julafton (källa AP). I övrigt har den tappra lilla varelsen behövt stå ut med en strid ström av besökare – i ur, skur och minusgrader. MÅNGA RAPPORTER I AP motsvarar förstås flera skådare och vi vet att långt ifrån alla rapporterar sina fynd, så att den svarthakade buskskvättan under dessa två månader haft uppemot tusen åskådare är nog ingen orimlig gissning. Området fågeln valt är begränsat. Triangulärt. Cirka 100 x 50 meter och omslutet av asfalt, stängsel och den hårt trafikerade Öckeröleden. Trots det, och trots att fågeln varit oerhört aktiv och väl synlig från gångvägen, är det lilla reviret idag nedtrampat och fullt av stigar. MED FÖRHOPPNING OM större hänsyn och omtanke om ovanliga vintergäster framgent. Februari är inte sällan en kall månad i Göteborg. 03 LEDARE Svårt att rekrytera unga 04 FÅGELNYHETER FRÅN VÄSTKUSTEN Nyår med trutar 08 BOKRECENSION Skönhetens evolution 10 FÅGELLOKALER Oas att spana in – här rastar otippade gäster 16 FÅGELSKYDD Märkning på hög nivå – ännu en lyckad häckning 20 FÅGELLIV I FÖRÄNDRING Antika rariteter 24 ARTSPANING Nordsångare – sen, välkamouflerad långdistansare 28 UPPLEVELSER I FÄLT Ny på Nidingen 30 SKÅDARPORTRÄTT Kim Larssons favoriter: foto, fåglar & fyrar 36 PROGRAM Resor, exkursioner och vardagsvandringar 38 NYTT FRÅN STYRELSEN Tre nyanser av fågelskydd Innehåll FpV nr 1/2020  NR 1/2020  ÅRGÅNG 54 20 24 16 REDAKTÖR: KARIN MAGNANDER KARIN.MAGNANDER@GOF.NU 04 10 PÅ VÄSTKUSTEN NR 1/2020 Nyårsfest med trutar Trädgårdsföreningens hemliga liv Svindlande ringmärkning Tunga historiska rariteter Nordlig långdistansare Foto, fåglar & fyrar GOF hejdade vägbygge Fåglar Omslagsbild: Karin Magnander Svarthakad buskskvätta, kvar i Torslandaviken. Bilder: KARIN MAGNANDER, STIG FREDRIKSSON, MIKAEL JOHANSSON, BOHUSLÄNS MUSEUM, TOMAS LUNDQUIST/N Bild: MATTIAS BARDÅ REDAKTION REDAKTÖR KARIN MAGNANDER karin.magnander@gof.nu ANSVARIG UTGIVARE KARIN MAGNANDER karin.magnander@gof.nu NYHETSREDAKTÖR JOHN ANDERSSON john.andersson@gof.nu PRODUKTION & LAYOUT JAN-ÅKE NORESSON jan-ake.noresson@gof.nu SPRÅKGRANSKNING ROLF SKOOG rolf.skoog@gof.nu ÖVRIG REDAKTION BJÖRN DELLMING STIG FREDRIKSSON (WWW.NATURSTIG.SE) KERSTIN HIRMAS fornamn.efternamn@gof.nu KONTAKT E-POST / HEMSIDA fpv@gof.nu / www.gof.nu ANNONSER Kontakta oss för aktuella priser på fpv@gof.nu. Vi tar enbart in annonser som har någon koppling till fågelskådning, natur, uteliv etc. MEDLEMSKAP I GOF FpV utkommer med 4 nr/år till medlemmar i Göteborgs Ornitologiska Förening. Sätt in 200 kr (vuxen), 70 kr (<26 år) eller 270 kr (familj) på GOFs plusgiro 89 01 68-8. Glöm inte att uppge namn, adress, födelseår och mejladress. Alternativt swisha beloppet till 123 335 08 16 och notera personuppgifter i meddelandefältet. Prenumeration på FpV för icke fysisk person (bibliotek, företag m.m.) kostar också 200 kr/år. Betala enligt ovan och uppge leveransadress. Adressändring: Har ni flyttat och vill uppdatera er adress hos GOF? Skriv era gamla och nya uppgifter i ett mejl och skicka till adress@gof.nu Tryck: Ale Tryckteam AB, www.tryckteam.se Tryckdatum 29 januari Upplaga: 1700 ex ISSN: 0348-1510 Svårt att rekrytera unga I SLUTET AV NOVEMBER bjöd BirdLife Sverige (BLS) in regionalföreningarna i Götaland till ett informellt möte i Jönköping. Många ämnen diskuterades och några redogörs för här. BLS HAR IDAG SVÅRT att rekrytera ungdomar – mindre än 3 procent av medlemmarna är under 25 år. Som en följd av detta är medianåldern så hög som 68,5 år, en anledning till att antalet betalande medlemmar i BLS minskat med cirka 1 000 sedan 2015, till knappt 17 000. Men med över 70 000 medlemmar i Facebookgruppen “Fåglar inpå knuten”, finns stora möjligheter för BLS att få fler medlemmar. Men kanske viktigast av allt är att få ungdomar att bli nyfikna på naturen och vilja lära sig mer om den. “KEDJAN”, DET VILL SÄGA processen att integrera regionalföreningarnas medlemmar i BLS och omvänt fortskrider. För närvarande är en knapp fjärdedel av medlemmarna i BLS med i “Kedjan”, och regionalföreningar som motsvarar ytterligare drygt 10 procent har uttryckt intresse för “Kedjan”. EN LÄNGRE PERIOD AV arbetsmiljöproblem på BLS:s kansli resulterade i flera uppsägningar, bland annat måste dåvarande föreningschefen lämna i december 2018. I ett brev som hen skickade till alla regionalföreningar åtta månader senare, framfördes skarp kritik mot BLS:s styrelse angående ekonomihantering och ledarskap. Närvarande styrelseledamöter från BLS försökte besvara, i den mån det är möjligt, frågor kring ledarskap, kostnader och information i samband med att föreningschefen sades upp. I framtiden förväntar sig GOF:s styrelse större öppenhet från BLS:s ledning angående dyra aktiviteter, inbegripet möten och konferenser utomlands. GOF:S VERKSAMHETSOMRÅDE HAR CIRKA 1 000 medlemmar i BLS. Med en medlemsavgift på 330 kr för 2020 blir detta en ansenlig summa pengar som vi förväntar oss att BLS använder på ett ansvarsfullt sätt för våra fåglars bästa. Som en regionalförening inom BLS kommer GOF:s styrelse göra allt för att detta mål uppfylls. Och detta är helt i linje med vad den tidigare föreningschefen skrev i sitt ovan nämnda brev: “Men det är ni som ombud på riksstämman som faktiskt ska granska och kontrollera styrelsen och verksamheten.” FÖR STYRELSEN: PER UNDELAND PER.UNDELAND@GOF.NU M”edianåldern är så hög som 68,5 år Fåglar PÅ VÄSTKUSTEN

Kategorier
#1/2020 Nyheter

Fågelnyheter från Västkusten vintern 2019-2020

FpV nr 1/2020, s. 4-9

Björn Dellming, John Andersson, Per Undeland, Karin Magnander, Rrk Göteborg, Peder Winding, Annica Nordin, Kerstin Hirmas

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

Fågelnyheter från västkusten 4 Fåglar på Västkusten 1/2020 ARKTISKT BESÖK Vittrut är ingen given gäst i Göteborgstrakten, men under nyårshelgen upptäcktes minst två vittrutar här. Och två olika kaspiska trutar rastade i Göteborgs hamn. Roar man sig med att gå igenom fyndstatistiken av vittrut i Göteborg så kan man snabbt konstatera två saker. Dels att vittrut gått från att vara en relativt regelbunden vinterbesökare fram till 1980-talet, till en numera sällsynt gäst som inte ens är årlig i rapportområdet. Dessutom kan man utläsa att dagarna runt jul och nyår är bästa tiden om man vill försöka se denna arktiska trut i Göteborg. Väljer man sedan platser som Fiskhamnen eller Hönö, som är klart mest representerade i fyndstatistiken, så ökar chanserna ytterligare. Helt i linje med den statistiska fyndbilden hittades så en vittrut i första vinterdräkt på Hönö under självaste nyårsafton. Förmodligen samma individ sågs dagen därpå, också detta på Hönö, och nästföljande dag gjorde en ung vittrut en lov förbi Torslandaviken. För att sedan bekräfta artens typiska uppträdande i Göteborg hittades vid tiotiden morgonen därpå, 3 januari, en 2k vittrut i Fiskhamnen i Göteborg. Det var i detta läge lätt att anta att samtliga observationer fram till dess gällde samma individ, men någon timme senare upptäcktes en ung vittrut på Hyppeln och medan fiskhamnsfågeln under januari var fortsatt stationär i hamnbassängen observerades en 2k vittrut den 5 januari vid Björlanda strand och flera observationer har därefter gjorts i området kring Nolviks kile i Björlanda. Hur många ungtrutar det rör sig om har i skrivande stund inte kunnat fastställas men att det är minst två i Göteborgsområdet råder det ingen tvekan om. Inflödet av arten bekräftas också av observationer av en äldre fågel i Grosshamn samt en ungtrut i södra Halland i början av året. En art med betydligt färre fynd i Göteborg och på Västkusten är kaspisk trut. Det är en art som numera är vanlig i syd-östra delen av landet, men väldigt sällsynt på vår sida. På Öland finns det till exempel över 11 000 observationer rapporterade, att jämföra med Bohusläns högst modesta 6 fynd. I Göteborg hade det fram till morgonen 2 januari historiskt bara setts 13 individer, men när solen gått ner hade denna siffra stigit till 15 fynd. I Fiskhamnen hittades det nämligen en 3k-fågel och vid Klippan upptäcktes ytterligare en individ – en 2k-fågel. Sedan 2015 har det endast varit en observation av kaspisk trut i Göteborg före årets. Arten har spridit sig norrut och häckar nu närmast i Polen och Tyskland. Kanske kan nyårshelgens två fynd vara början på ett mer regelbundet uppträdande, även på Västkusten. # JOHN ANDERSSON NYÅR MED TRUTFEST! D”agarna runt jul eller nyår är bästa tiden Välstuderad buskskvätta TÅLIG SKVÄTTA Ett av de senare tillskotten i vår häckfågelfauna är svarthakad buskskvätta. På våra breddgrader förekommer två underarter: rubicola, som är ”vår” svarthaka, med störst utbredning i Europa, och hibernans, som huvudsakligen återfinns i Storbritannien, nordvästra Frankrike och sydvästra Norge. Våra rubicola brukar dyka upp på Västkusten i mars/ april och lämna oss i oktober. Ibland övervintrar dock arten på Västkusten, och den här vintern bjöd på en publikfriande individ i Torslanda. Med bra obsar och en nyligen publicerad artikel om dräktkaraktärer hos de två underarterna i skriften Ornis Svecica (Reino Andersson, 2019) granskade många fågeln i Torslanda extra noggrant. Hibernans har ofta ansetts vara stannfåglar medan rubicola setts som regelrätt flyttfågel. Ringåterfynd visar dock att båda underarterna flyttar i riktning mot Medelhavsområdet under vintern samt att övervintrare på häcklokaler inte är kläckta på lokalen (Helm, Fiedler, Callion, 2006). Fågeln i Torslanda uppvisar flera karaktärer för hibernans, men går det säkert att säga? För vidare förkovring i ämnet rekommenderas Reinos artikel! # BJÖRN DELLMING Bild: KARIN MAGNANDER Göteborgstraktens första brunsångare FÖLL FÖR GANLET Som nämndes redan i förra numret av Fåglar på Västkusten upptäckte Stefan Svanberg en brunsångare vid Ganlet 19 november. Detta var första fyndet för Göteborgs rapportområde. Brunsångaren lockade dagligen en mängd skådare till denna måttligt kända fågellokal de sex dagar den var på plats. Det var inte bara Göteborgs första fynd av denna sibiriska sångare, även Västergötland kunde addera en art till sin landskapslista. Lejonparten av de strax över hundra fynden i Sverige har gjorts på ostkusten, där Öland stoltserar med nästan hälften av landets fynd. Dagen efter att Bild: MIKAEL NILSSON FÅGELNYHETER FRÅN VÄSTKUSTEN vintern 2020 Fåglar på Västkusten 1/2020 5 Kaspisk trut, 3k, Klippan. Skådarhjälpen nådde 200 000 REKORDSTOR HJÄLP Sedan 2012 har Skådarhjälpen varit ett givet inslag vid Sveriges Radios arrangemang Musikhjälpen. I år var temat: ”Sex är inte ett vapen”. Även i år anordnade Skådarhjälpen ett artrally 9–15 december, då skådare från hela landet kunde bidra. I år slogs årsbästa: hela 40 000 kr samlades in via Skådarhjälpen. Sedan starten har skådare bidragit med hela 200 000 kr! Denna gång deltog 200 skådare och hela 177 arter sågs under tävlingsveckan – totalt i landet kunde 7 777 kryss räknas in. Vinnande ur rapportområdesfighten gick Öland. I Göteborgs rapportområde sågs totalt 116 arter, där Roger Eskilsson toppade med 88 arter. En liten tävling inom tävlingen är antal deltagare i olika rapportområden. I år kom Göteborg på tredje plats med 27 deltagare. Nog borde vi kunna öka detta antal till nästa år? Det är enkelt, roligt och för en väldigt god sak! Läs mer på skadarhjalpen.se eller Skådarhjälpen på Facebook. # JOHN ANDERSSON Kaspisk trut, 3k, Fiskhamnen. Vittrut,2k, Fiskhamnen Kaspisk trut, 2k, Klippan. Bild: STEFAN SVANBERG Bild: KARIN MAGNANDER Bild: PEDER WINDING Ganletfågeln upptäcktes hittades en brunsångare även vid Skallkroken, Haverdal i södra Halland. Båda fynden är fenologiskt unika då de tillsammans med den ölandsfågel som också upptäcktes i november, och sågs ända till 27 december, tillhör de senaste fynden som gjorts av brunsångare i landet. Bortsett från ett vårfynd vid Vallda 2006 och ett Getteröfynd i januari har i princip alla tidigare fynd gjorts från sena september till absoluta början av november. # JOHN ANDERSSON Havsörn häckar åter i Bohuslän 115 ÅR SENARE I ledaren i Fåglar på Västkusten 3/2019 omnämns att havsörn åter etablerat revir i Bohuslän efter 115 års frånvaro. Det har nu framkommit uppgifter om att en häckning ägde rum redan 2018, och 2019 häckade den åter och fick ut 3 ungar. Därmed häckar havsörn i Sveriges alla landskap. Häckningarna var inom Göteborgsregionen och kan förväntas ske även 2020, då paret setts bygga på boet i november 2019. Fler häckningar kommer säkert att ske i Bohuslän framöver. Bara runt Vänern påbörjades minst 25 häckningar under 2019. # PER UNDELAND Bild: PIA ÖSTERLUND Bild: JAN-ÅKE NORESSON Bild: GÖRAN GUSTAVSSON Bild: EMMELIE FALK En 2k vittrut (född 2019, nu på sitt andra kalenderår) upptäcktes på Björlanda strand. Fågelnyheter från västkusten 6 Fåglar på Västkusten 1/2020 Lyssna efter lappugglor i Göteborg! ALLT SYDILIGARE HÄCKFÅGEL Kanske är detta lite väl magstarkt att hoppas på, men helt taget ur luften är det ändå inte. Lappugglan är helt klart en art som på senare år expanderat söderut och faktiskt till och med häckat i flera landskap söder om Göteborg. Under hösten/vintern som just passerat har det setts lappuggla i både Svartedalen och Vättlefjäll. Möjligen, eller kanske till och med troligen(?) är detta samma individer som hängt kvar i samma områden ett bra tag nu då uppföljande observationer är gjorda från samma område som första obsen. Vättlefjällsfågeln är sedd två gånger med cirka 1 år mellan obsarna, och ugglan i Svartedalen är också sedd två gånger med några månaders mellanrum. Kommer de fortsätta hänga kvar? Kommer de till och med hävda revir? Finns det fler lappugglor därute? Är det kanske till och med dags för Göteborg att få en ny häckfågel? Fundera på saken, men inte för länge, för snart börjar de ropa! # BJÖRN DELLMING ASIATISK GÄST En udda ärla i novemberdunklet fick Skådarsverige att häpna. I slutet av november är de flesta av våra sädesärlor långt söderut. Men när det den 24 november hittades en sädesärla på Getterön framgick det ganska snabbt att detta inte var någon vanlig eftersläntrare. Ärlan som födosökte i tången vid 1:a vik visade sig vara den östliga underarten masksädesärla (ssp. personata). Denna form är en oerhört sällsynt besökare i Europa med färre än 10 fynd totalt. Fågeln sågs nästföljande dag, men kunde sedan inte återfinnas. Två dagar före julafton hittades den dock på nytt. Som en lite för tidig julklapp för glada skådare sprang den omkring i strandkanten på Getterön. Till skillnad från det tidigare enda fyndet i Sverige (Öland april 2006) så var Hallandsärlan inte utfärgad och kunde därför inte riktigt leva upp till sitt namn. Underartens latinska namn, personata, betyder just mask och syftar på den vita banditmask som utfärgade fåglar har kring ögonen. Sädesärla har vidsträckt utbredning och finns i hela Europa, Asien och norra Afrika. Utbredningen sträcker sig till och med ut över Berings sund till Alaska, där det finns en liten population. Totalt finns det cirka 10 underarter. Vår svenska alba har störst utbredning och täcker hela Europa, bortsett yarrelliins brittiska öar. Masksädesärlan har sina domäner i Centralasien: från centrala Sibirien i norr till norra Indien i söder, och från norra Iran i väst till nordvästra Mongoliet i öst. En del forskare och auktoriteter inom området anser att masksädesärla, tillsammans med två till tre andra underarter, i själva verket är en fullgod art som borde separeras från sädesärla. Bland annat har studier i södra Sibirien visat att masksädesärla sällan hybridiserar med andra underarter, trots att de samexisterar i gränszoner mellan populationer. Dock har fylogenetiska studier påvisat att det är ett stort genutbyte mellan de olika underarterna, så besked om huruvida Västkusten har fått en ny art eller inte lär vi får vänta på. Klart är dock att vi har fått vårt första fynd av masksädesärla. Den sågs sista gången på nyårsafton men hittades överraskande nog några dagar senare vid Stafsingestrand, utanför Falkenberg. # JOHN ANDERSSON OTIPPAD ÄRLA FRÅN ÖSTER Bild: BJÖRN DELLMING Brandkronad i Torslandaviken OSANNOLIK VINTERART Under årets första dag hittades en brandkronad kungsfågel vid Södskärsdammen i Torslandaviken – ett unikt fynd för Göteborg då det är det första noterade vinterfyndet någonsin och sett till hela Västkusten är det mycket ovanligt med observationer vintertid. Brandkronad kungsfågel har som bekant expanderat norrut och ses nu för tiden sparsamt i vårt rapportområde under sommarhalvåret med några enstaka bekräftade häckningar, men för Torslandaviken blev januarifyndet faktiskt det andra någonsin – det första gjordes så sent som i höstas. # KARIN MAGNANDER Fortsatt tallbitsvinter LÅNGRSTANNARE Glädjande har vi kunnat konstatera att tallbitarna även efter årsskiftet håller sig kvar på våra breddgrader. En sammanställning av hela invasionsperioden kommer i kommande nummer av FpV. # REDAKTIONEN Alltjämt är masksädesärla en underart, men kan få status som fullgod art framöver. Bild: KARIN MAGNANDER Bild: KARIN MAGNANDER Fåglar på Västkusten 1/2020 7 vintern 2020 ÖKAT FÅGELSKYDD Iglekärrs tjädrar, spettar och nötkråkor har fått skyddade livsrum. I Fåglar på Västkustens ledare 1/2016 kunde följande läsas: “GOF:s fågelskyddskommitté har de senaste åren jobbat hårt med att försöka få till hänsyn i skogsbruket till förmån för fågellivet; detta med varierande framgång. Därför kändes det naturligt att stötta Iglekärrsprojektet. Iglekärrs gammelskog, om cirka 70 hektar, ligger i Ale kommun, nära Skepplanda, ungefär tre mil norr om Göteborg. Skogen är en vacker blandskog med mycket tall, gran och ek men också många andra trädslag. Iglekärrsskogen har en hög grad av kontinuitet och saknar helt spår av skogsbruk. Vid varje exkursion brukar GOF ta ut en ”naturskatt” som går till fågelskydd. Att driva ett lämpligt fågelskyddsprojekt av större dignitet på ideell väg har visat sig vara svårt, varför styrelsen beslutade att i stället ekonomiskt stötta ett befintligt projekt. GOF har därför ”köpt” fem strandtomter i södra delen av Stora Igletjärn á 10 000 kr men utan något bygglov för andra än för skogens fåglar.” Det är därför mycket glädjande att Länsstyrelsen nu beslutat om att utöka reservatet med ytterligare 13 hektar, därmed totalt 88 hektar. Då ingen överklagat beslutet har det nu trätt i laga kraft. Skälen för beslutet lyder följande: “Naturreservatet Iglekärr ligger i Risvedenområdet i Ale kommun. Risveden är en större sammanhängande värdekärna för skogliga naturvärden, där området består av ett flertal naturreservat. Naturreservatet Iglekärr, och även utökningen, utgörs av gammal barrskog med stråk av löv. Det finns en stor blandning av träd och riklig förekomst av död ved. Stora delar av området har en varierad topografi med branter och blockmiljöer. I södra delen av utökningen finns ädellöv såsom ek och ask, det finns även en hel del al nära de lodräta branterna. Med denna variation av biotoper blir mångfalden hög, det finns flera signalarter och även rödlistade arter som är beroende av naturskogsartad skog och stabilt mikroklimat för sin fortlevnad.” Artportalen visar att krävande arter som tjäder, spillkråka och nötkråka finns i området, i närheten även tretåig hackspett. Ett mycket lockande mål för en GOF exkursion! # PER UNDELAND NATURRESERVATET IGLEKÄRR UTÖKAS Bild: BJÖRN DELLMING Bild: JAN-ÅKE NORESSON När häckar den första lappugglan i Göteborgs rapportområde? Fåglar i Göteborgstrakten 2018 klar! BESTÄLL IDAG! Efter att vi kommit ikapp med utgivningen av fågelrapporterna i höstas är det nu dags för nästa årsrapport – Fåglar i Göteborgstrakten 2018. Precis som sist trycker vi en begränsad upplaga eftersom rapporterna även går att läsa på rrk.gof.nu, så vill du ha en tryckt kopia är det nu du ska beställa. BESTÄLLNING: Sätt in 80 kr på plusgiro 89 01 68-8 eller Swisha till 123 335 08 16 senast den 29 februari. Glöm inte att uppge namn, adress och att beställningen gäller FiG-2018. Utskick sker någon gång under mars. Missade du att beställa FiG-2016 eller FiG- 2017 i höstas? Vi har fortfarande enstaka ex kvar av dessa rapporter, så vill du komplettera din beställning går det bra att plussa på 80 kr per rapport och ange det i meddelandefältet. Fåglar i göteborgstrakten 2018 FÅGLAR PÅ VÄSTKUSTEN SUPPLEMENT 2020:1 gof-exkursion BÖCKER SKÖNHETENS EVOLUTION Av: Richard O. Prum Förlag: Natur & kultur Antal sidor: 500 Cirkapris: 250 kronor Darwin hade svårt att med naturligt urval förklara alla de ornament och spelbeteenden som många hannar i djurvärlden uppvisar och lanserade därför en teori om sexuellt urval. Det sexuella urvalet utgår från att ornamenten utvecklas genom partnerval; att individer har friheten att välja sin partner efter de ornament de föredrar. Dagens evolutionsbiologer är förvisso överens om partnerval, men inte för skönheten i sig utan för att ornamenten är ett bevis på individens styrka, att den lyckas överleva trots opraktiska utsmyckningar. Essensen i den ursprungliga teorin om sexuellt urval har hamnat i skymundan. I alla fall om man får tro den amerikanska ornitologi-professorn Richard Prum som i Skönhetens evolution skriver gripande om hur ”det sexuella urvalet formar djurriket – och oss”. Ett av de tankeväckande skeenden som beskrivs är sex hos änder. Det finns generellt övervikt av hanar hos andfåglar, varför honor är extra kinkiga i sitt val av partner och väljer med stor omsorg. De andhanar som inte fått någon partner är aggressiva och tvingar sig sexuellt på honorna. Honorna kämpar emot men tycks försvarslösa mot de större hanarna och skadas ofta, ibland rentav med dödlig utgång. Försedda med en 40 centimeter lång spiralformad penis som på en halv sekund fälls ut verkar det inte finnas mycket att sätta emot. Men honornas vagina har åtskilliga irrgångar och skruvar sig åt andra hållet jämfört med hannarnas organ. Honorna lyckas på så sätt försvara sig – inte mot övergreppen, men mot att ofrivilligt bli befruktade. En lyckad parning kräver samtycke – endast två procent av alla ungar har ursprung från övergrepp, trots att övergreppen utgör 40 procent av antalet parningar. Hos lövsalsfåglarna har honliga val fått andra, vackra konsekvenser och lett till vad Prum benämner ”estetisk ommodellering”. Hanarna hos lövsalsfåglar bygger lövsalar av grenar i form av majstänger, cirklar eller valv. I och runt lövsalarna placerar hannen ut en mångfald av dekorativa och färgstarka objekt. När en hona lockats dit visar hannen upp sin samling och gör uppvisningar med sång och skrin. Honorna har visat sig vara rädda för att utsättas för sexuellt tvång och därför har lövsalarna uppstått, som ett skydd som möjliggör för honan att i trygghet kunna göra sitt val. Om Prum är skicklig på att beskriva konsekvenserna av sexuellt urval för fåglar så är han minst lika skicklig när han vänder blicken mot människan. Han tecknar vår arts evolutionära historia och påvisar hur varken evolutionsbiologin eller evolutionspsykologin har varit fullt förmögen att förklara mänsklig skönhet och sexualitet. Den kvinnliga orgasmen har varit ett svårförklarat fenomen där teorierna spänt från att bättre transportera sperma till en bieffekt av mäns njutning när de får utlösning. Men kvinnliga orgasmer varken utför någon uppgift eller har uppstått som bieffekt, menar Prum. Istället har den kvinnliga orgasmen utvecklats som en följd av kvinnors strävan efter njutning för njutningens egna skull. Hela boken utgår från att strävan efter kvinnlig autonomi har påverkat evolutionen mycket mer än vad vetenskapen har velat erkänna. Prum för vetenskapligt fram något som inte kan undgå att vara en subversiv och feministisk idé. Inte helt oväntat var därför mottagandet delat då boken släpptes – från hyllningar bland kritiker och läsare till stor kritik och skepticism inom vetenskapsvärlden. Och kanske målar Prum ibland med väl breda penslar och gör onödiga generaliseringar. Men så går han också emot och kritiserar ett helt forskningsfält av evolutionsbiologer, till kamp för sin radikala idé. Skönhetens evolution är en uppfriskande, omvälvande läsning som kan rekommenderas för alla – som förklarar det som varit så svårt att förklara: skönhet. # PEDER WINDING SKÖNHETENS EVOLUTION Hos satänglövsalsfågel har honans val fått oanade, vackra konsekvenser. Bild: JOSEPH_C_BOONE BOKRECENSION 8 Fåglar på Västkusten 1/2020 H”ela bok – en utgår från att kvinnlig autonomi har påverkat evolutionen Fåglar på Västkusten 1/2020 9 vinterrundan I NNAN GRYNINGEN PÅ trettondagen, 6 januari 2020, samlades tjugosju tappra skådare runt vår eminenta ledare Uno Unger på Gustav Adolfs Torg. Uno berättade hur han hade lagt upp planerna för dagen. Det började med ett besök i fiskhamnen där vittruten syntes guppa på vågorna tillsammans med annan vitfågel. Nöjda med dagens första raritet fortsatte vi till Torslandaviken och kunde där se både salskrakar, skärsnäppor och en mycket tillmötesgående svarthakad buskskvätta. Skvätte gjorde det för övrigt mest hela tiden under promenaden runt dammarna med ejder, snatteränder, bläsand, knölsvan, vigg, knipa, och storskrake. Någon brandkronad kungsfågel fick vi aldrig se, men däremot både steglitser, starar och tre större hackspettar. Från Torslanda sökte vi oss tvärs över Hisingen till Backa och spanade förgäves efter tallbitarna som hållit till på Sägengatan under de senaste veckorna. Det var för tillfället tomt i oxlarna. Nästa anhalt blev fågelmatningen vid Fridhem och inne i skogen sågs flera svartmesar, entitor, blåmesar och talgoxar. Dessutom hördes domherre och mindre korsnäbb. Efter detta besök var skymningen nära och Uno bestämde att vi fick söka strömstaren på egen hand. För övrigt rekommenderades också besök på Ljungen i Änggårdsbergen där hökugglan vanligtvis snällt visar upp sig. Uno avtackades med en applåd och vi skildes vid parkeringen. Dagens resultat summerades till 49 arter, en god början på året och tre fler än förra året. # ANNICA NORDIN VÄLBESÖKT PÅ GOF:S VINTERRUNDA gof-exkursion Torra löv samlas in under stort oväsen, men varför ta maten från daggmaskar (och björktrastar)? Samling i ottan. Steglits. Bild: MANNE STRÖMBÄCK Bild: MANNE STRÖMBÄCK Bild : OVE FERLING Bild : KARIN MAGNANDER I 24 år har Björn Zachrisson ringmärkt fåglar i Sudda på Hönö. Resultatet för 2019 blev 1 511 märkta fåglar, vilket är 122 fler än förra året. Väderförhållandena var sämre i år men trots det kunde Björn ringmärka vid 47 tillfällen, vilket var fler än förra året. De ovanligaste fåglarna i år var en höksångare och en gräshoppssångare, som dök upp i augusti. Den senare flög dessutom in i näten igen efter fem dagar, då den kontrollerades. 2018 häckade skäggmesar i området, 2019 är det mera osäkert om det förekom någon häckning. Däremot fångades och ringmärktes 16 skäggmesar. De dominerade arterna var annars lövsångare, järnsparv, blåmes och gransångare. # KERSTIN HIRMAS Bild: KERSTIN HIRMAS 24 MÄRKESÅR I SUDDA Salskrakar.

Kategorier
#1/2020 Fågellokaler

Oas att spana in – här rastar otippade gäster

FpV nr 1/2020, s. 10-13

Stig Fredriksson

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

fågellokaler 10 Fåglar på Västkusten 1/2020 T RÄDGÅRDSFÖRENINGEN, gemenligen kallad Trägårn, mitt i centrala Göteborg betraktas knappast som en fågellokal. Vintern 2016 satt dock kattugglorna i en gammal hästkastanj vid ingången och visade upp sig för en häpen menighet. Då blev detta plötsligt en fågellokal och de flesta som passerade blev genast fågelskådare. Ugglorna finns kvar men har valt andra platser att vila dag på. Parken har ett stolt fågelförflutet, vit stork häckade 1872 och det tredje fyndet av stäpphök i Sverige gjordes 1853. Hon sköts, som man gjorde på den tiden. Trädgårdsföreningen är Göteborgs äldsta park. Staden växte och behovet av en park där borgerskapet kunde flanera och frottera sig med varandra blev allt mer uppenbart. Carl XIV Johan och Kungl. Maj:t gav sitt nådiga bifall 28 september 1842 – parken låg på de gamla fästningsvallarna. Franska ideal styrde trädgårdskonsten, naturen skulle tuktas, med strama linjer och klippta träd. Parken var inte till för alla, borgarna ville vara i fred. En liten inträdesavgift borgade för detta. PARKEN Denna park var inte bara till för rekreation. Den blev snart berömd för sina plantskolor, där rosorna lyser starkast. Där syns också det franska stilidealet tydligast. Här finns en inomhusträdgård, ett orangeri, att besöka året om, ett arv från tiden före dagens flyg och far. Den är inrymd i Palmhuset, ett praktfullt kristallpalats invigt 1878, en mekanolåda av stål och glas. På 1970-talet ville beslutsfattarna placera Göteborgsoperan i denna lilla park. Det vållade protester, frågan avgjordes 1981. Parken är 8,5 hektar, men känns större än så. Trafiken finns där alltid, även om elbilar och tyst asfalt kommer. UTFORSKARNA I början av januari 2019 hade Vardagsaktivisterna i GOF en vandring på plats. Jag insåg då att denna park hade jag hittills i stort sett negligerat. Databasen Artportalen, upplagd av Naturvårdsverket anlitades. Där rapporteras växter och djur, inte minst fåglar. En sökning visade att jag var i gott sällskap; här rör sig få fågelskådare. I medeltal rapporteras runt 50 fågelarter årligen, totalt har 101 arter rapporterats 1958–2018. Detta är ett högst mediokert resultat. Totalt har visserligen hela 216 personer lagt in 8 416 rapporter om fåglar i Trägårn 1959–2019, men bara fem skådare svarar för 91 procent av lokalens rapporter! Vi tackar alltså Alicia Ayestaran, Bo Brinkhoff, Carl Jyker, Andreas Skyman och Ulf Persson för detta. Utan deras flit hade vi inte vetat mycket om fåglarna i denna park. Och jag beslöt att ge parken en chans, har gått på upptäcktsfärd här under året som varit. Inte kunde den väl jämföras med Slottsskogen … eller, varför inte? BASINNEHÅLLET Fåglar som uppskattar gräsmattor och vad som finns där trivs här. De får stå ut med människor Få fågelskådare spanar i Trädgårdsföreningen. Utöver en magnifik rosenträdgård, orangeri och kaféer finns faktist en hel del fågel. Som stenknäck, forsärla och silltrut. Udda rastare som göktyta och ringtrast kan också dyka upp. TEXT & BILD : STIG FREDRIKSSON NATURSTIG1@GMAIL.COM OAS ATT SPANA IN HÄR RASTAR OTIPPADE GÄSTER fågellokaler Prydnadsäpplen loc kar blåmesar. P”arken b är på ett stolt förflutet. Vit stork häckade här 1872 Fåglar på Västkusten 1/2020 11 trädgårdsföreningen Kattuggla – allas favorit i februarimars 2016. Gamla och unga ringduvor samsas på bokens golv Torra löv samlas in under stort oväsen, men varför ta maten från daggmaskar (och björktrastar)? I Trägårn har man alltid det granna Palmhuset i fonden. Gräsandshonan litar på att människor i parken är snälla mot andungar. fågellokaler 12 Fåglar på Västkusten 1/2020 på nära håll, men det tycks inte vara något problem. Björktrastar, ringduvor och starar med sinsemellan olika matvanor (daggmask, bokollon och småkryp) samsas på parkens gräsmattor. Matfriare som fiskmåsar och olika trutar samlas runt picknickfolket. Gråsparvar har ett stabilt bestånd i parken, sommartid finns de i buskage nära gårdsserveringen med sina brödsmulor. Pilfinkar är färre men finns. Ibland sker snedsprång; sommaren 2016 sågs en hybrid mellan pilfink och gråsparv vid Rosencaféet. Under vinterhalvåret tillkommer en del pilfinkar, men också blåmesar och talgoxar; fågelmatningen lockar. Och i parkens fågelholkar bor mesar, starar och pilfinkar, noggrant undersökta av Ingvar Nordin. År 2002–2008 ringmärkte han 420 ungar i 94 bon. Annika Nordin har återupptagit ringmärkningen 2019. JÄMFÖRELSEN Vad gäller vissa bofasta fåglar kan Trägårn verka vara ett fågelfattigt ställe. Våra vanligaste småfåglar lövsångare och bofink saknas nästan helt som häckfåglar. Det gäller också för koltrast, rödhake, svarthätta och gärdsmyg. Här är ont om skyddande buskage, sammanhängande skogar och träd med läckra bär. I en del buskage täcker träflis marken, det minskar ogräset men gynnar inte småkryp. Kontrasten mot en annan stadspark, Slottsskogen, är uppenbar. En del av förklaringen ligger förstås i storleken, Slottsskogen är 16 gånger större vilket förstås spelar in. MÅSARNA Fiskmåsens invandring till staden är välkänd och inte alltid uppskattad. Måsar är så himla morgonpigga. Häckning konstaterades här först 2010, därefter nästan årligen. Den bor på hustaken och 2010 byggde två par uppe i träd. De parar sig oblygt uppe på taken och tar god tid på sig. De ylar glatt medan de håller på, den som inte vet vad de gör tycker bara att de skränar. De skulle bara veta. Någon månad senare vankar fiskmåsungar omkring nere i parken och tigger mat. Silltrut har börjat söka sig in i staden på senare tid. En dag när gräset nyligen hade blivit klippt gick plötsligt flera silltrutar och havstrut på den Följ fågellivet via Band På Band finns gruppen Trädgårdsföreningens fåglar. Där kan vi berätta om fåglar vi ser här. Följ mig också på naturstig.blogspot. com. Rosorna glöder i sommarskymningen. Fåglar på Västkusten 1/2020 13 trädgårdsföreningen nyklippta ytan. En av silltrutarna var färgmärkt, det visade att den kom från Nidingen. KRÅKORNA Något par av kråka, kaja och skata bor i parken. Hos dessa arter matar hanen honan under äggläggningen, något som båda tjänar på. Honan tigger på samma sätt som en hungrig unge, hanen kan inte motstå denna begäran. Kajorna flockas vintertid runt fågelborden, de håller mest till på marken där de plockar fallna solrosfrön. Ibland fyller de på markförrådet genom att tackla fröautomaten så att frön rinner ut. Kråkfåglar kan vara påhittiga. DUVORNA Ringduvorna har något halvdussin bon i parken. Vissa vintrar övervintrar också hundratals ringduvor här, allt efter bokens fruktsättning. Bokollon är duvornas favoritmat. Denna vinter har flera hundra ringduvor stannat kvar och dissat den längre flygturen till Spanien. Mest satt de i trädkronorna, när de gick ner och provianterade ser man att en stor del av fåglarna var årsungar. Tryggheten i staden lockar, hit in vågar sig inte duvhök lika ofta. Men den finns här – på Nyårsdagen låg en fjäderhög efter ringduva helt öppet på en av gångstigarna. Och nattetid är parkens grindar låsta. TRASTARNA Här finns inte så många bärträd, men det finns träd med miniäpplen uppskattade och skattade av mesar, trastar och stenknäck. Björktrastarna har dessutom reservlösningen att patrullera gräsmattor efter mask. Hundratalet fåglar anländer i december, det påminner om gamla tider. Då kom de förbi i stora flockar samtidigt med den första snön och fick det passande namnet snöskata. Nu är allt förändrat; trastarna finns här året om, i denna park häckar nu halvdussinet par. Och snön kommer en vecka i februari. Stenknäck hörs ofta locka i trädkronorna med sitt vassa lockläte utan att synas, men hoppar också omkring inne i buskagen nere på marken. Här finns inte så mycket vegetation att gömma sig i. Ibland plockar den miniäpplen. ÄNDERNA Vatten i en park ökar den biologiska mångfalden. Vallgraven är året om en tillflykt för gräsänder, som vanligt fler hanar än honor. Ofta finns också storskrakar och någon storskarv. Och forsärlan fick ungar här 2011. Gräsand får ungar här varje år, på senare år har flera honor med ungar setts. År 2019 räknades fem kullar med i genomsnitt 5,4 ungar första gången de sågs, ett par dagar gamla. Första honan låg på bo i Rosencaféet i mars, änderna här är betydligt tidigare än deras fränder i Slottsskogen. Premiärtider för honor med nykläckta ungar har varit 18/3 2018 och 2012 redan 13/2! Staden värmer. Detta förhållande kunde vara värt en noggrannare undersökning. DELLOKALER Parken är så liten att det knappast behövs särskilda tips om var man ska gå. Buskagen längs Nya Allén har dock lite mer av olika små träd och buskar. Stenpartiet är också en sådan plats, där rastar småfåglar och där byggde ringduvan bo i en ädelgran. Sommartid finns där en liten damm som är ett välbesökt fågelbad. Alldeles framför detsamma finns en välplacerad parkbänk, tips till fotografer. Här gömde sig kattugglan en dag tills de små fåglarna såg den. Då flög den bort och gömde sig i skorstenen på taket till Direktörsvillan. POTENTIAL Trägårn är en liten grön oas mitt i stenstaden. På resan stannar en del fåglar på passagen någon dag, sällan längre. Vill man se dessa celebriteter gäller det att se till att det blir många besök. Parken ligger bra till för den som har ärenden i city, med kollektivtrafikens hållplatser på nära håll och bilparkering på Heden. Under årens lopp har göktyta, törnskata, hornuggla, buskskvätta, ringtrast och smådopping noterats rasta, medan trana, fiskgjuse, blå kärrhök och råka bara flugit förbi. Nya arter det senaste året var näktergal, backsvala och tallbit. Detta är som alla vet en mycket vacker park. Vad gäller blomster och fjärilar är parken vid rätt årstid svår att överträffa med sin rosenträdgård och sina blommande kamelior. Här trivs cafégäster, joggare och resenärer som väntar på nästa tåg. Efter 178 år finns parken fortfarande kvar. Numera är inträdet slopat, alla får komma hit. Vi lever i en ny tid med en större jämlikhet mellan människor. Och jag har fått en ny favoritpark. Välkommen också du. # Även tistelfjäril kan l anda i Trägårn. N”ya arte r det senaste året var näktergal, backsvala och tallbit

Kategorier
#1/2020 Naturupplevelser

Sandbergs sida – En vanlig höstförmiddag

FpV nr 1/2020, s. 14-15

Pär Sandberg

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

Betraktat 14 Fåglar på Västkusten 1/2020 V I SATT PÅ sträckfågelpost en vanlig höstförmiddag i kanten av det halländska jordbrukslandskapet. Fast enbart färgerna runtomkring hade räckt och det visste vi. Gulorange, cigarrbladsbrunt, sepia, ockra och här och var fanns lite grönt kvar på blad i träd och buskar, de löv som ännu inte gett upp, trots minusgrader under något dygn för tre veckor sedan. En vanlig höstdag, förutom att varfågeln satt på en ledningstråd, trots att det fanns gott om buskar i landskapet, varfågelbuskar. Då och då bytte fågeln position på ledningen, parerade skickligt kastbyarna, lät sig böjas med en aning och föll lite framåt för att behålla balansen. Som en dam ute på stan med handen ovanpå på hatten i kulingen. Så plötsligt, när vi tittar upp från matsäcken sitter den åtta, nio meter framför oss på en liten röd brandpostskylt med beteckningen 1.0. En varfågel, en norrlandsgäst som tar posto på en liten röd 1.0-skylt bara några meter framför oss. Varför undrar vi och ser hur den gråsvartvita laniidaerepresentanten kämpar för att hålla balansen. Så flyger den iväg, försvinner tätt utefter marken som varfåglar inte brukar göra. Kanske hade den sett tillräckligt, det fick räcka. En varfågel en vanlig höstdag, som uppträdde som om den inte visste om att den var en varfågel, ännu. Till höger om oss hade en tornfalk flugit fram och åter över hästhagen, men ryttlade nu mot vinden som en tornfalk skall göra. Inte minst en vanlig höstdag. Troligen var det samma orädda individ som tre veckor tidigare hade kommit ovanligt nära, till synes obekymrad över kameralinsen som pekade mot den. En bra bit bort över slätten vid den röda ladan och silon flög ytterligare en tornfalk. Den tegelröda ryggen lyste till då och då trots avståndet. En hane enades vi om. – Men vart tog den vägen nu? – Vet inte, hittar den ingenstans i luftrummet. – Hade varit fint om den kom häråt. En grann hanne med grått huvud och prickarna synliga på ryggen är inte fy skam. Efter ett tag hittar vi den med hjälp av tub- SANDBERGS SIDA EN VANLIG HÖSTFÖRMIDDAG TEXT OCH BILDER: PÄR SANDBERG PARSANDBERGVBG@GMAIL.COM Sandbergs sida Fåglar på Västkusten 1/2020 15 kikarna. Falkhanen har landat längst ut på ladugårdstaket och står nu i hängrännan så att endast huvudet är synligt. Där finns tydligen något att äta, av huvudrörelserna att döma. En tornfalkhane i ockra och stålgrått i en takränna på en stor röd lada ute på den vida slätten en vanlig kulört höstdag i oktober innan löven släppt taget och dalat ner. Förmiddagens enda sparvhök kom smygande tätt, tätt över den plöjda marken, på stenfalksmanér. Men några rappa vingslag, glid, vingslag igen, återigen glid, avslöjade den som sparvhök. Till slut tog den i alla fall höjd och steg över den breda ändmoränen med ekar och bokskog på krönet. Precis samma sak gjorde ett 30-tal sånglärkor som vi strax därefter siktade, också de tätt över plogfårorna. Länge följde vi dem i kikarna, de lätt bulliga kropparna med de kraftfulla vingslagen och den korta stjärten. Jo, de sträckte de också, de var på väg nu, till skillnad från de flockar som flera veckor tidigare vimlat runt fram och åter över höstsådden därute. Även sånglärkor ger sig av till sist. Några dagar senare noterade vi en flock på drygt tusen ringduvor högt upp, på väg söderut. En oval väl sammanhållen flock som med grunda vingslag rörde sig som en långsam målmedveten zeppelinare, en enda stor kropp mot samma mål. Detta hände också under en helt vanlig kulört höstdagförmiddag. #

Kategorier
#1/2020 Fågelskydd Ringmärkning

Märkning på hög nivå – Ännu en lyckad häckning

FpV nr 1/2020, s. 16-19

Anna Lena Ringarp

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

fågelskydd 16 Fåglar på Västkusten 1/2020 fågelskydd Med fotjärn och rep svingar sig Bjarne Modigh mot toppen av en högvuxen bok. Tre kaxiga halländska havsörnar ska få varsin fotring. Trots artens återhämtning är miljögifternas påverkan långt ifrån över. TEXT: ANNA LENA RINGARP ANNALENA.RINGARP@GOF.NU MÄRKNING PÅ HÖG NIVÅ – ÄNNU EN LYCK AD HÄCKNING VI TRÄNGER OSS igenom täta snår av ung bokskog en morgon sent i maj. Den gamla skogen runt om står redan fullt utslagen, i ljus grönska. Det är till ett av de höga träden, uppe på en kulle, vi är på väg. Där häckar, för andra året i följd, ett havsörnspar – idag är det dags för ringmärkning av ungarna. Hur många de är vet vi inte, men två ungar har kunnat observeras i boet samtidigt, långt bortifrån genom en glipa i lövskogen som försynen lämnat öppen. Nu är vi framme vid målet, ett högt men ganska slankt bokträd. Där, kanske tjugo meter upp, syns boet som en enorm, tät klump av kvistar. Nere från marken ser vi inte skymten av någon fågel, vare sig i luften eller i boet. RINGMÄRKAREN BJARNE MODIGH går till verket och vi andra ser förundrade på. Han spänner på sig benjärnen med krokar som biter sig fast i stammen när han påbörjar klättringen. Runt sina handleder har han lindat ändarna av ett rep som löper runt trädet. Det kan han lossa och ta sig förbi grenar han stöter på längs vägen upp. Med växelvis rep- och krokförflyttning tar han sig förbluffande snabbt upp till boet. Där säkrar han sig med en rem runt midjan och tar fram en liten väska med det han behöver: en grov ståltråd med en böj i änden som han kan hiva in ungarna med, ringarna som är stadiga saker just för havsörnar, en tång att försluta dem med och anteckningsblock. – Ett lite småbesvärligt träd, säger Bjarne, fast inte det värsta jag sett. I trettio år har han ringmärkt rovfåglar över hela landet, så han borde veta vad han talar om. Medan Bjarne arbetar med ungarna, står fotografen Mikael Johansson nedanför och styr sin drönare runt boet. Proceduren där uppe går snabbt, efter ungefär tjugo minuter firar Bjarne ner sig. Det fanns tre stycken, till synes jämnstora, ungar i boet, får vi reda på. Senare får vi också veta att de två havsörnskullar som Fåglar på Västkusten 1/2020 17 2019 ringmärktes i Halland båda fick ut tre ungar. – Havsörnsungar är väldigt uppmärksamma på ens hand, berättar Bjarne. Han tycker att kullarna kan uppvisa lite olika personlighet. En del ungar ser extra misstänksamma ut och kan försöka bitas, men de är inte på långa vägar så besvärliga som falkungar kan vara. Man behöver heller inte vara rädd för attack från föräldrarna som alltid håller sig på avstånd under ringmärkningen. En film som Bjarne tog uppe i boet vid ett annat ringmärkningstillfälle visar i närbild hur två havsörnsungar klapprar med sin stora mörka näbbar. De har hunnit bli riktigt stora under sina ungefär tio veckor, och ser på något vis rörande ut – både kaxiga och rädda på samma gång. I DET LILLA GÄNGET PÅ MARKEN står ringmärkarveteranerna Bo och Sonja Kanje från Varberg. Det var de som 2018 upptäckte boet vi står under, det bo som föräldraparet valde att ta i bruk för andra året i följd. – Jag tycker stammarna på bokarna är annorlunda nu, säger Bo. De har ett lavlager som inte fanns när jag började ringmärka i början av 1960-talet. Då var stammarna slätare. Kan det vara ett resultat av klimatförändringarna? Kanske klimatet också bidragit till att bokarnas ollonår kommer tätare än i de sjuårsintervaller som man brukade tala om. Han berättar hur han tog sig upp till sitt första ormvråksbo utan fotjärn. – Jag fick klämma omväxlande med ben och armar. Där uppe låg fyra fina ormvråksungar. Just denna klättring blev inledningen till ett långt ormvråksprojekt för Bo och Sonja. – Det boet låg i en bok i skogskanten, ett ställe där man inte väntar sig ett ormvråksbo. Det fanns liten kunskap om ormvråkars häckning och vi bestämde oss för att studera dem i fem år. Det blev 35 år! Havsörnsungar är respektingivande redan vid 10 veckors ålder. Dock är de långt ifrån lika besvärliga som falkungar, tycker Bjarne Modigh som ringmärkt häckande rovfågel sedan 1960-talet. Ett lite småbesvärligt träd, fast inte det värsta jag sett Bild: MIKAEL JOHANSSON märkning på hög nivå fågelskydd 18 Fåglar på Västkusten 1/2020 Under dessa år letade Bo och Sonja bon under vinterhalvåret och ringmärkte ungar under våren. Något år blev det så många som 71 kullar och som mest 123 ungar. Också kattugglors häckning ingick i studien. Det blev många hundra holkar att sätta upp och besöka årligen. Nuförtiden besöker Bo och Sonja drygt 500 bon och holkar varje vår, men förr om åren var det ännu fler, berättar de. MEN TILLBAKA TILL HAVSÖRNARNA i den halländska bokskogen – det finns många obesvarade frågor om havsörnars häckning och för oss på Västkusten finns det alldeles egna frågeställningar. Det är rovfåglar som, med sin position högst i näringskedjan, i många år gett oss signaler om miljögifter i naturen. Och det är ett mångårigt arbete med att värna bon och förbjuda miljögifter som DDT, PCB, dioxin och kvicksilver, vilket räddat pilgrimsfalken i Sverige och bidragit till dagens starka bestånd av kungsörn och havsörn. Femtio år tillbaka i tiden, på 1970-talet, var läget ett helt annat – då var havsörnen nära en kollaps i Sverige med bara 50-talet par. Idag finns den överallt i landet. Nu ser vi havsörn vid kusterna norr och söder om Göteborg och ibland över själva staden, och vi kan se dem i stora antal vid matningen på Getterön i Varberg. Man räknar med att det finns runt 800 häckande par i Sverige just nu, och matningarna behövs inte längre. De som finns kvar är inte helt oomstridda. MEN MEDAN ARTENS ÖVERLEVNAD tycks räddad, finns det stora variationer i havsörnens häckningsutbredning. Den är vanlig längs hela ostkusten, men det har tagit tid för den att återetablera sig med häckning på vår sida landet. Först 2001 kom den tillbaka till Vänern, idag finns det minst 20 par runt sjön. Bohuslän fick sin första häckning sedan Blyförgif tning är en mycket onödig dödsorsak Tre vaksamma havsörnsungar fanns i det lummiga halländska bokskogen denna inventeringsdag. Ringmärkta havsörnar Några nedslag i statistik om havsörnar från Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet (en titt i listorna på deras hemsida rekommenderas) Ringmärkta: Återfynd: 2010 354 2010 300 2018 414 2018 363 Bild: MIKAEL JOHANSSON Fåglar på Västkusten 1/2020 19 märkning på hög nivå 1890-talet i fjol och i Halland ringmärktes alltså två kullar 2018, med uppgifter om ytterligare några häckningar. JAG FRÅGAR BJÖRN HELANDER vad havsörnens långsamma återflytt till Västkusten kan bero på. Han var från 1971 ledare för Naturskyddsföreningens framgångsrika, nu avslutade, Projekt Havsörn. – En orsak kan vara att havsörnens ursprungliga miljö på flera håll förändrats av människan, säger han. På många naturliga häckningsplatser finns det nu störningar, som mänsklig bebyggelse och friluftsliv. Han tror att ökningen i de västsvenska landskapen kommer att fortsätta, men med fördröjning och inte i den takt man sett på ostkusten. Björn Helander varnar också för att miljögifternas påverkan långt ifrån är över. Beståndet är visserligen inte hotat idag, men det finns tecken på miljöpåverkan på ägg på flera håll i norr. Han nämner också hot som vindkraftverk, tåg och blyet från jägarnas hagel, som lagras i örnarnas byten. – Det är en mycket onödig dödsorsak, säger han, och önskar ett totalt förbud mot bly i ammunition. BJÖRN HELANDER BETONAR hur viktigt det är att ringmärkningen och rapporteringen av återfynd fortsätter. Det är på så vis man kan ha koll på hur häckningarna lyckas, vart ungarna tar vägen och hur gamla fåglarna blir och vad som händer med stammen. Förändringar kan ske snabbt, rapporteringen kan berätta om dem. Blir unga eller gamla fåglar störda eller skadade av ringmärkning? Ja, störda, men bara högst tillfälligt, säger Björn Helander och de andra jag talat med. Exakt hur de reagerar på störningen varierar med art, och ibland rent av mellan individer eller släkten. Vuxna havsörnar håller sig borta från boet under märkningen medan falkar kan vara besvärliga. Och ugglor kan vara riktigt rejält besvärliga, det har Bo och Sonja Kanje flera historier om. Så möjligen kan ringmärkningen ge bestående skador på människor, i form av ärr i pannan, men inga på fåglarna, säger de. Bland de intressanta uppgifterna man kan utläsa av ringarna, är var örnarna kommer ifrån. Det är inte alltid lokala eller ens svenska örnar som besöker de åtlar där fotografer dokumenterar dem. I STORA GÖMSLET på Getterön i Varberg håller Mikael Nord på med just detta. Hans kamera smattrar oavbrutet medan vi talar, han fotograferar havsörnarna som besöker matningen. Han är glad över att det senaste året gav två kullar i Varberg och han har identifierat en unge ur 2018 års kull vid matningen. Men många av matgästerna har flugit längre, han har läst av örnar som ringmärkts i hela Sydoch Mellansverige, men också en hel del från Finland. Någon av 2019 års ungar har Mikael ännu inte sett till på Getterön. Men när jag senare under sommaren förra året besöker skogen där de ringmärktes, ser jag två unga havsörnar flyga ovanför mig tillsammans med en gammal – jag tänker gärna att det var två av syskonen från boet i närheten som flygtränade med en vuxen. Och jag hoppas deras föräldrar kommer tillbaka nästa år. # Fotnot: Mikael Johansson, som tagit bilderna från ringmärkningen, har också lagt ut en liten film på Youtube, ”Ringmärkning av havsörn i Varberg 2019”, där man kan se Bjarne Modigh klättra och märka ungarna. Bo och Sonja Kanje har en artikel om 35 års uppföljning av ormvråk och kattuggla i Varberg i den vetenskapliga tidskriften Ornis Svecica, nummer 2018:2, som kan läsas på nätet. Den här havsörnen ringmärktes i Falkenberg och var ca 1,5 år när den fotograferades på Getterön år 2014 Sonja och Bo Kanje tänkte leta häckande rovfågel under fem år. Det blev 35! Bild: MIKAEL NORD Bild: ANNA LENA RINGARP

Kategorier
#1/2020 Fyndsammanställningar

Antika rariteter – Västkustfynd som överraskat

FpV nr 1/2020, s. 20-23

Rune Hixén, Ingemar Åhlund

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

fågelliv i förändring 20 Fåglar på Västkusten 1/2020 fågelliv i förändring Natthäger, jungfrutrana, stortrapp … Historiskt har Bohuslän bjudit på fågelarter nutida skådare bara kan drömma om. En djupdykning i museisamlingar visar på sällsamma fynd redan under 1800-talet. TEXT: RUNE HIXÉN & INGEMAR ÅHLUND RUNE.HIXEN@OUTLOOK.COM & INGEMAR55AH@YAHOO.SE ANTIKA RARITETER VÄSTKUSTFYND S OM ÖVERRASKAT En jungfrutrana sköts vid Bö, Skee, Strömstad 5 maj 1874 K ANSKE HAR DU sett dem någonstans, uppgifterna om enstaka äldre fynd av stortrapp, natthäger och några andra mycket exklusiva arter i vårt landskap. Men få har nog koll på exakt vad som ligger bakom de knapphändiga raderna i diverse listor om dessa fynd, och det är nog inte många som har sett de monterade exemplaren i museerna. Vi tyckte därför det var dags att presentera några av de intressantaste fynden i ord och bild. Ända fram till början av 1960-talet kunde en sällsynt fågel skjutas för att fyndet skulle beläggas. Många rariteter som påträffades innan dess återfinns därför som skinnlagda eller monterade exemplar i museer runtom i landet, och Bohuslän har naturligtvis sin beskärda del. Här följer en kavalkad av några utvalda arter, varav tre (ökenlöparen, vattensångaren och kungsfågelsångaren, samtliga är förstafynd för landet) redan presenterats i Fåglar i Bohuslän nr 2/2006, men då inte i bild. Vi tackar respektive museum för fotobidragen. JUNGFRUTRANA Grus virgo En hona sköts vid Bö, Skee, Strömstad 5 maj 1874 av Hans Otto Böhlén, som bodde på gården Bö. Han skänkte sedermera fågeln till Strömstads museum. Tyvärr finns exemplaret inte längre kvar, då det förstördes när delar av museets samlingar brann upp. Det enda som återstår är en notering i museets liggare. Detta var blott andra gången arten påträffats i landet. Kataloguppgift: Strömstads Museum. Katalog A. (trol. upprättad omkring år 1878–1880). ”366. Grus virgo – hona – Skjuten vid Böö i Skee. G(åva) af H (handlanden?) Otto Böhlén.” STORTRAPP Otis tarda En adult hane påträffades skadad vid Kil, Valla, Tjörn 8 maj 1877, och lämnades in till dåvarande Uddevalla Museum. Numera ingår exemplaret i Bohusläns Museums samlingar (Acc nr UM3804). Arten häckade enligt samtida kä llor på Skanörs ljung och på sandfält vid Kristianstad i Skåne fram till mitten av 1800-talet (SOF. 2002. Sveriges fåglar. 3:e uppl.) När den bohuslänska fågeln anträffades fanns stortrappen alltså inte längre bland landets häckande arter. PURPURHÄGER Ardea purpurea Fynd nr 1: En adult hona sköts vid Larsered, Säve, Hisingen 18 november 1882. Fågeln köptes in av Göteborgs Naturhistoriska Museum, som skeletterade exemplaret (Av su: 1806; Coll an: 1784; ID: 960). Den exakta lokalen kunde inte fastställas förrän i juli 2017, då vi på museet hittade fyndet på antika rariteter Fåglar på Västkusten 1/2020 21 sidan 1 i katalogen Gåfvor och inköp sedan 1882. Tidigare var det osäkert om fågeln skjutits i västgöta- eller bohusdelen av Hisingen. Detta var andra gången arten påträffades i landet. Fynd nr 2: En ung hona sköts på sydvästra Tjörn 17 oktober 1891, och exemplaret skänktes till Göteborgs Naturhistoriska Museum (Av su. 2452; ID: 961). Fyndet var det tredje av arten i Sverige. ÖKENLÖPARE Cursorius cursor En 1K hane sköts på Rörö, Öckerö 26 oktober 1905. Händelsen beskrivs av L. A. Jägerskiöld: ”Fågeln i fråga, en ung hane, sköts af en allmogeman på Rörö i Göteborgs norra skärgård den 26 okt. detta Bild: GÖTEBORGS NATURHISTORISKA MUSEUM Bild: GÖTEBORGS NATURHISTORISKA MUSEUM Bild: LUNDS UNIVERSITETS BIOLOGISKA MUSEUM Småtrapp, ett Torslandafynd 1910. Den unga natthäger som fälldes på Skaftö 1907 var fynd nr 2 i Sverige. Ökenlöparen sköts ”af en allmogeman på Rörö 1905”. fågelliv i förändring 22 Fåglar på Västkusten 1/2020 år [1905]. Den hade då vistats där några dagar samt visade därunder så godt som ingen skygghet. Skytten, som brukade lämna sällsyntare fåglar till jägar C. Sandsten, hade lagt märke till fågelns på undersidan svarta vingar och nedlade den för Sandstens räkning. Denne såg genast att ett sällsynt fynd förelåg samt hembjöd ökenlöparen åt Göteborgs museum. Här har den långväga gästen funnit ett hem.” Detta var första fyndet i landet, och därefter har bara ytterligare två gjorts, nämligen 1 ex (som också sköts) vid Ängelholm, Skåne 16 oktober 1933 och 1 ex vid Ottenby, Öland 4–5 september 1942. Exemplaret förvaras på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Acc su: 2770 (ID: 2648). NATTHÄGER Nycticorax nycticorax En 1K hona sköts av Erik Alqvist på Skaftö, Lysekil 14 oktober 1907. Alqvist skänkte fågeln till Lunds universitet, och han beskriver händelsen så här: ”I tanke att det kan vara af intresse ber jag att härmed få meddela, att jag den 14 oktober detta år [1907] på Skaftö i Bohuslän under rapphönsjagt för min stående pointertik i en liten och tämligen högt liggande furudunge fick upp och sköt en natthäger (Nycticorax nycticorax) årsunge.” Detta var andra gången arten anträffades i Sverige, vilket Alqvist också senare kommenterade: ”I Sverige är han förut fälld endast en gång (11/11 1863, Kinberg) vid Silfåkra i Skåne. Det nu skjutna exemplaret, i likhet med förutnämnda fall en ungfågel, förvaras liksom Silfåkrafyndet i Lunds universitets zoologiska samlingar.” Nästa svenska fynd av natthäger gjordes inte förrän 1970. Fågeln från Skaftö förvaras på Lunds Universitets Biologiska Museum: L907/3013. SMÅTRAPP Tetrax tetrax En hona sköts av hemmansägaren Hans Pettersson på hans gård Hästevik, Torslanda, Hisingen 19 november 1910. Exemplaret köptes in av Göteborgs Naturhistoriska Museum. Detta var fjortonde gången arten påträffades i landet. Fyndets acc nr är Av su: 3505 (ID: 1619). VATTENSÅNGARE Acrocephalus paludicola En 1K fågel hittades död nedanför fyren Pater Noster på Hamneskär, Klädesholmen, Tjörn 13 oktober 1915. E. Lönnberg beskriver händelsen som följer: ”Den 13 oktober på morgonen träffade fyrmästaren Axel Lindberg bland den mängd fåglar, som under En småtrapp sköts av hemmansägaren Hans Pettersson på hans gård Hästevik, Torslanda 1910 Bild: BJÖRN DELLMING Bild: BOHUSLÄNS MUSEUM Den gigantiska stortrappen ser man enklast i södra Europa numera – som här i Extramadura, Spanien. Men anno 1877 hittades en ensam hane av denna art i Kil, Valla, på Tjörn. Fåglar på Västkusten 1/2020 23 antika rariteter natten fallit som dödsoffer vid Pater Nosterfyren, en liten fågel, som han ej kunde erinra sig att ha sett förut. Med berömvärd vakenhet insände han denna fågel till Riksmuseum, där det visade sig vara en värdefull nyhet för vår fauna. Det var nämligen en vattensångare …” Detta var första gången arten påträffades i Sverige; nästa fynd gjordes inte förrän 1942. Fyndets acc nr på Naturhistoriska Riksmuseet är NRM 570030. KUNGSFÅGELSÅNGARE Phylloscopus proregulus Det här fyndet har vi ältat många gånger tidigare i Fåglar i Bohuslän, men vi har aldrig kunnat visa något foto av det monterade exemplaret. För fullständighetens skull tar vi med beskrivningen av hur fyndet gick till: ”Konservator Johan Börjesson-Eld i Fågelviken var sysselsatt med monteringsarbete, då han den 22 oktober 1957 vid 9-tiden på förmiddagen genom fönstret lade märke till en liten fågel i en gullregnbuske (Laburnum) i trädgården. … Fågeln sköts och Börjesson upptäckte samtidigt ytterligare två exemplar av samma fågelart i häcken som kantar trädgården.” Börjesson skänkte för övrigt fågeln, som han monterat själv, till Vänersborgs Museum. Fyndets acc nr är VM 8557. Som väl alla känner till var detta första gången arten påträffades i landet. Nästa bohuslänska fynd gjordes inte förrän 2 december 1986, då ett exemplar sågs på Hönö. # Litteratur Ahlén, I. 1958. Kungsfågelsångaren (Phylloscopus proregulus) anträffad i Bohuslän. Vår Fågelvärld 17: 331-334. Alqvist, E. 1907. Natthäger skjuten i Bohuslän. Svenska Jägareförbundets Nya Tidskrift 45: 348. Alqvist, E. 1908. Natthägern. Svenska Jägareförbundets Nya Tidskrift 46: 36-41. Cederström, C. 1876. Anteckningar om norra Bohusläns Vertebrat- fauna. Öfversigt av Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 1876. N:o 4. Sid 57-68. Stockholm. (Jungfrutrana) Kolthoff, G., Jägerskiöld, L.A. 1898. Nordens fåglar. Stockholm. Lindblad, J.W. 1874. Notiser och hogkomster. Svensk Juristtidning 12: 95-107. (Jungfrutrana) Lönnberg, E. 1915. Vattensångaren, Acrocephalus aquaticus GMELIN, en för Sveriges fauna ny fågelart. FoFl 10: 210-211. Jägerskiöld, L.A. 1911. Berättelse rörande Göteborgs Musei zoologiska afdelning för år 1910. Göteborgs Museums Årstryck 1911: 19-33. (Småtrapp) Jägerskiöld, L.A. 1905. Ökenlöparen (Cursorius gallicus Gmel.) skjuten i Sverige. Svensk Juristtidning 43: 301-302. Malm, A.W. 1877. Göteborgs och Bohusläns fauna. Ryggradsdjuren. Göteborg. (Stortrapp) Strömstads Museum. Katalog A. (Trol. upprättad omkring år 1878–1880). (Jungfrutrana) Vattensångare. Fyndplats: Pater Noster, 1915. Jungfrutranan, skjuten vid Skee 1874, brann upp. Men denna fyndnotering finns kvar. Purpurhäger – som färgstark adult i nutid och som diskret bruntonad ung hona, skjuten på Tjörn 1891. Kungsfågelsångaren, upptäckt i Fågelviken, Härnäset, Bro socken, Lysekils kommun1957, blev landets första. Allt tack vare en uppmärksam konservator. Bild: BJÖRN DELLMING, GÖTEBORGS NATURHISTORISKA MUSEUM Bild: VÄNERSBORGS MUSEUM Bild: NATURHISTORISKA RIKSMUSEET

Kategorier
#1/2020 Artporträtt

Nordsångare – Sen, välkamouflerad långdistansare

FpV nr 1/2020, s. 24-27

Hampus Lybeck

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

AArrtspaningtspaning 24 Fåglar på Västkusten 1/2020 Bild: STEFAN HAGE Artspaning FRÅN FÖRRA NUMRETS sydsvenska vassar förflyttar vi oss nu med raska steg mot fjälldalarnas krumma björkar och videkantade vattendrag. Visserligen var det inte alls så länge sen vi kikade på en tätting, men så är också nästan hälften av världens fågelarter tättingar. Ganska många, i synnerhet i tempererade områden, är dessutom som vårt studieobjekt diskret kamouflagegröna. Eller ja, tempererade och tempererade – påfallande ofta tillbringar ju även svenska häckfåglar halva året eller mer på tropiska breddgrader. NORDSÅNGAREN, SOM DET HÄR skulle handla om, är på den punkten således något av en extremist. Liksom en hel del andra fåglar som häckar längst norrut angör de häckningsområdena senast på året. Nordsångaren, där hela världspopulationen med bestämdhet tar vinterkvarter i Sydostasien, blir i ytterkanterna av utbredningen en av de tättingar som flyttar längst i världen, så den dimper inte ner i Lappland förrän vid midsommar. Därefter dryper den av igen redan i mitten av augusti. Och till skillnad från merparten av seriens tidigare fåglar, som går att se inom vårt rapportområde åtminstone del av året, så gör nordsångarens val av sträckrutt att det är en utsökt sällsynt händelse att få se en sådan i södra Sverige. I Artportalen finns exakt noll fynd från Göteborgstrakten, tre från Halland och sex från Blekinge. Noteras bör förresten att flera av de sydliga sträckfynden är gjorda i september–oktober, långt efter normal sträcktid. Dock har Storbritannien, som rimligen ligger ännu mer fel, totalt drygt 200 fynd sen man började räkna. ARTEN BESKREVS 1858 SOM Phyllopneuste borealis utifrån ett exemplar insamlat vid Ochotska havets norra strand. 1881 noterades så det första fyndet i Sverige, närmare bestämt i Karesuando och 1916 konstaterades häckning första gången. Under 40- och 50-talen blev Abiskotrakten något av artens kärnområde i Sverige, medan man under senare tid har allt fler fynd runt Ammarnäs och Tärnaby, möjligen beroende på högre ornitologisk aktivitet. Uppskattningsvis är den svenska stammen inte mycket mer än 100 par, vilket skall jämföras med Norges uppemot 500 och Finlands 1 000–5 000. Bortsett från att det förefaller mysigare i Finnmark än på svensk botten, så kan man alltså se att vi återigen har med en randpopulation att göra, men inte dess nordliga extrem, utan dess västliga. Som ytterligare jämförelse kan nämnas att populationen i europeiska Ryssland förmodas uppgå till runt en miljon par. FÅR MAN TRO ROSENBERG så ligger nordsångarens ursprungliga kärnområde någonstans i centrala Sibirien, alltså lite längre västerut än där den första gången insamlades. Därifrån har arten så småning- Nordsångaren drar årligen från vintervistet i Sydostasien till våra nordligaste fjälltrakter – en sträcka på drygt 1000 mil. Med sin aviga sträckrutt tillhör den de riktigt svårsedda – i synnerhet i våra trakter. TEXT: HAM ,P US LYBECK HAMPUS.LYBECK@GOF.NU NORDSÅNGARE – SEN, VÄLKAMOUFLERAD LÅNGDISTANSARE nordsångare Först runt midsommar brukar nordsångaren anlända till häckningsområdet i norra Lappland. Fåglar på Västkusten 1/2020 25 Bild: TOMAS LUNDQUIST/N Artspaning 26 Fåglar på Västkusten 1/2020 om spridit sig i öst-västlig riktning och till sist alltså nått fram till Skandinavien. Åt andra hållet bromsades inte dess framfart som hos många andra småfåglar vid Sachalin eller Kamtjatka. Istället är nordsångaren unik som enda häckande Phylloscopus– art i Alaska (där den på Yup’ik-språket kallas cungakcuarnaq) och hela Amerika. Och hela populationen tillbringar alltså större delen av året i Sydostasien – Alaskakontingenten lär ha en förkärlek för Filippinerna. Till skillnad från många fåglar som i takt med sin spridning korrigerat sträckleden för att få kortast möjliga flygning, så tycks nordsångarna föredra att först rikta sig mot det gamla sibiriska kärnområdet, mer eller mindre rakt norr om vinterkvarteren, för att sedan stråla ut. Därav alltså att det är så sällsynt att se dem på sträck i Sverige, till skillnad från exempelvis blåhaken, som mest övervintrar i det närbelägna Indien, men kan ses på svenska sträcklokaler. Flest fynd av häckande nordsångare finns förstås i de nordligaste delarna av landet, men enstaka häckningsfynd har gjorts i Dalarna och Värmland. NÄR JAG TIDIGARE i texten påstod att många fåglar, nordsångaren inkluderad, tillbringar större delen av året i tropikerna, ja då tog jag i en smula. Det ligger betydligt närmare sanningen att de ägnar lejonparten av året till att bege sig till och från tropikerna. Det beräknas nämligen att varje dygn flygtid för en så liten fågel kräver ungefär sju dygns återhämtning, vilket ger att det tar tre till fyra månader att tillryggalägga distansen. Det i sin tur ger inte mer än några månaders ”semester” innan det är tid att åter anträda sträcket. Från Abisko till Jakarta är det drygt 1 000 mil längs det man brukar kalla fågelvägen, men riktig fågelväg innebär ju att svänga av för att slippa flyga för långt över vatten, att göra avstickare till bra rastplatser, att slå lovar kring bergsmassiv och liknande, samt som vi nyss lärt oss, instinktivt ta omvägen via Krasnojarsk, eller var nu epicentrum i nordsångarens utbredning kan tänkas ligga. NÄR SÅ DEN TROLIGEN ganska utpumpade nordsångaren angjort Abisko (eller för all del annan trevlig plats) är det inte läge att vila på sina lagrar eller lägga upp fötterna och rulla tumme. För att hinna med allt bestyr innan augustisträcket går brinner det i knutarna att få rullning på bobygget. Som vi sa förut är det en gammal sanning att nordsångaren anländer runt midsommar, men tidigaste noteringen i Sverige är så tidigt som 30 maj. Undertecknad inventerade för övrigt stenfalk i Padjelanta 2008 och de påbörjade häckning ett par tre veckor tidigare än på 70-talet, så det är inte otänkbart att andra fåglar gjort detsamma. Man kan hur som helst med ganska gott fog sluta sig till att nordsångaren vill ha ungarna kläckta lagom till att myggsvärmarna börjar tätna, så att även nästa generation får mat så de växer snabbt och hinner komma iväg ordentligt innan det blir höst i fjällen. SOM HOS MÅNGA ANDRA lövsångarsläktingar anläggs boet lågt i en buske eller direkt på marken. Det ser ut som en bollformad hydda av gräs och andra växtdelar, med ingång på sidan. I vissa fall vävs andra material som renhår in. Honan står ensam för bygget, samlar material långt från platsen och vidtar ett antal mått och steg av försiktighet innan hon flyger fram och bygger, för att inte locka predatorer. Trots extra logistik är det hela gjort på ett par dagar. På ruvningsfronten kan hanen tänka sig att täcka ett par dagpass, men har överlag inte honans (förstås helt instinktiva) hängivenhet. Motstridiga uppgifter anger kullstorlek mellan tre och sju ägg. I Sverige (och sannolikt Norge) förknippas nordsångaren med fjällbjörkskog, men i övriga delar av utbredningsområdet finns den också i barrskog med inslag av björk eller vide. LÖVSÅNGARSLÄKTINGAR FÖRRESTEN. Vän av ordning vädrar troligen morgonluft … Som säkert många vet fanns det fordom en stor hopklumpad familj för alla de små fåglar som benämndes ”sångare”. Efter att DNA-studierna gjort sitt definitiva intåg insåg man att det hela var ett veritabelt gytter. En hel radda utvecklingslinjer, många ganska avlägset släkt med varandra kunde skönjas, och fick separeras. Således bildades nya familjer, däribland Phylloscopidae, innehållande lövsångaren med släktingar, totalt 78 arter i dagsläget. Men säg den glädje som varar. Nordsångaren må i det stora hela likna Nordsån garen vill ha ungarna kläckta lagom till att myggsvärmarna börjar tätna Det är oftast den välartikulerade sången som avslöjar att nordsångaren har kommit på plats. Fåglar på Västkusten 1/2020 27 nordsångare de mer utbredda arterna i landet (skiljs kanske bäst ut på det långa, ljusa, kraftiga ögonbrynsstrecket och det diskreta vingbandet) men är bland de arter som förekommer här närmast kusin med lundsångaren. Dessa två arter finner sina allra närmaste släktingar inom undersläktet Acanthopneuste – ett litet gäng om tio mer eller mindre vingbandade grönisar. Dessa har i sin tur sina närmaste släktingar bland bambusångarna, vilka tidigare behandlats som det egna släktet Seicercus men införlivats i Phylloscopus för att bringa nån sorts ordning i ordningen. TIDIGARE DELADES NORDSÅNGAREN IN i ett antal underarter baserat på geografiskt tillhåll, men på senare tid enades man om att de morfologiska skillnaderna var alltför små, och arten är idag så kallat monotypisk, bortsett från två underarter som i samma veva uppgraderades till goda arter, nämligen japansk nordsångare och kamtjatkanordsångare. Vi tenderar ju att avsluta med några ord om bevarandestatus –så även denna gång. Globalt är arten med sin rikliga och väl spridda population betraktad som livskraftig. Den svenska populationen är dock så liten och gles (det är rimligen trögt för ett som mest tresiffrigt antal nordsångare att hitta varandra när de omges av bokstavligen miljoner lövsångare) att den skulle kunna rödlistas som akut hotad enligt kriterium D – liten population. Den betraktas dock endast som sårbar, en mildare grad, eftersom det finns goda möjligheter för finska och ryska fåglar att invandra. Ingen större ko på isen således. # Den sven ska populationen är liten och gles Nordsångaren skiljs från lövsångare och andra släktingar i Phylloscopidae på det långa, ljusa, kraftiga ögonbrynsstrecket och det diskreta vingbandet. Illustration: HAMPUS LYBECK Bilder: TOMAS LUNDQUIST/N

Kategorier
#1/2020 Naturupplevelser

Nidingen – Exotisk utpost för en östkustbo

FpV nr 1/2020, s. 28-29

Simon Carrington

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

upplevelser i fält SSIMON CARRINGTON ÄR en 19-årig kalmarit med ett hängivet intresse för fåglar och för fågelfotografering. Vi som har följt honom på sociala medier förstod tidigt att han är en duktig ung fotograf med en fin känsla för det konstnärliga och vackra i sina möten med fåglarna – något han smakfullt lyckas återge i sina bilder. Simon har för tillfället ett uppehåll från studierna – ett år till att fokusera på fågelskådning, fågelfotografering och ringmärkning. Han har redan flera säsongers erfarenhet från verksamheten vid Ottenby fågelstation och har även varit på norska Utsira och plockat fåglar ur nät. I höstas var det dags för ett första besök på västkustens stolthet i dessa sammanhang – Nidingen. FpV bad Simon visa några av sina bilder och berätta lite om sin vecka på ön. * * * Uppstigning sker en bra stund innan soluppgången, för att sätta upp alla nät. Bra septemberdagar hör man hur luften och buskarna fylls av lockläten från rödhakar, järnsparvar och taltrastar i mörkret. Riktigt härligt! När alla nät väl är uppe ser personalen till att de vittjas en gång varje halvtimme. Fåglarna läggs ner i en liten tygpåse och transporteras så snabbt som möjligt in till labbet för examinering. Oftast är man minst en ringmärkare och två plockare, och så delar man upp näten på två olika rundor. LITE LÄNGRE FRAM PÅ FÖRMIDDAGEN riggas även vadarburarna i tångvallen vid Kausan (väststranden) och längs Playan (sydstranden). I dessa fångas främst piplärkor, med skär- och ängspiplärka i klar majoritet. Under min vistelse rastade säkerligen 15 skärpiplärkor på ön, däribland en del färgmärkta häckare. För en östkustbo är det mycket spännande att få studera dessa! Näten stängs sedan när fågeltillgången börjar avta. Därefter går man och kollar vadarburarna en gång varje timme. Just vid denna tidpunkt (när man stänger näten), runt 11-tiden en dag, så satt den helt plötsligt där. Fågeln som representerade hela hösten i ett paket. En tajgasångare, faktiskt min första höstobservation av arten någonsin i Sverige! Detta var den tredje individen under en och samma vecka på ön, vilket innebar nytt årsrekord för arten för Nidingen. MÅNGA DAGAR STRÄCKER DET även bra med småfågel, havsfågel m m. och då gäller det att gemensamt försöka ha koll på sträcket och räkna in allt så gott man kan mellan rundorna. Till exempel satt det helt plötsligt en storlabb på en sten utanför Kausan under en ringmärkningsrunda – ett mycket mäktigt möte! Därefter rullar dagen på tills solen går ned. Under kvällen samlas man gemensamt för att ha “kryssning”. Då bockar man av arter som setts under dagen och noterar deras aktivitet. Vädret och morgondagens sysslor gås igenom och sedan till sängs, redo för en ny härlig dag! Hela veckan spenderade jag med Filip Jansson och Uno Unger. Jag vill rikta ett särskilt tack till Uno för den fina gästfriheten och hans kunskaper! Jag rekommenderar er alla en vistelse på denna karismatiska ö, helst under de veckor när mycket fåglar flyttar förbi.# Se fler av Simons bilder på hans Instagram: @simoncarrington_photography Att vara på Nidingen innebär ständig spänning, oftast mycket fågel som sträcker förbi och kanske någon riktig godbit som fastnar i näten. Den lilla ön på drygt 14 hektar är belägen cirka en timmes båttur från Onsalahalvön. TEXT & BILD: SIMON CARRINGTON SIMON.CARRINGTON88@GMAIL.COM 28 Fåglar på Västkusten 1/2020 NIDINGEN EXOTISK UTPOST FÖR EN ÖSTKUSTBO upplevelser i fält Helt plöt sligt står en storlabb på en sten utanför Kausan – ett mycket mäktigt möte! Fåglar på Västkusten 1/2020 29 nidingen Rastande skärpiplärkor är extra välkomna för den som oftast spanar vid ostkusten. Tajgasångare – höstens karaktärsart! Storlabb i kvällssol över Nidingen.

Kategorier
#1/2020 Skådarporträtt

Kim Larssons favoriter: Foto, fåglar & fyrar

FpV nr 1/2020, s. 30-32

Kerstin Hirmas

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

skådarporträtt KIM ÄR MEDLEM i GOF sedan två år tillbaka men fågelintresset är nygammalt. Hon var ofta ute tillsammans med sina föräldrar på havet och i skog och mark. Föräldrarna delade med sig av sina kunskaper om naturen och olika arter. – Det var inte bara en pippi vi såg, utan jag fick veta vilken fågel det var, berättar Kim. Det gällde inte bara fåglar, utan även blommor, svampar, träd, fiskar och vad som finns på stranden. Allt benämndes och om föräldrarna inte visste vad det var, så gick de hem och slog upp det. I sommarstugan fanns boken ”Fåglarna i färg” av Sigfrid Durango och den tillsammans med böcker i samma serie om blommor, träd, buskar, svampar med mera var Kims favoritläsning. Hon föredrog de här faktaböckerna framför serietidningar och minns precis allt hon lärde sig då. HON PÅPEKAR VIKTEN AV att man som förälder lär sina barn det man själv kan och hoppas själv föra – Att man kan odla, plocka bär och svamp och steka nyfångad makrill – det kallar jag lyxliv! säger Kim Larsson. Efter resan till Runde på Vestlandet kan även fågelupplevelser läggas till lyxlistan. TEXT : KERSTIN HIRMAS KERSTIN HIRMAS@GOF.NU 30 Fåglar på Västkusten 1/2020 KIM LARSSONS FAVORITER: FOTO, FÅGLAR & FYRAR skådarporträtt Bild: KERSTIN HIRMAS Fåglar på Västkusten 1/2020 31 detta arv vidare till sina barn. Hennes dotter kom hem från gymnasiet och berättade att första dagen på terminen kom läraren in i klassrummet med ett fång blommor i famnen och undrade om eleverna kunde namnge de olika blommorna. Dottern kunde namnge alla och var helt förvånad över att klasskamraterna inte kände till artnamnen. Sonen kan också komma hem och vara förundrad över att kompisarna inte kan något om naturen. FAMILJENS SOMMARSTUGA LIGGER mellan Skärhamn och Rönnäng på Tjörn. Under Kims barndom tillbringade familjen alla somrar, lov och helger där. Från sitt sovrum kunde Kim se de blinkande ljusen från Pater Noster. Hon hade också en plansch på väggen i sovrummet med de 50 vanligaste fågelarterna och lärde sig allihop. Sommaren 1990 tillbringade Kim en vecka på Nidingen med sin pappa. De ringmärkte fåglar, men det fanns ändå tid för sol och bad. Under sina dykar- och snorkelrundor kunde Kim se alla sumpar som låg i vattnet fulla med humrar, fångade av fyrvaktaren Evald och sparade för framtida behov. Numera är Kim medlem i Svenska Fyrsällskapet, en ideell organisation som vill öka kunskapen om och bevarandet av det kulturarv som svenska fyrar, fyrskepp och andra sjömärken utgör. I våras var hon med på en fyrresa till Danmark, då de bland annat besökte fyren Rubjerg Knude. På Jyllands nordvästkust flyttar vinden sandkorn för sandkorn delar av kusten inåt landet. Fyren vid Rubjerg Knude var på väg att falla i havet så för att rädda fyren flyttades den i oktober 2019 med hjälp av rullskidor, skenor och hydraulik till en plats på säkert avstånd från Nordsjön. Sommarstugan på Tjörn har betytt mycket för Kim. Hon menar att där levde familjen ”lyxliv”, det vill säga plockade svamp och gjorde svampmackor, plockade björnbär som blev till björnbärskräm, fiskade och åt nystekt makrill. – Det är inte vräkiga bilar, dyra resor och restaurangbesök som är viktigt, utan hur maten kommer på bordet. Vägen dit. Att man odlar, plockar och fiskar. Det är det jag kallar för lyxliv. UNDER UNGDOMSÅREN SPELADE KIM handboll. Hon gick på Handbollsgymnasiet på Katrinelund i Göteborg och var medlem i Warta. I mitten av 1980-talet nådde Warta stora framgångar men förlorade i SM-finalen. Handbollsklubben medförde att hon reste en hel del, bland annat till Österrike. I klubben fick hon också många vänner som hon fortfarande har kontakt med, även om familj och barnen kommit emellan. Hon har varit en aktiv mamma, ställt upp som klassförälder och lagförälder. Hon har dessutom varit handbollsoch fotbollstränare. Barnen har hållit på med olika sporter och det blev mycket körningar till och från träningar och tävlingar. Nu är de 18 och 20 år och tar sig runt till sina aktiviteter själva. I DET SKEDET fick Kim mycket tid över och visste först inte vad hon skulle hitta på. Men hon ville göra något för sin egen skull och hon gillar när det händer saker. Så hon gick med i GOF. I första numret av FpV stod det om en fågelresa till Runde, planerad till sommaren 2018. Att få komma till Runde och dessutom bila i Norge stod redan på Kims hemliga önskelista över vad hon ville göra. Så hon sprang till datorn anmälde sig. – Det var en kanonresa! Redan efter första morgonen då vi skådat fåglar i naturreservatet Fokstumyra vid Dombås, skrev jag hem till min man: ”Det har bara gått en dag och jag är redan nöjd. Och då har vi inte ens kommit till Runde!”. Då hade jag sett och hört flera blåhakar, jordugglor och mycket annat och så var det så vackert där uppe i fjällen. På Runde kunde Kim förutom lunnefåglar även få fina närbilder på storlabbar. Bild: HANS ZACHRISSON foto, fåglar & fyrar Att få se och fota lunnefågel var en av höjdpunkterna under GOF:s resa till Runde . Bild: KIM LARSSON Det är in te vräkiga bilar, dyra resor och restaurangbesök som är viktigt, utan hur maten kommer på bordet. Vägen dit. skådarporträtt KAMERAN HAR HÄNGT MED ända sedan ungdomen och hon har tagit massor med bilder under åren. Att fotografera fåglar är bara ett av hennes brinnande intressen. Hon äger sedan länge en Nikon 1 V3 systemkamera och även om hon är ganska okunnig om kamerateknik blir bilderna bra. På Runde hängde hon med Pelle Melander Ekberg och de båda fotograferade flitigt under veckan där. – Veckan var fantastisk, så jag vet inte om jag vill åka dit igen. Det här minnet får gärna vara kvar, säger Kim. KIM KÄNDE INGEN I föreningen när hon följde med till Runde, men sedan dess har hon varit med på flera utflykter i GOF:s regi – och fått många nya vänner. Tillsammans med bästa vännerna Barbro och Lisbeth skådar hon ofta i Jonsered. Där finns både ån och skogarna. I september 2019 åkte de tre vännerna till Tönder och Vadehavet. De skådade på båda sidor av gränsen till Tyskland och fick också se ”svart sol”, det vill säga mängder av starar i solnedgången. Jag undrar lite försynt vad hennes man Juha tycker om hennes nyvaknade intresse för fåglar och att hon är hemifrån så mycket. – Vi går gärna ut och vandrar tillsammans, men han gillar att titta på fotboll och tycker nog det skönt att ligga i soffan och se på TV och göra det ifred, för när jag är hemma skall det alltid hända något. Lugnt och skönt, tycker min man. Och jag kommer hem och är på mycket gott humör. # 32 Fåglar på Västkusten 1/2020 Kim Larsson Ålder: 53 Familj: Sambo och två barn, 18 och 20 år Bor: Villa i Utby Gör: Ekonom Något du inte visste om Kim: Kallades för Lunne av sin syster som barn Bild: HANS ZACHRISSON Till slut landade grönsångaren på rätt gren. Mindre hackspett Bild: KIM LARSSON Vinterns tallbitsinvasion var välkommen för alla dedikerade fågelfotografer. Sparvuggla, senhöstens doldis. Bild: KIM LARSSON

Kategorier
#1/2020 Föreningsinformation

Program, bildgåtan och nytt från styrelsen

FpV nr 1/2020, s. 34-39

Exkursionskommittén, Ola Bäckman, Anna Lena Ringarp, Leif Jonasson, Styrelsen

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

EXKURSIONER OCH RESOR Följ gärna med oss på våra trevliga exkursioner! Vi anordnar kortare turer till hemmalokaler, heldagar på Västkusten och längre resor till mer avlägsna platser. Information om hur du anmäler dig, vad du bör ta med dig, pris, och annat du behöver veta hittar du i rutan till vänster. Utöver det ordinarie programmet har vi också utflykter för dig som är ledig på vardagarna (se rubriken VARDAGSAKTIVITETER). Nätverket för GOF:s kvinnor, LADYBIRDS, drar fortfarande ut i fält då och då. Kontakta annalena.ringarp@gof.nu om du vill vara med! HALLANDSKUSTEN SÖNDAG 1 MARS Årets vårvintertur längs Hallandskusten leds traditionsenligt av Calle Hagman (28:e gången!). Vi börjar vid Morups tånge och tar oss sedan norrut till flera fina kustlokaler. Vi spanar efter övervintrande tättingar såsom snösparvar och berglärkor, tidiga vårfåglar och rovfåglar. Frågan är om det blir några hornugglor i år. Avslutning vid Getteröns Naturcentrum. Avresa från Gustav Adolfs torg kl 07.00 med hemkomst vid 17-tiden. Vid tillräckligt många anmälningar åker vi gemensam buss. LEDARE: Calle Hagman. PRIS: Ca 250 kr. ANMÄLAN: Senast 11/2. KONTAKT (EJ ANMÄLAN): Berndt Lindberg (073-693 81 00). RÖRÖ LÖRDAG 7 MARS Följ med ut till Rörö och vandra runt denna utpost mot Skagerack. Mars är en spännande tid att åka så här långt ut i skärgården. De första vårfåglarna har förhoppningsvis börjat sträcka in från Danmark. Kanske kan vi få några av vårens första obsar redan nu? Med lite tur kan vad som helst dyka upp! Totalt blir det en vandring på ca 8 km. Vi träffas vid Burö färjeläge kl. 08.00. LEDARE: Barbro och Per Björkman. PRIS: Endast naturskatt 20 kr. ANMÄLAN: Ingen. Öppen även för icke-medlemmar. KONTAKT (EJ ANMÄLAN): Maria Eriksson (0705-39 59 10). STYRSÖ LÖRDAG 21 MARS Vårens skärgårdstur går i år till Styrsö, där vi räknar med flera arter nyanlända flyttfåglar. Det blir ca 6 km medelsvår vandring på stigar genom strand- och skogsbiotoper med start vid Styrsö Skäret. Vi åker med ordinarie båt (linje 281) från Saltholmens brygga kl 08.12. Anslutande spårvagn går från Drottningtorget kl 07.24. Åter vid Saltholmen senast kl 13.26. OBS! Alla klockslag är preliminära och kan ändras, kontrollera på hemsidan eller hos Västtrafik. LEDARE: Lars Hellman. PRIS: Endast naturskatt 20 kr. ANMÄLAN: Ingen. Öppen även för icke-medlemmar. KONTAKT (EJ ANMÄLAN): Gunilla Jarfelt (0705-15 52 85). HORNBORGASJÖN SÖNDAG 19 APRIL Vi gör en dagstur med buss till Hornborgasjön och dess omgivningar och inriktar oss på att se våra sju simfågelarter och fem doppingarter. Tranorna kommer vara färre i antal då resan ligger lite senare än vanligt. Avresa kl 06.00 med hemkomst senast kl 19.00. LEDARE: meddelas senare. PRIS: 500 kr ANMÄLAN: Senast 6/4 med 200 kr. KONTAKT (EJ ANMÄLAN): Susanne Pettersson (0705-488321). HALLANDSKUSTEN SÖNDAG 26 APRIL Att spana fågel vid Hallandskusten är alltid lika spännande. Den här tiden har en hel del flyttfåglar anlänt. Kanske har de första lövsångarna redan kommit och vadarna börjar röra på sig. Nu är också en bra tid för brandkronad kungsfågel. Vi får se vad dagen kan ge. Vid tillräckligt många deltagare kan det bli gemensam buss. Avresa kl 07.00 från plats som meddelas senare. LEDARE: Conny Palm. PRIS: Ca 200-300 kr. ANMÄLAN: Senast 10/4. KONTAKT (EJ ANMÄLAN): Anna Lena Ringarp (070-827 93 76). VÄLEN LÖRDAG 9 MAJ För er som ännu inte skådat vid Välen. Tag chansen att lära känna området med Mr Välen, Hans Börjesson. Det han inte kan om Välen är inte värt att veta. Det blir förmodligen en vandring på åtminstone norrsidan av viken. En hel del sångare och vadare har anlänt och våra stannfåglar sjunger för fullt. Kanske visar sig kattugglan i högstubben. Exkursionen är även öppen för icke medlemmar. Samling vid fågeltornet kl 07.00. LEDARE: Hans Börjesson. PRIS: Naturskatt 20 kr. ANMÄLAN: Ingen. KONTAKT(EJ ANMÄLAN): Berndt Lindberg (073-693 81 00). 34 Fåglar på Västkusten 4/2020 Exkursionsinfo FÖRANMÄLAN: Anmälan ska alltid ske via e-post till resor@gof.nu, även om resan har anmälningsavgift. Skicka ett separat mejl för varje exkursion som du anmäler dig till och skriv exkursionsnamnet som ärende. Ange resmål, namn på samtliga deltagande personer, telefonnummer och om du kan ställa upp med bil. För ungdomar upp till 26 år ska också anges födelsedata. OBS! För LadyBirds och Vardagsaktiviteter gäller andra regler, se info i resp program. ANMÄLNINGSAVGIFT: Ev anmälningsavgift ska betalas in på plusgiro 470 06 96-0. Det går även bra att använda Swish till nummer 1232682326. Datum för inbetald avgift avgör turordning vid fulltecknad resa. Avgiften återbetalas om resan blivit fulltecknad, inställd eller om avanmälan sker före sista anmälningsdag samt vid senare avanmälan om ersättare finns. För övriga exkursioner betalas inget i förväg. PRIS: Avgiften samlas i allmänhet in under exkursionen. .För ungdomar upp till 26 år ges en rabatt på 25 % på dags- och helgexkursioner. I priset är en ”naturskatt” på 5 %, dock minst 20 kr, inkluderad. Naturskatten går i sin helhet till GOF:s fågelskyddsfond. För bilresor används en bilkostnad av 18:50 kr/mil. Vid bussresor är priset beroende av antalet deltagare. SAMLING: Om inget annat anges samlas vi vid Rådhuset, Gustaf Adolfs Torg. ANSLUTNING/UPPHÄMTNING: Anslutning/upphämtning kan ske utefter färdvägen, efter överenskommelse med exkursionens kontaktperson. TAG MED: matsäck och lämpliga kläder, samt vid resa med övernattning, som vanligen sker på vandrarhem, lakan och handdukar. ÅTERBUD: Sena återbud lämnas till exkursionens kontaktperson. ÖVRIGT: Alla deltagare förutsätts utnyttja exkursionens färdmedel och övernattning. Undantag från detta kan bara medges om resan inte därigenom fördyras för övriga deltagare. För övriga upplysningar vänd dig till exkursionens kontaktperson. VÅR I BREVIKS KILE, TJÖRN ONSDAGAR 1 APRIL – 27 MAJ KL 18:00 SAMLING: Radona P-plats, Kollungsvägen, Skärhamn KONTAKT: Per Undeland 0734-19 84 50 ANMÄLAN: OBS, ingen föranmälan Exkursionerna är avgiftsfria och ett samarrangemang med Tjörns Naturskyddsförening. I Breviks kile rastar vadare och änder, i Toftenäs rastar tättingar, bl a ringtrast. Vi samlas och bestämmer om vi går till Breviks kile eller Toftenäs. Ta med fika och kikare! Spovsnäppa i praktdräkt. Bild: PATRIK JONASSON PROGRAM Fåglar på Västkusten 4/2020 35 BILDGÅTAN Som vanligt är fågeln på bild 1 lite lättare och regelbundet förekommande i Sverige medan bild 2 är tänkt att utgöra en lite större utmaning och behöver inte vara anträffad i Sverige men väl i Europa. TEXT OCH BILDER: OLA BÄCKMAN BILD 1 – ART ? BILD 2 – ART OCH ÅLDER? TORSLANDAVIKEN SÖNDAG 24 MAJ Torslandaviken i slutet av maj låter väl spännande. Christer visar oss runt i sitt paradis när det mesta är på plats och sångarna sjunger för full hals. Om ”vadehavet” är klart kanske det kryllar av vadare. Vi får se vad dagen ger, men räkna med en givande fågeltur. Exkursionen är även öppen för icke medlemmar. Samling vid modellflygets start- och landningsbana nära rondellen på Öckeröleden kl 05:00. LEDARE: Christer Fält. PRIS: Naturskatt 20 kr. ANMÄLAN: Ingen. KONTAKT: KONTAKT (EJ ANMÄLAN): Manne Strömbäck (070-899 66 92). VARDAGSAKTIVITETER Torsdagsutflykter till kända och okända platser, ingen anmälan, frivillig naturskatt, mycket fågel, en del bekanta, fikapaus på vacker plats. Vid samåkning delar vi på bilkostnaden 18:50 kr/ mil och bil. Om ingen guide anges guidar vi själva. Kontrollera alltid på www.gof.nu om programmet har ändrats. Där finns också rapporter från en del tidigare vandringar, liksom hos www. naturstig.se. Kontakt: Stig Fredriksson, telefon 0703-30 28 16. HISINGSPARKEN TORSDAG 6 FEBRUARI Samling vid p-plats intill busshpl Grimbo på Tuvevägen kl 10.00. Vandring 7–8 km på lättgångna, bitvis backiga promenadvägar till Kättilsröd och tillbaka. Vi besöker även ett par fågelmatningar. GUIDE: Margareta Andersson (073-331 43 73). VÄLEN TORSDAG 13 FEBRUARI Vi träffas vid fågeltornet kl 10.00 och efter spaning där tar vi en kort promenad i närområdet. Hpl Kannebäck. Efter turen har vi planeringsmöte (se nedan). GUIDE: Uno Unger (070-482 12 11). PLANERINGSMÖTE TORSDAG 13 FEBRUARI Vi samlas på Ekliden kl 13.00 och planerar under ett par timmar programmet för juli–december. Kaffe med tilltugg kommer att finnas. Om du inte kan komma men har förslag på utflyktsmål, ring Lars Hellman (031-97 06 91). STUVÖ TORSDAG 20 FEBRUARI Denna norra del av Hälsö har vi tidigare besökt sommartid. Nu gör vi en vårvintertur hit i stället. Ca 3 km lätt vandring. Samling kl 09.30 vid Burö färjeläge, där busshållplats och p-plats finns. GUIDE: Jan Sander (073-654 78 92). TORSLANDAVIKEN TORSDAG 27 FEBRUARI Några kilometers promenad i ett område där det alltid finns fåglar, även om isen ligger. Vadehavet börjar också bli klart. Samling (ny plats!) vid Torslanda golfklubb, Flyghamnsvägens slut, kl 09.00. Hpl Gamla Hangaren, återresa från hpl Terminalvägen eller Amhults resecentrum. GUIDE: Magnus Persson (073-684 05 84). ÖXNÄS TORSDAG 5 MARS I detta jordbrukslandskap vid Nordre älv finns alltid fåglar att beskåda. Sånglärkan och tofsvipan bör ha anlänt. Samling vid p-platsen 700 m in på Öxnäsvägen kl 09.00. Samåkning i bilar från pendelparkering vid hpl Skra bro (korsningen Björlandavägen/ Kongahällavägen) kl 08.45. Även bussförbindelse till (men ej tillbaka från) hpl Öxnäs. GUIDE: Tommy Järås (070-657 47 17). HÄRLANDA TJÄRN/ DELSJÖOMRÅDET TORSDAG 12 MARS Vandring på småvägar och stigar genom olika skogsbiotoper och förbi några sjöar, ca 6 km. Samling vid p-platsen, Härlanda tjärn, kl 08.00. Hpl Spåntorget, följ därefter Smörslottsgatan söderut ca 700 m. GUIDE: Leif Jonasson (070-651 80 79). KLIPPANS NATURRESERVAT TORSDAG 19 MARS Skogsmesar och hackspettar hoppas vi på i denna gammelskog S om Hindås. Räkna också med en del mossor och lavar. Ca 2 km vandring med fika vid torpruinen. Hpl Klippan (Härryda k:n), kort gångväg. Samåkning (för alla övriga som kan) i bilar från Frölunda kyrka kl 08.15. Samling på reservatets p-plats kl 09.00. GUIDE: Aimon Niklasson (073-625 44 61). BILLDAL TORSDAG 26 MARS Samling kl 10.00 vid södra ingången till Billdals park, omedelbart öster om hpl Billdals gård (p-plats finns). Efter en runda i parkens ädellövskog går vi ner till gamla banvallen och avslutar med fika vid fågelplattformen, Haga kile, efter totalt ca 3 km. Återresa från hpl Billdals kyrka. GUIDE: Börje Carlsson (070-669 89 99). HÄSTEFJORDSOMRÅDET TORSDAG 2 APRIL Heldagstur till Dalslands bästa och till ytan största fågellokal. Den omfattar två stora och flera mindre sjöar, en del myr- och åkermark samt flera dungar med lövskog. Stövlar bör medtagas. Samåkning (för alla som kan) i bilar från p-plats vid hpl Bäckebols köpcentrum/ Coop kl 07.30. Kör väg 45 mot Karlstad. V om Vänersborg, tag vänster in på väg skyltad ”Lane- Ryr” och ”Bergtäkt”. Följ denna väg till trevägskorsningen i Siviken, SO om Stora Hästefjorden. Samling vid den gamla skolan intill korsningen kl 09.00. GUIDE: Per Undeland (073-419 84 50). TRANKÄRR/MARIEBERG TORSDAG 9 APRIL Drygt 4 km vandring på motionsslinga i omväxlande natur NO om Kungälv. Vi passerar bl a en vacker 36 Fåglar på Västkusten 4/2020 FpV FÖRENINGSINFORMATION vit- och blåsippsdal. Samåkning (för alla som kan) i bilar från p-plats vid hpl Bäckebols köpcentrum/ Coop kl 09.30. Från Kungälvs kyrka, kör Östra gatan, följ sedan älven till Håveled (första väg åt vänster) och parkera vid Listen (första väg åt höger). Samling där kl 10.00. OBS! Mycket begränsade parkeringsmöjligheter! GUIDE: Pelle Melander Ekberg (070-765 90 38). SÄVEÅN TORSDAG 16 APRIL Vi träffas vid Floda station kl 09.05 och vandrar längs Säveån till Stenkullens station, ca 4 km. Forsärla och strömstare brukar man kunna se här, ibland även kungsfiskare. GUIDE: Hasse Österman (070-291 81 71). BÅTAFJORDEN TORSDAG 23 APRIL Vid denna fina fågellokal i norra Halland häckar bl a skärfläcka och, sedan några år tillbaka, svarthakad buskskvätta. Under dagen besöker vi några platser runt fjorden. Samåkning (för alla som kan) i bilar från Frölunda kyrka kl 08.00. Från Göteborg, kör söderut till avfart 56 och tag där till höger på Industrivägen. Efter 2,7 km, tag till höger på Buavägen, och efter ytterligare 3 km, tag till höger igen på Videbergsvägen. Efter knappt 2 km ser man fågeltornets p-plats, där vi samlas kl 09.00. GUIDE: Jimmy Stigh (070-246 52 54). RYA SKOG TORSDAG 30 APRIL Kort och lätt valborgsvandring i detta fina lövskogsreservat på Hisingen. Vi njuter av nyanlända sångfåglar och blommande vårväxter. Samling på reservatets pplats vid Oljevägen kl 07.15. Hpl Rya skog, mittemot p-platsen. GUIDE: Lars Hellman (070-993 15 12). KLÅVERÖN TORSDAG 7 MAJ Ett exklusivt besök på denna ö vid Marstrand. Ca 5 km vandring på småvägar genom ängs- och hagmarker och lövdungar. Gök och diverse sångare m m kan vi möta. Båttransport kl 08.00 från kajplats intill firma Marstrandskajaker, ca 500 m före färjeläget. Pris ToR 100 kr, betalas kontant. Högst 35 deltagare. Anmälan (med namn och telnr) till Lars Hellman, tel 031-97 06 91 eller e-post lars.hellman51@ telia.com, senast 4/5. Begränsat antal p-platser (avgift), åk om möjligt med Marstrand Express till hpl Danske sten (ank 07.42). GUIDE: Kåre Ström (073-772 32 04). STORA AMUNDÖ TORSDAG 14 MAJ Vandring på kända och okända stigar kors och tvärs på denna välkända fågellokal innan morgonfåglarna tystnat. Samling kl 08.00 vid bron till Stora Amundö. Hpl Lillövägen, gå söderut 300 m. GUIDE: Stig Fredriksson (070-330 28 16). KVIBERG TORSDAG 21 MAJ Vandring i blandskog längs radarberget mot Gärdsås kulle, längs Kvibergsbäcken och fotbollsplanerna, totalt 4 km. Samling kl 09.00 vid busshållplats Kvibergsskolan. GUIDE: Reinhold Heggenberger (070-924 06 20). BOKEDALEN/JONSERED TORSDAG 28 MAJ Vi samlas vid Jonsereds station kl 07.45 och går upp genom Bokedalen och lyssnar in fågelsången. Här har mindre flugsnapparen sjungit under flera år. Vi följer sedan Säveån från Aspen ner till Jonsereds fabriker. Med lite tur kan vi där se flera exklusiva fåglar, som trivs vid strömmande vatten. GUIDE: Olof Armini (070-734 26 72). MÅNDAGAR PÅ EKLIDEN Första måndagen i månaden är det öppet hus från klockan 19 i vår föreningslokal Villa Ekliden på Södra Dragspelsgatan 32 i Västra Frölunda. Välkommen in på en kopp kaffe och trevligt fågelprat med andra i föreningen. Tredje måndagen i månaden är det föredrag med bildvisning. Kaffe/te och mackor finns att köpa i pausen. Välkomna klockan 19! NYFIKEN PÅ FÅGLAR MÅNDAG 17 FEBRUARI Anders Bjärvall är nog mest känd som Naturvårdsverkets rovdjursexpert. Men han har skådat fåglar, arbetat med fåglar och flitigt gjort anteckningar om sina upplevelser i fågelmarkerna sedan tonårstiden – hela 65 år! Utdrag ur dessa har nu blivit boken ”Nyfiken på fåglar”. Välkommen till en inspirerande kväll där Anders Bjärvall visar bilder och berättar om värdet av att skriva ner sina iakttagelser och glädjen att skåda fågel både i Sverige och under resor runt om i världen. MOT ANTARKTIS MÅNDAG 9 MARS I november 2020 erbjuder GOF en gruppresa till Falklandsöarna, Sydgeorgien och Antarktis. Naturfotografen och polarspecialisten Niklas Nilsson berättar om denna magiska resa i pingvinernas och albatrossernas rike. OBS tiden är18.30 på denna extrainsatta programpunkt. VAD HÄNDER MED HÖKÄLLAS VÅTMARKER MÅNDAG 16 MARS Våtmarkerna kring Kvillebäcken vid Hökälla hyser fler än 100 häckande fågelarter och totalt har 208 arter setts i området! I över tolv år har Hökälla – grönt arbete och rehab skött denna våtmarkspark. Nu riskerar den att växa igen eftersom kyrkorådet i Backa beslutat att lägga ner verksamheten. John Thulin, som ansvarat för naturvården i området, berättar om våtmarkens fåglar och vad som nu görs för att behålla Hökälla som en av Göteborgsområdets finaste fågellokaler. MEDLEMMARNAS BILDVISNING MÅNDAG 20 APRIL Inom GOF finns jättemånga duktiga fågelfotografer. Nu vill vi att ni delar med er! Ta med dina bästa bilder (max fem stycken) och visa dem på vår måndagsträff. En prestigelös, trivsam kväll i goda vänners lag där vi delar tips och upplevelser. Anmäl dig till Per Tengroth, per.tengroth@gmail.com, senast 13 april. SÖNDAGAR PÅ SÖDRA ALLÉGATAN Första söndagen i månaden är det föredragskvällar med bildvisning på Södra Allégatan 1B intill Järntorget. Kaffe/te med tilltugg finns att köpa i pausen till facilt pris och trevligt fågelsnack. Välkommen, alltid klockan 18.30! FINNS DET UTRYMME FÖR HACKSPETTAR I FRAMTIDENS SKOGAR? SÖNDAG 2 FEBRUARI När hackspettarna trummar kan deras hjärnor utstå tolv gånger hårdare stötar än vad som skulle vålla hjärnskakning hos en människa! Dessa fantastiska fåglars finslipade anpassningar har främjat deras överlevnad under årmiljoner. Nu hotar det moderna skogsbruket deras överlevnad världen över. Leif Lithander berättar ikväll om hackspettar och vad som görs för att deras trumvirvlar ska kunna genljuda även i framtidens skogar. TANZANIA I ETT FEMTIOÅRIGT SKÅDARPERSPEKTIV SÖNDAG 1 MARS För femtio år sedan for Rudi Jelinek och nio andra GOF-are med bil ner till Tanzania. De stannade där hela åtta månader! Under januari– februari 2020 återvänder Rudi tillsammans med tre andra som var med då för att minnas sina ungdomsbravader och se hur landet och naturen har förändrats. Välkommen till en spännande kväll med, som vanligt, Rudis fantastiska bilder från resan och återbesöket. FÅGLARNAS FLYTTNING FRÅN ARKTIS TILL AFRIKA SÖNDAG 5 APRIL Att stå på tundran vid Barents hav PROGRAM GÄLLER FÖR SAMTLIGA KURSER: Kallelse och faktura tillhandahålles av Studiefrämjandet efter det att antagningsbesked erhållits. allra längst i norr och se en bredstjärtad labb flyga vidare österut i snöfall i maj är en storslagen upplevelse! En solig och varm dag i oktober kan samma individ ses flyga söderut över Atlanten. Kristofer Nilsson visar bilder och berättar om sina resor till västligaste Afrika, nordligaste Norge och andra platser med fokus på fågelflyttning. STUDIEVERKSAMHETEN Lär dig mer om fåglar! 2020 erbjuder GOF/Studiefrämjandet sex nya studiecirklar. Från vardagsornitologi i fält till rovfågelbestämning och film/fotokurs med redigering av egna bilder. Skådarturer i fält kombineras med teorikvällar i Villa Ekliden. RINGMÄRKNING CIRKEL Vill du prova på ringmärkning av fåglar? Vi går igenom grunderna i teori och praktik. Det blir en god förberedelse för en vecka på Nidingens fågelstation. Du får träna på att plocka ut fåglar ur nät, sätta på ring, mäta och väga. Vi går igenom hur du bestämmer kön och ålder. Cirkeln är uppdelad i fem tillfällen. Start på Ekliden 2/3 kl 18.00– 20.30. Därefter följer fyra söndagar då vi fångar och märker fåglar i fält vid Fågelcentralen på norra Hisingen 8/3, 22/3, 5/4 och 26/4. KURSSTART: 24 februari kl 18.00, Ekliden, Västra Frölunda LEDARE: Annica Nordin, email: annica.a.nordin@ gmail.com och Tommy Järås ANMÄLAN: Senast 14 februari till www.studieframjandet.se KOSTNAD: 500 kr. Max 8 deltagare NYBÖRJARCIRKEL I FÅGELSKÅDNING CIRKEL Lär dig grunderna tillsammans med två mycket erfarna och uppskattade ledare från GOF! Vi går igenom de vanligaste arterna och ger en bra grund för fågelskådande, speciellt med fokus på Västkusten. Det blir två kvällsträffar på Villa Ekliden, 18.30–21.00 samt tre exkursioner runt Göteborg dagtid, 09.00–13.00. Kurserna genomförs under mars och april. Vi samåker i egna bilar. 24/3: möte 18.30-21.00 28/3: lördag exkursion 09.00–13.00 14/4: möte 18.30–21.00 18/4: lördag exkursion 09.00–13.00 25/4: lördag exkursion 09.00–13.00 KURSSTART: 24 mars kl 18.30, GOF/Villa Ekliden, Västra Frölunda LEDARE: Bill Karlström 0708-17 65 35 och Mikael Sundberg 0735-68 16 13 ANMÄLAN: Senast fredagen den 19 februari på www.studieframjandet.se SÖKORD: Lär dig mer om fåglar 2020 – Nybörjarcirkel i fågelskådning KOSTNAD: 500 kr VARDAGSORNITOLOGI I FÄLT CIRKEL Kursen är en ren fältkurs där vi åker ut till olika fågellokaler med olika biotoper för att lära känna vanliga fåglars utseende, läten och beteenden. Maximalt antal deltagare är 15. På utflykterna samåker vi med egna bilar. 1. Lö 14 mars. 9–12 (3 tim) Ringmärkning 2. Lö 28 mars. (3 tim) Utflykt till norra Halland och Onsalahalvön. 3. Lö 18 april. (> 6 tim) Längre resa. Vi samåker i egna bilar. 4. Ti 26 maj. (3 tim) Kvällsexkursion KURSSTART: 14 mars kl 09.00 LEDARE: Peter Keil 076-879 64 08 och Anna Lena Ringarp 070-827 93 76 ANMÄLAN: Senaste anmälningsdag är 1 mars på www.studieframjandet.se KOSTNAD: 500 kr VADARE I FÄLT CIRKEL Vill du studera vadare i fält? Här är kursen för dig. En fältkurs med GOF där vi åker ut till olika fågellokaler lämpliga för vadare, för att lära känna våra vanliga vadares utseende, läten och beteenden under bästa tänkbara period, juli–augusti. Inga förkunskaper krävs. Max 15 deltagare. Normalt kör vi tre 45 min lektioner per tillfälle. Sammanlagt 15 lektioner i denna studiecirkel. Det är en stor fördel om du har tubkikare med på våra utflykter då vi ofta studerar vadare på långt håll. 1. Ti 21/7 kl 18.00–20.15 Ekliden 2. Lö 25/7 kl 07.00–12.00 Utflykt 3. Lö 1/8 kl 06.00–18.00 Lite längre resa 4. Lö 22/8 kl 07.00–12.00 Utflykt KURSSTART: Tisdag 21 juli kl 18.00 LEDARE: Per Undeland ANMÄLAN: Senaste anmälningsdag är 12 juni till www.studieframjandet.se KOSTNAD: 500 kr Fåglar på Västkusten 4/2020 37 OF:S FÖREDRAG, EXKURSIONER OCH STUDIECIRKLAR ARRANGERAS I SAMARBETE MED STUDIEFRÄMJANDET I GÖTEBORG WWW.STUDIEFRAMJANDET.SE FOTA OCH REDIGERA FÅGELBILDER OCH FILMER CIRKEL Denna kurs är till för dig som vill lära dig fota och filma i fält och få grunderna i redigering av både bilder och videor i några vanliga applikationer. Vi startar men ett teoritillfälle där vi första gången får följa processen från foto/film via redigering till färdig bild eller färdig film. De två följande gångerna fokuserar vi på att lära oss ta bättre bilder och filmer med våra kameror. Vi kommer att fylla våra digitala kameror med bilder och filmklipp från två fagelsäkra lokaler. Det två sista gångerna ska vi koncentrera oss på att redigera foton och editera våra filmklipp till en fungerande film. Målet är att ha tre hyfsade bilder och en kortare filmsnutt på max 2 minuter. Du behöver inga särskilda förkunskaper, men däremot: • En digital kamera med videomöjligheter, gärna med bra zoom/tele. • En bärbar dator vid det första och de två sista tillfällena då vi ska redigera foton och editera klipp. 1. Ti 17 mars 18.30. Ekliden. (3 tim) med dator 2. Lö 21 mars 08.00 (3 tim). Utflykt med kamera 3. Lö 28 mars 08.00. (6 tim) Resa till Getterön med kamera 4. Ti 31 mars 18.30. Ekliden. (3 tim) Glöm inte din dator 5. Ti 14 april 18.30. Ekliden. (3 tim) Glöm inte din dator 6. Den 20 april har vi en programpunkt som heter Medlemmarnas bildvisning på Ekliden. Där ska du visa din bästa bild från kursen! KURSSTART: 17 mars kl 18.30 LEDARE: Manne Strömbäck 070-899 66 92 och Per Tengroth 070-987 54 08 ANMÄLAN: Tidigast 14 januari och senast 3 mars på www.studieframjandet.se KOSTNAD: 500 kr Bild: BJÖRN DELLMING Stundtals klarar sig en fågelfotograf med kort tele … Nytt från styrelsen GOF och naturvården har nått en viktig seger i domstol när det gäller väg 940 på Onsala. – Vi är en liten förening som har kämpat mot Trafikverket i mer än tio år och den här domen känns väldigt bra. Det säger GOF:s tidigare ordförande Morgan Johansson som i föreningens fågelskyddskommitté tagit strid mot Trafikverkets planer på en ny väg på Onsalahalvön. Han har just läst domen från Markoch miljödomstolen som kom i slutet av november. Där slår man fast att den hänsyn som Trafikverket vill ta för skyddsvärda arter inte räcker till. Hackspettar, groddjur och fladdermöss i det utpekade vägområdet kräver mer skydd än vad Trafikverket föreslagit, anser Mark-och miljödomstolen. Det är en ny väg 940 mellan Rösan och Forsbäck på Onsalahalvön som Trafikverket vill anlägga. GOF har kämpat mot den föreslagna sträckningen med stöd av BirdLife, Naturskyddsföreningen i Kungsbacka och föreningen Värna Onsala och fick alltså rätt. – Vi har hela tiden hävdat att den planerade vägen riskerar att bryta mot artskyddsförordningen, säger Morgan Johansson. Området man vill bygga vägen genom har till stora delar stått orört sedan 50-talet och det är svårt att tänka sig hur de naturvärden som finns där skulle kunna kompenseras. Trafikverket kan nu begära dispens från Artskyddsförordningen. Och det kommer att betyda nya överklaganden från bland andra GOF. Men i summering: en viktig seger för känsliga naturvärden och en test av lagstiftningen som skyddar dem. # ANNA LENA RINGARP TRE NYANSER AV FÅGELSKYDD Årsmöte i Göteborgs Ornitologiska Förening äger rum den 29 mars klockan 18.30 på Södra Allégatan 1B. Påminnelse 38 Fåglar på Västkusten 1/2020 Nya höghus för backsvalor i Torslandaviken Vi har tidigare berättat om GOF:s storsatsning på fågeltorn och gömslen i Torslandaviken. Under vintern har vi också sett hur den GOFsponsrade backsvalebrinken tar form. De här ”höghusen” för backsvalor har visat sig fungera bra i England, berättar Kåre Ström. Han och Magnus Persson i Torslandavikenkommittén väntar nu på att de sista arbetena ska bli klara, med höjning och förankring av bostäderna. Det är inte orimligt att hoppas på nybyggare redan i år! GOF har i flera år sponsrat fågelmatningar runt om i Göteborg och gör det även denna säsong. Matningarna startade redan i oktober och pågår ett bra tag till. Har man tur kan man se alla de mesar som finns i södra Sverige på en och samma matning, det vill säga blåmes, talgoxe, entita, talltita, svartmes, stjärtmes och tofsmes. Övriga fåglar som man har möjlighet att se är större och mindre hackspett, nötskrika, trädkrypare, bo- och bergfink, stenknäck, koltrast, rödhake, ringduva, grönsiska och gärdsmyg. Och kanske kan man, med turen på sin sida, få se en sparvhök ta sig en lov i hopp om att knipa någon mes. Matningarna sköts helt ideellt och har du vägarna förbi så ta gärna med en liten fröpåse och fyll på! Fotomöjligheterna är goda! På vår hemsida kan du se hur man hittar till matningarna. Och på Ekliden kan du köpa högklassig nöt- och fröblandning till självkostnadspriset 265 kronor för en 25-kilossäck. Kontakta någon i styrelsen. # LEIF JONASSON I planerad vägsträckning finns viktiga lövskogar för missgynnade spettar samt sumpskogar och våtmarker, rika på groddjur. Bild: MORGAN JOHANSSON Bild: LEIF JONASSON Mindre hackspett. Hitta till GOF:s fågelmatningar NYTT FRÅN STYRELSEN STYRELSEN ORDFÖRANDE VAKANT VICE ORDFÖRANDE MANNE STRÖMBÄCK manne.stromback@gof.nu (0708-99 66 92) SEKRETERARE ANNA LENA RINGARP annalena.ringarp@gof.nu ( 0708-27 93 76) ANDRE SEKRETERARE ANNICA NORDIN annica.nordin@gof.nu (0707-530758) KASSÖR RODEN BERGENSTEIN roden.bergenstein@gof.nu (0735-68 65 99) ÖVRIGA LEDAMÖTER BERNDT ANDERSSON HAMPUS LYBECK JAN FUNKE JOHAN ANDER LEIF JONASSON LEIF LITHANDER PER TENGROTH PER UNDELAND ULLA ARNBERG fornamn.efternamn@gof.nu NIDINGENS FÅGELSTATION GOF bedriver ringmärkningsverksamhet på Nidingen från tidig vår till sen höst. Bes ök www.gof.nu/nidingen för mer information om Nidingen och det aktuella bokningsläget. PLATSBOKNING DENNIS KRAFT bokning@nidingensfagel.se (tel nr 0706-38 09 85) KOMMITTÉER EXKURSIONER GUNILLA JARFELT gunilla.jarfelt@gof.nu (0705-15 52 85) FÅGELSKYDD LARS GERRE lassegerre@yahoo.se ( 0733-86 37 65) HEMSIDA MANNE STRÖMBÄCK manne.stromback@gof.nu (0708-99 66 92) INFORMATION OCH KOMMUNIKATION gof@gof.nu INVENTERING MIA WALLIN mia.wallin@gof.nu (0706-17 42 58) MÅNADSMÖTEN ULLA ARNBERG uarnberg@gmail.com (0707-75 88 25) NIDINGEN HANS SÖDERSTRÖM hans.soderstrom@gof.nu (031-92 22 27) RAPPORTKOMMITTÉN (RRK GÖTEBORG) JOHAN SVEDHOLM johan.svedholm@gof.nu (031-24 00 82) STUDIEVERKSAMHET PER TENGROTH per.tengroth@gof.nu (0709-87 54 08) TORSLANDAVIKEN KÅRE STRÖM kare.strom@gof.nu (0303-24 95 95) FACEBOOK https://www.facebook.com/goteborgsornitologiskaforening FÅGELRAPPORTERING Rapportera helst dina fynd till Artportalen (www.artportalen.se) så snart som möjligt efter observationstillfället. Inrapporterade observationer visas på Artportalen. Du kan även gå till glutt.se och välja Senaste fynden från Göteborgsområdet i popup-menyn. Har du inte möjlighet att rapportera till Artportalen går det även bra att skicka intressantare rapporter direkt till respektive rapportkommitté (se nedan). REGIONALA RAPPORTKOMMITTÉER RRK BOHUSLÄN RAPPORTMOTTAGARE: LARS VIKTORSSON lars.h.viktorsson@gmail.com (Stenbackevägen 5, 451 34 Uddevalla) RRK VÄSTERGÖTLAND RAPPORTMOTTAGARE: MAGNUS HALLGREN m.hallgren@gmail.com RRK GÖTEBORG RAPPORTMOTTAGARE: PER BJÖRKMAN rrk@gof.nu (Klassikergatan 9, 422 41 Hisings Backa) RRK HALLAND RAPPORTMOTTAGARE: ULF LÖFÅS rrk@hallof.se (Ulf Löfås, Nässelvägen 2, 311 96 Heberg) FÅGELCENTRALEN Kontakta Fågelcentralen om du behöver hjälp med att ta om hand en skadad fågel. Mer information finns på www.fagelcentralen.se. KONTAKTPERSON PETRA LUNDEMO petra@animalshope.com (0303-165 01) JAN WESTIN jan@animalshope.com (0709-967601) Kontakta GOF och närliggande verksamheter BESÖKSADRESS Södra Dragspelsgatan 32 421 22 Västra Frölunda ADRESS Box 166 421 22 Västra Frölunda HEMSIDOR www.gof.nu www.kustobsar.se TELEFON/E-POST 031-49 22 15 gof@gof.nu ÖVRIGT Postgiro: 89 01 68-8 Swish :123 335 08 16 Bild 1 En sångare som inte visar ovansidans teckning. Kombinationen av ljus undersida, ganska jämngrå hjässa, mörk näbb med blågrå bas, mörka fötter, och relativt mörkt öga visar tydligt att det rör sig om en ärtsångare. (Kungsbacka, maj). Bild 2 Uppenbarligen har vi antingen en turturduva eller större turturduva i trädet men dessa är inte alltid superlätta att bestämma. Den här fågeln uppvisar en väldigt ljus undersida med vitaktig mage och undergump. Dessutom har vingovansidans fjädrar tydligt breda, ljusorangea bräm. Det är alltså en turturduva. Duvan har även några gråvita, juvenila mindre täckare kvar i vingen vilket betyder att den är på väg in i sin första adulta dräkt. 2k turturduva. (Falkenberg, januari). LÖSNINGAR TILL BILDGÅTAN GOF VERKAR FÖR ATT SKYDDA OCH UTFORSKA FÅGELFAUNAN, SPRIDA KUNSKAP OM FÅGLAR OCH STIMULERA FÅGELINTRESSET.#

Kategorier
#4/2019 Hela nummer

Fåglar på Västkusten #4/2019

November 2019, 44 sidor

Omslagsbild: Thomas Bernhardsson

Läs/Ladda ner hela numret

Kompakt

Normal

Enskilda artiklar och högupplösta filer

Se respektive artikel (tryck här om inte artiklarna visas nedan)

Kategorier
#4/2019 Omslag, innehåll och ledare

Omslag, innehåll och ledare

FpV nr 4/2019, s. 1-3

Karin Magnander, Leif Lithander

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

NU GÅR VI IN I 2020
2019 LIDER MOT sitt slut och det
är ett fågelår jag kommer minnas
för sina återkommande ugglefynd:
publikvänliga sparvugglor,
osedvanligt många lappuggleobservationer,
ljudligt tiggande
hornuggleungar i Säve, hökuggla i
Änggårdsbergen, stadsnära berguvar
och en mystisk tornuggla på
Hisingen. Jag kommer minnas invasionen
av aftonfalkar och av tallbitar
och den positiva trenden hos
stäpphöken, glädjen när Västkusten
får bjuda Östkusten motstånd
då det hittas både dvärgspov,
skatgök och ökentrumpetare
på vår sida landet och när personalen
nu i skrivande stund
stänger ner ringmärkningsverksamheten
på Nidingen, då blickar
jag tillbaks på dessa eldsjälars
2019 och konstaterar att arter som
dvärgsparv, kornsparv, saxaulsångare
och en trolig nunnestenskvätta
borgar för att de med glädje
kommer tuffa ut till ön även
2020 för att föra traditionen vidare.
I DET HÄR NUMRET tittar vi även
lite längre tillbaka i tiden; Uno och
Jimmy tar oss med genom FpV:s
historia från det att tidningen startade
fram till vad den är idag, Ingemar
och Matti ger oss en återblick
över höksångarens vara och icke
vara genom åren på Västkusten.
Men vi blickar också framåt med
RRK: vad ser GOF:s rapportkommitté
i sin kristallkula egentligen?
MED FÖRHOPPNING OM ett
minst lika fint fågelår 2020 lämnar
vi nu årets sista Fåglar på Västkusten
till våra
läsare.
Mycket nöje
och gott
nytt år!
03 LEDARE
Bävern gynnar Odins svala
04 FÅGELNYHETER FRÅN VÄSTKUSTEN
Nunnestenskvätta – eller något annat?
08 NYTT FRÅN RRK
Bubblare inför 2020-talet
10 INZOOMAT
Flexibel matsmältning avgörande för överlevnaden
16 PORTRÄTT
En något udda nötskrika
20 FÅGELSKYDD
Flykt för överlevnad
22 GOF-EXKURSION
Rovfågelbonanza när GOF drog till Falsterbo
24 FÖRÄNDRAT FÅGELLIV
Höksångaren i Bohuslän – en sångares uppgång och fall
30 GÖTEBORGSK FÅGELHISTORIA
Så startade FpV
32 ARTSPANING
Småfläckig sumphöna – vasshavens storfotade smygare
36 BETRAKTAT
Ugglan i alen
38 PROGRAM
Resor, exkursioner och vardagsvandringar
Innehåll FpV nr 4/2019
 NR 4/2019  ÅRGÅNG 53
20 24
22
REDAKTÖR: KARIN MAGNANDER
KARIN.MAGNANDER@GOF.NU
4 08
PÅ VÄSTKUSTEN
NR 3/2019 Glaskross bland gravstenar Sträcket över Smitten Arta unga måsar
Appen du måste ha Kvillängen i åminne Upptäck Götaledstoppen Brandkronad & expansiv
Fåglar
Omslagsbild:
Thomas Bernhardsson
Tallbit, honfärgad.
Bilder: MARC ILLA, ERIK HIRSCHFELD, MANNE STRÖMBÄCK, LEIF JONASSON, MIKAEL PERSSON
Bild: MATTIAS BARDÅ
REDAKTION
REDAKTÖR
KARIN MAGNANDER
karin.magnander@gof.nu
ANSVARIG UTGIVARE
KARIN MAGNANDER
karin.magnander@gof.nu
NYHETSREDAKTÖR
JOHN ANDERSSON
john.andersson@gof.nu
PRODUKTION & LAYOUT
JAN-ÅKE NORESSON
jan-ake.noresson@gof.nu
SPRÅKGRANSKNING
ROLF SKOOG
rolf.skoog@gof.nu
ÖVRIG REDAKTION
BJÖRN DELLMING
STIG FREDRIKSSON (WWW.NATURSTIG.SE)
KERSTIN HIRMAS
fornamn.efternamn@gof.nu
KONTAKT
E-POST / HEMSIDA
fpv@gof.nu / www.gof.nu
ANNONSER
Kontakta oss för aktuella priser på
fpv@gof.nu. Vi tar enbart in annonser
som har någon koppling till fågelskådning,
natur, uteliv etc.
MEDLEMSKAP I GOF
FpV utkommer med 4 nr/år till medlemmar
i Göteborgs Ornitologiska
Förening. Sätt in 200 kr (vuxen), 70 kr
(<26 år) eller 270 kr (familj) på GOFs
plusgiro 89 01 68-8. Glöm inte att
uppge namn, adress, födelseår och
mejladress. Alternativt swisha beloppet
till 123 335 08 16 och notera personuppgifter
i meddelandefältet.
Prenumeration på FpV för icke fysisk person
(bibliotek, företag m.m.) kostar också 200 kr/år.
Betala enligt ovan och uppge leveransadress.
Adressändring:
Har ni flyttat och vill uppdatera er adress hos
GOF? Skriv era gamla och nya uppgifter i ett
mejl och skicka till adress@gof.nu
Tryck: Ale Tryckteam AB, www.tryckteam.se
Tryckdatum 25 november
Upplaga: 1675 ex
ISSN: 0348-1510
Bävern gynnar Odins svala
FRÅN MITTEN AV 1800-TALET och fram till 1900-talets första decennier
dikades våtmarker och sjöar sänktes i en omfattning som
idag är svår att föreställa sig. På många håll där vi idag blickar
ut över vidsträckta åkrar låg för dryga seklet sedan myrmarker.
Människan har en tendens att använda sin egen begränsade livstid
som referens och hon blir därmed
lätt blind för landskapets förändring
över tid – ett fenomen som brukar benämnas
”shifting baseline”.
För en tid sedan förekom ett inslag i
Västnytt där en markägare drabbats av
ett bäverdämme som orsakat översvämning
i skogen. Markägaren hade
inget emot bävern, men upplevde den
höjda vattennivån som en olägenhet. I
inslaget visades hur han klafsade omkring
i stövlar i det blöta. Avsikten var
väl att skapa intryck av att här försiggick
något onormalt. Inte ett ord sades
om att det omvända förhållandet
gäller. Det var ju så våra skogar fordom
såg ut och det var i dem Odins
svala – svarta storken – hade sin hemvist.
Markägarens bekymmer med bäverns aktivitet illustrerar konflikten
mellan människans anspråk på naturresurserna och behovet
av att bevara och restaurera intakta ekosystem. Förekomst av
arter som svart stork utgör ett kvitto på fungerande skogsekosystem,
men var ska den finna fristad där inte avverkningsanmälningar
duggar tätt?
Det borde inte föreligga någon motsättning mellan samhällsplanering
och skydd och återskapande av blöta biotoper. Växter
och djur svarar snabbt på nyanlagda våtmarker. Myrar och
sumpskogar lagrar mångfalt större kvantiteter kol jämfört med
andra markslag och erbjuder gratis rening och magasinering av
vatten. Således är de gynnsamma för biologisk
mångfald, klimat och samhällets behov av
såväl dricksvatten som minskad översvämningsrisk
i tätorten. Dessutom är de ju så trevliga
att vistas i. Vad går upp mot en kopp kaffe
i myrkanten när morgondimman lättar och
grönbenan spelar?
FÖR STYRELSEN: LEIF LITHANDER
LEIF.LITHANDER@GOF.NU
Mӊnniskan
har en
tendens att
använda sin
egen begränsade
livstid
som referens
Fåglar PÅ VÄSTKUSTEN

Kategorier
#4/2019 Nyheter

Fågelnyheter från Västkusten hösten 2019

FpV nr 4/2019, s. 4-7

Björn Dellming, John Andersson, Josefina Pehrson, Karin Magnander, Reino Andersson

Läs/Ladda ner

Normal

Högupplöst

Fågelnyheter från västkusten 4 Fåglar på Västkusten 4/2019 MYSTISK FELFLYGARE En skum stenskvatta pa Playan gackade ringmarkarna dag efter dag. Var det en nunne- eller en medelhavsstenskvatta – eller kanske en bit av bada? Tisdagen 15 oktober upptäckte personalen vid Nidingens fågelstation (Oscar Hagbard, Marc Illa och Josefina Pehrson) en udda stenskvätta som födosökte bland vadarburarna på Playan (den södra stranden). Det syntes direkt att det inte rörde sig om vår vanliga stenskvätta, men vad var det egentligen? Efter att Marc lyckats få bilder på fågeln, som inte var särskilt skygg, konsulterades flera personer om arttillhörighet innan skvättan till slut larmades ut på lokalbandet – som medelhavsstenskvätta. Direkt dök frågan upp om detta inte snarare var en nunnestenskvätta, men någon klarhet i hur östlig medelhavsstenskvätta skulle uteslutas fanns inte. De två arterna hybridiserar dessutom flitigt där utbredningen överlappar – så hur ser en sådan ut? Att det rörde sig om en 1k hona underlättade inte artbestämningen. Efter några timmar dök undsättning upp: Uno Unger, Mikael Käll, Kjell Wallin och Lasse Hellberg, kom ut med fågelstationens egen båt Stuff. Vid det laget höll skvättan till vid potatislandet. Där sattes ett extranät upp i ett försök att fånga in den. Det dröjde inte länge innan skvättan flög över till Nordstranden istället, så delegationen från fastlandet fick åka hemåt med ”bara” några snygga bilder av en ännu obestämd stenskvätta (fast det lutade mer och mer åt nunne). Vid nattens intåg var skvättan kvar. Stationspersonalen höll tummarna för att den skulle stanna till morgonen därpå. Nämnda morgon visade sig bli en riktig höjdare, fångstmässigt, med 231 ringmärkta individer av 18 arter, inklusive guldkorn som tajgasångare, brandkronad kungsfågel och inte mindre än sju sibiriska gransångare. Något riktigt eftersök av skvättan hanns därför inte med. Men framåt lunchtid återupptäcktes den på Nordstranden, där den födosökte bland stenarna. För att spä på den goda stämningen denna dag upptäcktes dessutom en stationär dvärgsparv bara 300 meter öster om skvättan och två lappsparvar höll till lika långt åt väst hela dagen. Två dagar senare var både skvättan och dvärgsparven kvar på samma plats. Framåt kvällen, efter en hel dag med regn, kände stationspersonalen att det var dags: nu eller aldrig. Vid flera tillfällen hade skvättan setts flyga fram och tillbaka över västra rännan (en fördjupning, som ett dike) där ett rör för vattenintag går ut i havet. Om det var någonstans på Nordstranden man skulle kunna sätta upp ett extranät, så var det där. Sagt och gjort, två nät restes i rännan. Det dröjde inte mer än några minuter innan skvättan kom flygande – rakt in i nätet, precis som planerat. Fångad! Helt overkligt … I ringmärkarlabbet tog NUNNESTENSKVÄTTA – Skvattan var synnerligen valnard. I ringmarkningslabbet noterades fettniva sju pa en skala upp till nio. Nobel senator på besök i Bohuslän RÖDHUVAD GÄST Den 5 oktober skadade Lars Viktorsson och Peter Backman ute pa Ramsvikslandet. Mellan Langetangen och Noto (sodra delen av Ramsvikslandet) uppenbarade sig en ung rodhuvad tornskata (rasen senator). Fageln fodosokte i betad grasmark med laga enbuskar och sags fram till den 7 oktober. Fyndet var det tredje for arten i Bohuslan och det andra av rasen senator – den ras som dominerar i omradet norr om Medelhavet, ungefar fran Spanien till Turkiet. De tva tidigare Bohusfynden ar fran Ytterby 1994 (ssp. senator) och Kareby 2015 (ssp. niloticus, ”levanttornskata”). # BJORN DELLMING Islom hemmastadd i Anten LÅNGRASTARE Under en dryg manad rastade denna sensommar en svartnabbad islom i Anten i Vastergotland. Fageln, som var kladd i sin praktfulla sommardrakt, kunde beskadas pa nara hall dar den ihardigt fiskade insjokraftor. Svartnabbad islom hackar narmast pa Island och Gronland och brukar vanligtvis ses i vara trakter nar den stracker forbi langs Bohus- och Hallandskusten. # KARIN MAGNANDER Bild: LENNART HERMANSSON Bild: MARC ILLA FÅGELNYHETER FRÅN VÄSTKUSTEN hösten 2019 Fåglar på Västkusten 4/2019 5 arbetet fart med att kolla alla tänkbara mått och att fotografera samtliga dräktdetaljer, utöver den vanliga rutinen efter nätfångst. Tidigare under hösten sågs en stenskvätta i Fluke Hall i Storbritannien. Den bestämdes till östlig medelhavsstenskvätta då man noterat att några mantelfjädrar hade ljus bas. När Nidingenfågeln studerades i handen uppdagades att ljusreflektioner gjorde att fjädrarna såg ut att ha en ljus bas trots att de egentligen var mörka. Vad det innebär för artbestämningen av de båda fåglarna återstår att se. Skvättan bestämdes (avvaktande) till en nunnestenskvätta, men vi ser alla fram emot att höra Raritetskommitténs utlåtande. Stenskvättan stannade kvar på Nidingen fram till 28 oktober. # JOSEFINA PEHRSON Bild: JAN-ÅKE NORESSON Bild: GÖRAN GUSTAVSSON ELLER NÅGOT ANNAT? Minimal spov drog förbi Kråkudden OSANNOLIK STRÄCK-OBS Sommarens dvargspov i Tofta kile var en stor overraskning for manga, da det ar en extremt ovanlig art for Europa. Det finns knappt tio europeiska fynd av denna sibiriska lilla spov. Sa skadarna i vindskyddet pa Krakudden, Hono, hade svart att tro sina ogon 3 september. Prognosen utlovade vind fran sydvast denna tisdag, men vinden vred aldrig upp tillrackligt mot vast for att hoppet om liror och labbar skulle infrias. Istallet kom en strid strom sydstrackande vadare. Vid 11:40 upptacktes en storre flock spovar ca en km ut, i hojd med Sodra Bolleskar. En av spovarna var betydligt mindre. Artbestamningen blev allt mer sjalvklar nar flocken kom narmare. Det var en dvargspov! Det kunde inte vara nagot annat. Karaktarer som uteslot alla tankbara forvaxlingsarter – fran piparsnappa till myrspov och brushane – sakrades. Fagelns sallskap gjorde det pedagogiskt enkelt att bedoma storleken. Det ror sig troligen om samma fagel som sags i juli i ar. Detta, och om observationen kommer publiceras som ett verifierat fynd av dvargspov, kommer troligtvis bedomas av RK under november manad. # JOHN ANDERSSON Rara ejdrar i skärgården HAVSSPANING LÖNAR SIG Sedan i borjan av september har en praktejderhane observerats utanfor Galtero dar den haller till tillsammans med andra ejdrar. Den 22 oktober dok en an rarare ejder D”et dröj de inte mer än några minuter innan skvättan kom flygande – rakt in i nätet. Fångad! Bild: ANDREAS SVENSSON Bild: MARC ILLA Praktejderhane, Galtero. upp knappt tre sjomil darifran. En alforradare hittades nar den strackte soderut forbi Krakudden. Fageln gick dessutom ner och rastade under dagen i narheten av Hono huvud men har inte observerats i omradet efter det. # KARIN MAGNANDER Fågelnyheter från västkusten 6 Fåglar på Västkusten 4/2019 PUBLIKMAGNETER En berguv pa ett balkongracke nara Avenyn, annu en utanfor koptemplet i Brunnsparken. Manga blev staende och stirrade i ren forundran. Hundratals människor fick ett ovanligt möte när de en mulen oktoberonsdag passerade genom Brunnsparken. Ovanför entrén till Arkaden satt nämligen en berguv och spanade ner mot mobilkameror och pekande fingrar. Redan i slutet av sommaren hade dock göteborgarna fått möjlighet att bekanta sig med den mäktiga ugglearten på nära håll. Under ett par dagar i augusti höll en uv till i Vasastan, där den nyttjade såväl balkonger som trafikskyltar som sittplats inför ögonen på både allmänhet, fågelskådare och media. Fågeln lät sig beskådas på nära håll och misstankar väcktes om att den inte mådde helt bra. Berguv är, likt de flesta ugglor, normalt en skygg art. Efter flera försök kunde uven till slut fångas in av Svenska Djurambulansen och föras till Fågelcentralen. Det framkom ganska snart att fågeln var skadad. Förmodligen hade den blivit påkörd och den avled redan senare samma dag. Nästa berguvkändis blev ovan nämnda Brunnsparkenuggla som observerades i området under en knapp vecka i oktober. I sociala medier lyfte flertalet skådare att fågeln såg ut att ha ett skadat öga. Den 10:e sågs uven, påtagligt hängig, sittande på ett tak vid Kungsgatan där den också senare avled. Sofie Jonasson på Fågelcentralen berättar att den döda berguven hämtades in och att även denna kördes till Fågelcentralen för vidare hantering. De båda avlidna ugglorna skickades comme-il-faut för analys till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Undersökning av Brunnsparkenugglan visade att den hade en stor böld i halsen som hade trängt upp i såväl bihålor som bakom höger öga. Den var angripen av parasiten Trichomonas som ger skador i munhåla och svalg. Bölden i halsen hade gjort det svårt för uven äta och Sofie berättar att den avlidna fågeln var väldigt mager. Det är inte helt ovanligt att ugglor och andra rovfåglar drabbas av parasiten då de äter till exempel sjuka och smittade duvor. Trichomonas uppmärksammades för några år sedan då många grönfinkar drabbades av sjukdomen gulknopp vilken orsakas av parasiten. Båda de avlidna uvarna var ungfåglar och det är inte sällan som just unga och oerfarna individer söker sig in till stadens smörgåsbord av råttor och annat, framförallt när det är svårt att hitta mat på andra platser. Under hösten har en tredje stadsnära berguv setts och hörts då den har ropat från en skorsten i Högsbo industriområde och flertalet observationer av arten har gjorts på Näset och i Slottsskogen. Om detta rör sig om en eller flera individer låter vi vara osagt. Det är en tid då berguvarna rör på sig och enligt Sofie får Fågelcentralen varje höst in upp emot en handfull skadade eller utmärglade individer. Höstens händelser är inget unikt, det är bara uppmärksamheten kring dem som var det. # JOHN ANDERSSON PUBLIKA UVAR MITT I STAN Bild: KARIN MAGNANDER Dvärgsparv på snabbvisit i Sibhålan OVÄNTAD RASTARE En dvargsparv hittades den 6 november i den sa kallade Sibhalan i Torslandaviken. Den ganska snariga sankan fick sitt namn efter upptackten av en atravard sibirisk jarnsparv hosten 2016 och ramas in av Karholmsdammens sydvastra vik samt tee och Bild: PATRIK JONASSON Det blev snabbt folksamling nar uven i Vasastan upptacktes pa ett balkongracke. Fåglar på Västkusten 4/2019 7 hösten 2019 NORDLIGT BESÖK Den nordliga tajgans tallbitar kan valla ner i makalosa mangder vissa ar. Hosten 2019 hande det – med besked. Omkring den 25 oktober dok de forsta tallbitarna upp pa Vastkusten. Detta efter en omfattande invasionsrorelse som kunnat foljas soderut i landet. Nar stora antal strackte ned over Vaneromradet tandes ett hopp hos manga vastkustskadare. Vid Hammarons sydspets registrerades plotsligt 1 048 tallbitar den 23 oktober och nagra dagar senare 664 i Vanersborgsviken. Sedan drojde det inte lange innan faglarna nadde oss och rapporterna borjade stromma in. Storre invasioner sker regelbundet men med langa mellanrum, oftast flera decennier. I skrivande stund, den 21 november, rader darfor narmast tallbitsfeber bland fagelintresserade. Manga som aldrig tidigare fatt stifta bekantskap med denna charmiga och oradda fagel, tycks ha svart att slita blickarna. Man kommer ofta nara dem och gladjen ar pataglig nar sallskapande tallbitar da och da lyfter, gor en liten flygtur och later hora sina saregna locklaten. I Goteborgsomradet visar Artportalen att minst 400 exemplar setts pa ett 40-tal platser. Den storsta flocken har bestatt av 60 faglar vid Skar. Langre norrut i Bohuslan uppgar antalet observerade individer till minst 200 pa ett 25-tal lokaler, med Stromstad som nordligaste utpost. Motsvarande fyndbild for Halland visar att minst 650 faglar setts pa 60 olika stallen. De hogsta antalen med ett 50-tal faglar har noterats bland annat i Veddige. Historiskt agde den storsta kanda invasionen i landet rum for 43 ar sedan, vintern 1976– 1977. Da oversvammades Goteborg av baratande faglar snart sagt overallt. I december raknades 757 exemplar och i januari 480, trots att skadarskaran da var betydligt glesare an idag. Tallbitarna stannade hela vintern och sista observationen gjordes den 23 februari. Men nagon spridning ned i Halland blev det inte den gangen. Inte heller vid invasionen kring milennieskiftet kom nagra storre mangder tallbitar till de sydligaste landskapen. Nu har redan hela Vastkusten intagits, men det aterstar annu att se hur bestaende denna invasion blir. # REINO ANDERSSON green for hal 13 respektive 14 pa golfbanan, och sa Karholmsberget, som forstarker kanslan av att man befinner sig i en hala. Dvargsparv ar en sallsynt gast i Goteborgs rapportomrade med endast sju tidigare publicerade fynd, fordelade pa landskapen Bohuslan och Vastergotland, dar fyra av dem noterats i det forstnamnda. I Sverige hackar dvargsparven i de norra delarna av Norrbotten och Lappland och har en ostlig flyttrutt vilket gor att arten ar betydligt vanligare pa ostkusten an hos oss. Av tidigare fynd i Goteborgsomradet har tva individer varit overvintrande (senast vintern 2010–2011 i Eklanda, Molndal) och stannat pa plats under en langre tid, men i ovrigt ar det en art som i vara trakter oftast observerats som forbistrackande. Sibhalan, dar dvargsparven sags, ligger i den bohuslanska delen av Torslandaviken och fageln blir darmed det fjortonde fyndet for landskapet som faktiskt sa sent som i varas hade en stationar langstannande dvargsparv i Munkedal, nagot som ar mycket unikt – arten brukar uteslutande dyka upp pa hoststrack eller under vintermanaderna. Dvargsparv brukar kategoriseras som en sa kallad tick-sparv med anledning av sitt diskreta locklate och av vara tva inhemska ticksparvar har dvargsparven stracktid i oktober–november medan videsparv stracker soderut under september manad. # KARIN MAGNANDER TALLBITSFEBER I VÄSTER Bild: THOMAS BERNHARDSSON Oviss framtid för Hökälla våtmark GRÖNT ARBETE UPPHÖR I over tolv ar har det uppskattade vatmarksomradet Hokalla, med sina sju dammar, strandangar, ekdungar och vallfalt vardats av ”Hokalla gront arbete och rehab”. Projektet startade inom Svenska Kyrkan 2007 med syfte att ge langtidsarbetslosa arbetspraktik inom bl a naturvard, tradgard och friskvard. Ett nara samarbete med Arbetsformedlingen Hisingen och Park- och Naturforvaltningen har lopt pa, men det slutar vid arsskiftet. Kyrkoradet i Backa pastorat har namligen beslutat lagga ner verksamheten. Hur skotseln av omradet fortloper efter nyar ar oklart. Troligast atergar skotseln till Park- och naturforvaltningen i Goteborgs stad, som samtidigt ska minska sin budget med 10 procent under 2020. Hokalla ar ett av Goteborgs artrikaste omraden med ett stort antal hackande och rastande faglar. For ett par ar sedan noterades bl a hackforsok av grahakedopping for forsta gangen i vart rapportomrade. Har trivs ocksa knolnate – en av Sveriges sallsyntaste vattenvaxter. # BJORN DELLMING